Visar resultat för..."Offentliga"

I Det nya matriarkatet fortsätter Erik J. Olsson och ­Catharina Grönqvist Olsson den kartläggning av femi­niseringen av ­Sverige som de inledde i den uppmärksammade boken Den mjuka staten 2024.

Att kvinnor och män ska ha samma makt att påverka ­sam­hället och sina egna liv är sedan länge det ­jämställd­hetspolitiska målet i Sverige. Desto mer överraskade blev Erik J. Olsson och Catharina Grönqvist Olsson när de ­upptäckte att centrala statliga sektorer som departement och myndigheter inte lever upp till detta mål i sina egna verksamheter. I Det nya matriarkatet beskrivs hur makten inom staten är allt annat än jämnt fördelad. De som idag dominerar är emellertid kvinnorna och inte, såsom var fallet förr, ­männen. På hela 80 procent av ­myndigheterna är kvinnorna i majoritet bland de anställda och den näst mest ojämställda av alla myndigheter visar sig vara Jämställdhetsmyndigheten.

Det nya matriarkatet tar också upp vilka effekter på samhällskultur och politik i stort denna demografiska utveckling har och kommer att få. Särskilt undersöks hur den ökande kvinnoandelen påverkar viktiga statliga områden som totalförsvar, polis och rättsväsende.

Erik J. Olsson är professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet. Catharina Grönqvist Olsson är ut­bildad arkivarie och legi­timerad sjuk­sköterska.

SAGT OM DEN MJUKA STATEN»Bokens hypotes är intressant och öppnar för ett fält som vi diskuterar för lite och för onyanserat i offentligheten.« Erik Jersenius i Dagens Nyheter 

»... har förutsättningar att göra sina läsare förvåna­de, upprörda, generade och förbannade, var och en utifrån sina positioner i frågorna. Men paret Olsson kräver ingen intellektuell underkastelse utan uppmuntrar snarare till egen reflektion. Det här är en bok som kommer att få många att grunna över de livsval som gjorts och varför livet – egentligen – blev som det blev.« Gunilla Kindstrand i Svenska Dagbladet 

»... en omsorgsfullt argu­men­terad bok, gediget underbyggd med vetenskap och logiskt tänkande.« Lena Andersson i Svenska Dagbladet 

»... [författarnas] folkhemsporträtt [landar] som en slägga i den ­finaste porslinsutställningen ... ett imponerande pionjärarbete. Det vore en gåva om Den ­mjuka staten kunde ges ut på danska så att fler kunde läsa den innan den danska välfärds­staten utsätts för samma förstörelse inifrån.« Mikael Jalving i ­Kontrast 

»Värdet med Olsson & Olssons könsdemografiska hypotes är att det synliggör flera sakområden där en mjuk stat, präglad av feminina egenskaper, inte lyckas bekämpa maskulina egenskaper. Dessa egenskaper har istället funnit ny form inom klaner, kriminella gäng, och religiösa sekter. Den mjuka staten lägger således grunden för, och kan inte rå på, det separatistiska maskulina samhälle som nu växer fram i Sverige.« Johan Gärdebo i Fokus 

Under de senaste femtio åren har kvinnors makt i ­Sverige stärkts på ett dramatiskt sätt. Från att tidigare ha varit det generellt underordnade könet har kvinnor idag rentav en ­ledande ställning på många centrala områden. Viktiga yrken och samhälls­institutioner som tidigare dominerats av män domineras idag av kvinnor.

I Den mjuka staten undersöker Erik J. Olsson och Catharina Grönqvist Olsson, utifrån aktuell forskning från flera vetenskapliga fält, vad denna omvälvande demografiska utveckling innebär och vad den fått för konsekvenser. De behand­lar även vad som kan komma att ske om maktbalansen mel­lan könen fortsätter att förskjutas i den riktning den gör för närvarande.

Sammantaget ger boken en unik belysning av ett nytt och angeläget men sällan diskuterat samhälls­fenomen: den ­ökande feminiseringen av stat och samhälle. Särskild ­beto­ning ligger på skolan och andra delar av den offentliga ­sektorn.

Författarna driver tesen att kvinnors ökade inflytande inte bara har fått odelat positiva effekter, utan även är en viktig faktor bakom att Sverige idag kan kategoriseras som en mjuk stat. Termen myntades av ­nationalekonomen ­Gunnar Myrdal för att beskriva stater som på grund av ­bristande lagstiftning eller regelefterlevnad lider av social oordning.

