Visar resultat för..."verbal förlag"

Billigare ström och falukorv, färre brott, bättre skola och sjukvård, högre tillväxt och tandvård åt alla. De var bara några av alla löften som Tidöpartierna presenterade inför valet 2022.När nästa val närmar sig med stormsteg ställer Mats Wingborg och Peter Gustavsson frågan hur det gick med löftena från de fyra partier som i förhandlade fram en regering på Tidö slott. Hur har Sverige förändrats under de här åren? Vad har hänt med jobben, priserna, jämlikheten och välfärden? Och vad har hänt i de kommuner och regioner där Tidöpartierna har styrt?Tidöavtalet går ut på att SD stödjer en regering de inte ingår i. Det vill de inte göra igen. Så oavsett valutgången den 13 september 2026 ser det ut att bli – Hej då Tidö.

Detta är bokslutet över en regering.

Samerna har tvångsförflyttats, förlorat sina marker, placerats i internat och utsatts för rasbiologi. Språket har tryckts undan och samer har beskrivits som primitiva och exotiska. Hur påverkar historien det samiska folket och hur mår det samiska samhället idag?

Inifrån Sápmi samlar över tjugo berättelser om att bli berövad sin identitet, växa upp utan att kunna sitt språk och om att inte betraktas som tillräckligt mycket same. Det handlar om att bära på flera kulturella identiteter och om förtryck och motstånd, förr och nu.

Samerna har haft sitt hem här långt före nationalstaterna och är ett av världens urfolk. Sápmi sträcker sig över Norge, Sverige, Finland och Ryssland och är ett gränsöverskridande landområde, med en kollektiv historia och gemensamma minnen. Inifrån Sápmi är en mosaik av erfarenheter och drömmar om en annan framtid.

Med Anna-Lill Drugge, Patricia Fjellgren, niilas helander, Lis-Marie Hjortfors, Roman Iakovlev, Pedar Jalvi, Sofia Jannok, Elin Anna Labba, Ann-Helén Laestadius, Ella-Maria Nutti, Outi Pieski, Katarina Pirak Sikku, Lea Simma, Sigbjørn Skåden, Niillas Aslaksen Somby, Inga Marja Steinfjell, Karin Stenberg, Paulus Utsi, Nils-Aslak Valkeapää, Áilu Valle, Oktjabrina Voronova, Annica Wennström, Helga West och Åsa Össbo.

Redaktörerna Patricia Fjellgren (f. 1976) har arbetat med revitalisering av de samiska språken och belönades med Språkrådets Minoritetsspråkspris 2017 och Malin Nord (f. 1973) är författare och dramatiker och ingår i Rådet för samisk litteratur inom Författarförbundet.

"Ett mästerverk!"

Göran Schildt, DN

Den aspirerande författaren Erkki jobbar på en biltvätt och vantrivs storligen. Han kämpar för att komma närmare sitt finska ursprung och skriver på en roman om att som barn ryckas upp från sina rötter och enbart möta förakt i det nya landet. Erkki börjar träffa 20-åriga Sirkka, som har förlorat sitt finska språk och dras allt djupare in i ångest och missbruk.

Asfaltblomman av Antti Jalava är en modern klassiker om självförakt och inre främlingskap. Boken rör teman som skam, språkförlust, rotlöshet och strävan att återta sitt språk och sin stolthet.

Asfaltblomman utkom första gången 1980 och har länge varit ur tryck. Nu finns den i en efterlängtad nyutgåva med förord av Andreas Ali Jonasson, minoritetssamordnare och tidigare bibliotekarie vid Botkyrka bibliotek med ansvar för de nationella minoriteterna.

Antti Jalava (1949-2021) föddes i Villmanstrand i Karelen och kom till Sverige som tioåring. Den unge Antti mobbades och förbjöds att tala sitt modersmål i skolan. Traumat skulle komma att bli centralt för hans författarskap.

Alla använder Wikipedia, men hur fungerar det egentligen? Följ med bakom kulisserna till kunskapen som styr världen. Lättsamt och underhållande guidar den mångårige Wikipedia-medarbetaren Johan Jönsson till idén, ideologin och människorna bakom uppslagsverket.

Det handlar om hur Wikipedia kom till lite av en olyckshändelse, hur man hanterar alla uttråkade skolelever som skriver könsord i artiklar och varför det är enklare att skriva om geologi än om popmusik.

Johan Jönsson (f. 1986) har redigerat Wikipedia sedan 2004 och varit svenskspråkiga Wikipedias presskontakt. Wikipedia inifrån är hans första bok.

Europa mot katastrofen - förspelet till andra världskriget skildrar de dramatiska åren från vapenvilan 1918 till krigsutbrottet 1939. Segermakternas ledare begick en serie ödesdigra misstag under mellankrigstiden. Länge ansåg brittiska och amerikanska makthavare att det var Frankrike som hotade freden, inte Tyskland. Författaren Pierre Gilly gör upp med patriotiska tolkningar av krigsutbrottet utifrån ett omfattande historiskt källmaterial.

Pierre Gilly, född 1971, är svensk-fransk frilansskribent och har tidigare bland annat gett ut böckerna Konsten att sälja krig. Propaganda från Cato till Nato (2015) och Bombdiplomati (2008).

"[E]tt lyckat försök att förstå mellankrigstidens politiker utifrån de förutsättningar som de hade att verka under." (Carsten Palmær, Aftonbladet)

Finnkampen är sverigefinnarnas historia i serieformat. Skratt och tårar, tango och hiphop, skogsfinska trollformler och självförsvarsgarden. Här tecknas tiden som östra rikshalvan och en del av Sverige, via skallmätningar och arbetskraftsinvandring till dagens nya kulturella våg och officiella erkännande.

Samtidigt är det en stark, personlig berättelse om att gå från skam till stolthet och självrespekt. Finnkampen vänder sig till både sverigefinnar och majoritetsbefolkning och ger på ett fängslande, humoristiskt och lättillgängligt sätt en ny förståelse för en av Sveriges fem nationella minoriteter.

Ali Jonasson är en mångårig minoritetskämpe och har bland annat formgivit den sverigefinska flaggan. Mats Kejonen är serietecknare.

Den sjätte september var Nordpolen isfri och de laddade ned flygfoton och en filmsnutt över Oden liggande på N 90° i ett isfritt hav. De filmade navigatorskärmen som visade hur Oden cirklade runt polen. Det var förunderligt tyst i samlingsrummet. En isfri nordpol var inget man firade med champagne. Om något var detta det globala klimatnödlägets ultimata indikator.

Denna bok om klimatomställningens avgörande år inleds 2026 vid Nordpolen och sträcker sig fram till slutet av 2037. Genom nedslag i en nära framtid skildras klimatkrisens utmaningar, såväl de politiska som de vardagliga.Staffan Laestadius är nationalekonom och professor emeritus i industriell utveckling vid KTH. Genom att se bortom dagens polarisering och fästa blicken stadigt på det vi faktiskt kan påverka ger han oss kraft att bryta handlingsförlamningen, som individer och nation.  

Klimatförändringar, finanskriser och växande ojämlikhet får allt fler att ifrågasätta kapitalismen. Men är en demokratisk ekonomi överhuvudtaget möjlig? Hur skulle ett gemensamt ägande av banker och företag se ut? Och hur skapar vi en ekonomi som tillgodoser alla människors grundläggande behov?

I Nordisk socialism argumenterar Pelle Dragsted, tidigare ledamot av danska Folketinget,för att framtidens socialism måste inspireras av de nordiska ländernas erfarenheter av demokrati och välfärdsbygge.

Med förord av Jonas Sjöstedt.

"Äntligen!" utropade socialförsäkringsminister Annika Strandhäll våren 2017. Nya siffror bekräftade att antalet sjukskrivna hade vänt nedåt, en trend som inleddes bara veckor efter att regeringen gett Försäkringskassan i uppdrag att minska sjuktalet. I Strandhälls värld var detta ett tecken på att den svenska befolkningen nu var friskare.

Samtidigt, i en annan del av verkligheten, börjar sjuka dela sina erfarenheter från det friskare Sverige, i facebookgrupper och på bloggar. Människor som fått ersättning under flera år för kroniska sjukdomar får plötsligt avslag. Många beskriver hur de blir tvungna att låna pengar eller sälja sina tillhörigheter. Det friskare Sverige verkar inte må riktigt bra.