OM FÖRFATTARNAErik J. Olsson är professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet. Hans senare forskning är tvärvetenskaplig och behandlar bl.a. jämställdhet och offentlig styrning. Han har publicerat ett tiotal fackfilosofiska böcker samt många tidskrifts­artik­lar. Erik J. Olsson är ordförande i Academic Rights Watch som värnar den akademiska friheten. Catharina Grönqvist Olsson har mång­årig erfarenhet av att arbeta inom offentlig sektor med inriktning på arti­ficiell intelligens, digitalisering och arkiv- och informa­tionshantering. Hon är utbildad arkivarie och legi­timerad sjuk­sköterska med undervisningsuppdrag på Lunds univer­sitet.

FÖRFATTARNA OM BOKENDet svenska samhället har sedan 1960-talet blivit allt mjukare och snäl­lare; vi har gått från att vara vänliga men bestämda (kind) till att vara snälla och undfal­lande (nice).

Den nya mjukheten tar sig även uttryck i plattare, mindre hierarkiska organisationer. Medan kraven på prestation har minskat har kraven på att omfatta de värderingar som anses goda ökat. Tre typfall är: polisens defensiva strategi vid upplopp och kravaller; den mer toleranta synen på offentliganställda som begår fel i tjänsten; skolans mjukare hållning där prestationskraven på eleverna är lägre och otydligare och där lärarna inte har samma auktoritet som tidigare.

Att samhället och staten blivit mjukare och snällare är det få som förnekar. Frågan är vad det beror på och huruvida det alltid är önskvärt.

Enligt den moraliska kompasshypotesen är orsaken att mjuka värderingar är objektivt riktiga och att vi har blivit bättre på att inse detta. Hypotesen är emellertid svår att upprätthålla i ljuset av de problematiska konsekvenserna av samhällets mjukhet men även på grund av filosofiska och kunskapsteoretiska svårigheter.

Enligt den könsdemografiska hypotesen är ­orsaken till det mjukare samhället en demografisk förändring som lett till stor kvinnlig majo­ritet i skolan och på andra samhällsområden i kombination med psykologiska könsskillnader, där kvinnor utmärker sig genom ett mjukare förhållningssätt.

I vår bok argumenterar vi för att samhället behöver ta den könsdemografiska hypotesen på allvar.

SAGT OM BOKEN

»Det här är en bok som kommer att få många att grunna över de livsval som gjorts och varför livet egentligen blev som det blev.« Gunilla Kindstrand i Svenska Dagbladet

» intressanta perspektiv och frågeställningar och många av de frågor som diskuteras, såsom problem med måluppfyllelse inom skolan, är väl värda att reflektera kring. Detta oavsett om läsaren håller med om grundtesen eller inte. Helhetsbetyg: 4 av 5.« Elin Forsgren i BTJ

»... en alternativ historia om föregångslandet Sverige, berättad i 13 kapitel med fotnoter, litteraturförteckning och mycket statistik. Det är ett imponerande pionjärarbete. Det vore en gåva om Den mjuka staten kunde ges ut på danska så att fler kunde läsa den innan den danska välfärdsstaten utsätts för samma förstörelse inifrån.« Mikael Jalving i Kontrast (Danmark)

» bokens stora problem är inte vetenskapligt utan moraliskt: Författarna nyttjar vilseledande metoder för att dra slutsatser som misstänkliggör kvinnor som grupp. Det kan bara betraktas som en del av en målmedveten kamp mot deras plats och inflytande i samhället. Kvinnorna ska kuvas.« Jesper Ahlin Marceta i Göteborgs-Posten

»Den mjuka staten handlar alltså om den ökande feminiseringen i skola och offentlig sektor. Svenska kyrkan platsar väl in, men det skriver inte författarna mycket om. Jag fattar i alla fall! Konsekvensen fattar jag också: Ett samhälle som inte håller samman, men väl riskerar att falla samman.« Dag Sandahl

»Ett fantastiskt arbete, long overdue. Detta borde verkligen kunna bli ett tändande spån för en debatt som Sverige borde haft sedan decennier, men som vi nogsamt undvikit.« Guy Madison, professor i psykologi, Umeå universitet

»Ett utmärkt arbete, en viktig bok, kanske en av de viktigaste för att förstå den samtid vi lever i.« Klaus Solberg Söilen, professor i företagsekonomi, Högskolan i Halmstad

Det finns många utmaningar för välfärdssektorn beträffande kvalitet, arbetsmiljö och kompetensförsörjning. Tillitsbaserad styrning och ledning har under en tid varit en populär ansats för att skapa en mer ändamålsenlig styrning och uppvärdera den professionella kompetensen. I denna rapport ifrågasätter sex forskare emellertid om välfärdens utmaningar verkligen är ett resultat av brist på tillit.  