Avslagsmaskinen är en unik granskning av hur det gick till när svenska folket plötsligt blev friskare över en natt. Vad händer med de som drabbas av Försäkringskassans hårdare bedömningar? Och vad händer med demokratin när sjukförsäkringspolitiken kan läggas om utan tydliga beslut eller lagändringar?

Niklas Altermark är fil.dr verksam vid Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet, där han forskar om funktionshinders- och välfärdspolitik. Boken bygger på hundratals berättelser från människor som blivit av med sin sjukförsäkring samt intervjuer med handläggare och centrala beslutsfattare på Försäkringskassan.

En dyslexidiagnos kan för både barn och vuxna vara en lättnad. Ett slut på många år av dålig självkänsla och ångest över att inte klara det som alla andra kunde i redan i första klass, över att bli betraktad som lat eller lite korkad av en oförstående omgivning. Men måste det vara så?

I den här boken skriver logopeden Hanne Uddling pedagogiskt  om dyslexi utifrån sin yrkesmässiga erfarenhet, modern forskning och otaliga möten med barn och unga som fått diagnosen. Hon gör upp med fördomar om läsning och intelligens, tipsar om hjälpmedel och beskriver sin drömskola där kunskapen om dyslexi är självklar och alla barn får rätt stöd utifrån sina egna behov, i rätt tid.

Grattis, du har dyslexi riktar sig både till dig som nyss fått veta att du har dyslexi och till föräldrar, lärare och andra vuxna som möter barn och ungdomar med dyslexi. I boken blandas exempel ur verkligheten med förklarande och fördjupande texter, som fungerar utmärkt att läsa och prata om tillsammans.

Jag tror lik förbannat att vi måste upprätthålla tron på fred. Att försöka undvika konfliktskapande åtgärder är underskattat. Att försöka förstå är inte samma sak som att försvara.

Krig och militarism präglar vår samtid. Klimat och välfärd offras för satsningar på militären. Natomedlemskapet drevs igenom utan debatt och prat om fred anses i bästa fall naivt, i värsta fall som fientligt.

I den ensidiga debatten ställs sällan de avgörande frågorna. Kommer upprustning göra oss tryggare? Varför dömer våra makthavare krigsförbrytelser med olika måttstockar? Hur mycket vapenskrammel och självcensur tål demokratin?

Birger Schlaug har i 25 år skrivit om krig och fred, utan att rygga för det obekväma. Genom ett urval av texter påminns vi om att andra perspektiv är möjliga och tron på freden värd att försvara.

Varje år reser tusentals svenska män till Sydostasiens pärla för att leva ut sina drömmar om sex utan krav och konsekvenser. Samtidigt klagar de på hur Sverige dukar under av feminism och invandringskollaps.

Journalisten Joakim Medin wallraffar bland sexköpare och exilsvenskar i populära turistmål som Pattaya och Phuket. På klubbar, mc-träffar och bordeller möter han män som aldrig skulle tala öppet om sina äventyr hemma i Sverige, men som på plats i Thailand är chockerande frispråkiga.

Hela samhällen har lagts i ruiner, tiotusentals har dödats och nästan två miljoner människor har tvingats fly sina hem på ett område motsvarande en fjärdedel av Öland. Israels krig mot Gaza är en av vår tids mest brutala konflikter.

Det drama som utspelar sig inför våra ögon rättfärdigas som ett krig mot terror. Men historien började inte den 7 oktober 2023. Den systematiska förstörelsen av Gaza, svälten och massgravarna kan bara förstås som kulmen på decennier av israelisk ockupation, landstöld och etnisk rensning.

Shora Esmailian skriver om Gaza, kampen för ett fritt Palestina och vikten av solidaritet med det palestinska folket inför ett pågående folkmord när västvärldens makthavare sviker.

Shora Esmailian, född 1981 i Teheran, bor i Malmö och arbetar som kulturjournalist och författare. I över 20 år har hon bevakat och skrivit om Mellanöstern, med fokus på Palestina/Israel och Iran. I övrigt skriver hon bland annat om klimat, migration, gränser, rasism och litteraturkritik med inriktning på barn- och ungomdslitteratur.

INTERNATIONELL FÖRFATTARSCEN I STOCKHOLM 8/10!

"En unik och kollektiv berättelse som skildrar ålderdomen som ett personligt och politiskt skeppsbrott."