Syftet med rapporten är att presentera ett alternativt synsätt som dessa forskare benämner tillförlitlig organisering. Den övergripande frågan som ställs i rapporten är: Hur kan vi organisera välfärden så att den blir tillförlitlig och bättre rustad inför utmaningar, kriser och omvärldsförändringar? Kort sagt: Hur kan vi skapa en offentlig sektor som är värd att lita på för medarbetare, chefer, politiker och allmänhet?  

Lisa Björk, doktor i arbetsvetenskap, och Stefan Tengblad, professor i Human Resource Management, har varit redaktörer i den forskargrupp som skrivit rapporten. Övriga författare är Thomas Andersson, Björn Brorström, Lotta Dellve och Annika Härenstam.  

Rapporten är en del i SNS forskningsprojekt »Vårdens och äldreomsorgens organisering och finansiering«.

En journalistisk granskning av hur den organiserade brottsligheten äter sig djupare och djupare in i det tillitsbaserade svenska samhället. I ”Maffiapakten” ger kriminalreportern Lasse Wierup en lika initierad som skrämmande bild av hur allt fler kriminella nätverk tar sikte på företag och myndigheter i jakten på lättförtjänta pengar. I nästa led involveras såväl advokater och läkare som revisorer, företagsledare och banktjänstemän. Den svarta ekonomin är på flera plan på väg att växa samman med den vita. Vi har lärt oss leva med sprängdåd, skjutningar och utomstående offer. Ska Sverige lyckas försvara välfärdsstaten och tilliten – eller ska vi förlora det som gjorde landet unikt?

Politik och förvaltning är två sidor av demokratin. Den politiska makten används för att styra samhällsutvecklingen utifrån ett ideologiskt synsätt, medan den offentliga förvaltningens uppgift är att tjäna andra, ytterst medborgarna. I detta ligger en unik utmaning: å ena sidan ska folket genom sina valda representanter styra och kontrollera förvaltningen, å andra sidan ska myndigheter och tjänstemän vara självständiga nog att hävda saklighet, opartiskhet och ett etiskt förhållningssätt. 

Denna bok ger en bild av dessa utmaningar. Den ger också en överblick som gör det lättare att navigera bland alla aktörer. Att hitta rätt bland internationella, statliga, regionala och lokala nivåer är nämligen inte självklart. Detta är en karta som dessutom blivit alltmer splittrad i takt med decentralisering, specialisering och privatisering. 

I den tredje upplagan av VÅR OFFENTLIGA FÖRVALTNING har lagar och förordningar inom välfärdssektorn uppdaterats, liksom andra viktiga förändringar inom offentlig förvaltning. Även den ökade digitaliseringen och betydelsen av medlemskapet i Nato behandlas. Boken vänder sig till högskolestuderande vid utbildningar i offentlig förvaltning, men också till den som redan arbetar inom sådana verksamheter. Det inkluderar så skilda yrken som kommunikatör, utredare, socionom, arbetsvetare, lärare, arbetsförmedlare, sjukvårdspersonal, polis och miljöinspektör. Boken vänder sig också till förtroendevalda politiker och andra som är intresserade av området. 

Anna Melke är journalist, fil. dr i offentlig förvaltning och verksam som forskare vid Göteborgsregionen, FoU i Väst. Hon har även medverkat i tidigare upplagor, som initialt författades av Hans Bengtsson. I denna upplaga medverkar två nya författare: Petra Svensson och Sara Svensson, docenter i statsvetenskap och verksamma som lektorer vid Högskolan i Halmstad. 

En journalistisk granskning av hur den organiserade brottsligheten äter sig djupare och djupare in i det tillitsbaserade svenska samhället. I ”Maffiapakten” ger kriminalreportern Lasse Wierup en lika initierad som skrämmande bild av hur allt fler kriminella nätverk tar sikte på företag och myndigheter i jakten på lättförtjänta pengar. I nästa led involveras såväl advokater och läkare som revisorer, företagsledare och banktjänstemän. Den svarta ekonomin är på flera plan på väg att växa samman med den vita. Vi har lärt oss leva med sprängdåd, skjutningar och utomstående offer. Ska Sverige lyckas försvara välfärdsstaten och tilliten – eller ska vi förlora det som gjorde landet unikt?

Offentlig sektor i Sverige fungerar relativt väl tack vare kompetenta människor som vill göra nytta. Men det finns hinder skapade av den tidigare förnyelsen som kallas new public management. Gårdagens lösning har blivit dagens problem.

Lennart Wittberg förklarar på ett enkelt och sakligt sätt vad som är problemen och avslöjar skoningslöst de absurditeter som tillåts fortgå utan att skuldbelägga vare sig medarbetare eller chefer. Bristerna beror inte på att det är något fel på människorna inom offentlig sektor. De beror på systemfel.

En förnyelse behövs. Igen. Problemen är väl kända och lösningar finns. Av det skälet är den här boken onödig. Men en förnyelse är nödvändig och boken ger tips och vägledning.

Förnya offentlig sektor igen! bygger på tidigare publicerade artiklar som uppdaterats och kompletterats med mycket nytt material. Den är inte tänkt att läsas från början till slut, utan du kan läsa valda delar och hoppa fram och till-baka utifrån vad som passar dig bäst.

Lennart Wittberg har mångårig erfarenhet som strateg och utvecklare av offentlig verksamhet och är författare till populära böcker om utvecklingsarbete.

Vad tänker du på när du hör begreppet artificiell intelligens? Är det på otäcka robotar som pratar med monoton röst? Eller algoritmer i din dator som kartlägger dig? Eller blir du nyfiken på hur vi kan ställa bättre medicinska diagnoser eller med hjälp av smarta system minska olyckorna i trafiken?

AI kommer att innebära stora förändringar för oss alla, i den offentliga sektorn inte minst. Tråkiga eller tidskrävande uppgifter kommer att kunna göras lika bra av datorer, eller kanske rent av bättre, och vi kommer både att kunna höja kvaliteten och använda våra resurser mer kostnadseffektivt.

Peter Siljerud tar ett grundligt grepp om en av vår tids starkaste tekniska trender. Han svarar på viktiga frågor som: Varför är AI viktigt? Hur kommer man igång med AI? Vilka är drivkrafterna för den offentliga sektorn? På ett lättillgängligt sätt förklarar boken också den moderna tekniken bakom maskininlärning och neurala nätverk.

Ett antal fallstudier och intervjuer med ansvariga inom offentlig sektor ger värdefulla inblickar i utmaningar och lösningar. Vilka olika angreppssätt har de valt? Vilken data fanns redan på plats? Vilka problem i organisationen behövde lösas eller utmanas?

AI rymmer en otrolig potential, och framtiden skapas nu, den går inte att vänta in. Boken avslutas med en checklista för hur du kan komma igång.

Om författarenPeter Siljerud är författare, talare och omvärldsanalytiker med särskilt fokus på trender inom teknik och kommunikation.

Svensk välfärd och innehållet i välfärdspolitiken har förändrats och ansvaret omfördelats på ett genomgripande sätt under de senaste decennierna. Samtidigt varierar utvecklingen beroende på plats och sammanhang, så hur får vi grepp om vad omdaningarna innebär?

Med exempel från kultur- och arbetsmarknadspolitik, brottsförebyggande arbete, utbildning, idrott, vård och omsorg diskuterar 14 forskare konkreta förändringar i välfärdssamhällets karaktär. Läsaren får en tvärvetenskaplig bild av fem övergripande omvandlingar.

Den första visar hur aktörer från olika samhällssektorer i samverkan formar ett nytt välfärdssamhälle och den andra märks genom att Sverige gått från en generell till en åtstramad välfärdspolitik. Att välfärd ofta innebär en kamp om knappa resurser bäddar för den tredje omvandlingen som påverkar hur ansvar förskjutits och allt mindre vilar på expertis och professionell autonomi. Därtill har den lokala välfärdens utmaningar ökat med en tilltagande globalisering, vilket kännetecknar den fjärde omvandlingen. Den femte omvandlingen består av att samhällsomställningen ger en existentiell genklang hos individen och att erfarenheter av hur välfärdssamhället brustit kan skapa drivkrafter där civilsamhället finner nya lösningar för välfärd och omsorg.

En journalistisk granskning av hur den organiserade brottsligheten äter sig djupare och djupare in i det tillitsbaserade svenska samhället. I ”Maffiapakten” ger kriminalreportern Lasse Wierup en lika initierad som skrämmande bild av hur allt fler kriminella nätverk tar sikte på företag och myndigheter i jakten på lättförtjänta pengar. I nästa led involveras såväl advokater och läkare som revisorer, företagsledare och banktjänstemän. Den svarta ekonomin är på flera plan på väg att växa samman med den vita. Vi har lärt oss leva med sprängdåd, skjutningar och utomstående offer. Ska Sverige lyckas försvara välfärdsstaten och tilliten – eller ska vi förlora det som gjorde landet unikt?

Pdf på noter, källor - mejla info@bonnieraudio.se