LE JDD

"En engagerad, gripande och uppriktig essä."

Le Temps

När Didier Eribons mor flyttar in på äldreboende förlorar hon gradvis sin fysiska och kognitiva självständighet. Chocken över flytten blir stor och bara några veckor senare avlider hon.

I denna bok återupptar Didier Eribon det personliga och teoretiska utforskande som han påbörjade i Tillbaka till Reims efter faderns död. Han reflekterar kring moderns yrkesliv som städerska och fabriksarbetare och fångar henne i all sin komplexitet, från deltagandet i strejker till de rasistiska utfallen.

Didier Eribon analyserar våra relationer till äldre och upplevelsen av att bli gammal och gör ålderdomen till utgångspunkt för en politisk reflektion: Hur kan människor mobilisera när de inte längre har rörlighet eller förmåga att tala och därmed säga "vi"? Vem gör deras röster hörda?

Didier Eribon (f. 1953) är en fransk författare, sociolog och filosof. Han blev känd 1989 med sin uppskattade biografi över Michel Foucault. Den banbrytande boken Tillbaka till Reims (Verbal, 2018) har gjort ett stort intryck på debatten om högerpopulistiska framgångar inom arbetarklassen och satts upp som pjäs på bland annat Dramaten.

Svenska asiater har kallats allt från båtflyktingar till Koreabarn och blir fortfarande föremål för så kallad gulinghumor i svensk populärkultur.

Hur förhåller sig svenska asiater till antiasiatisk rasism och rasistiska stereotyper? Hur förhåller man sig till könade föreställningar som till exempel hypersexualisering, och hur ser svenska asiaters ställning ut i förhållande till majoritetsbefolkningen och till andra minoriteter?

Tobias Hübinettes bok är den första i sitt slag och grundar sig på omkring 100 svenska boktitlar och 900 medietexter där svenska asiater själva skriver eller kommer till tals på andra sätt och resonerar kring rasism och motstrategier.

Tobias Hübinette (f. 1971) är lärare och forskare vid Karlstads universitet. Han har skrivit böcker som Den svenska färgblindheten (2023), Svensk rasism under efterkrigstiden (2021), Att skriva om svenskheten (2019) och (med Catrin Lundström) Vit melankoli (2020).

Sagt om Adopterad (Verbal, 2021):

Det är en högintressant bok, inte minst mot bakgrund av den senaste tidens många vittnesmål om diskutabla adoptioner, rent av med stulna barn. (GP)

Tiden har gett Tobias Hübinette rätt. (Aftonbladet)

Det är tyst och lugnt i Julias hus. Nästan lite för tyst. Så hon öppnar det för ensamma och vilsna varelser. Snart är huset fullt av sjöjungfrur, troll och till och med en drake. Men hur ska hon få alla att samsas?

Ben Hatke är författare, konstnär och serietecknare. Hans vackert illustrerade och fantasifull bilderböcker blir snabbt en favorit både bland barn i förskoleåldern och vuxna högläsare.

Svenska rasbiologer stämplade finnen som lägre stående. Finnar i Sverige har kallats "det sämsta element, som från främmande land tillföres Sverige". Språket har förbjudits och stereotyper om finnar är fortfarande vitt spridda.

I Finnjävlar berättar 15 sverigefinnar om klass och klassresor, diskriminering och motstånd. Om stolthet, skam och kampen för självkänsla.

Det handlar om mammor och pappor som dött i förtid. Om lärare som skrattar åt ditt uttal. Om känslan av att vara utanför. Om att varken vara finne eller svensk eller både och.

Medverkande: Susanna Alakoski, Seluah Alsaati, Ivar Andersen, Kristian Borg, Maziar Farzin, Eija Hetekivi Olsson, Nanna Huolman, Andreas Ali Jonasson, Domino Kai, Mats Kolmisoppi, Tuija Nieminen Kristofersson, Lina Puranen, Victoria Rixer, Kaisa Syrjänen Schaal, Zac O Yeah och Marja Ågren.

Red. Kristian Borg (f. 1975) är journalist och förläggare, född och bosatt i Stockholm. Hans föräldrar träffades på Finlandsfärjan och arbetade inom bland annat städ- och restaurangbranschen.

"En träffsäker samling texter om sverigefinnarnas smärtsamma historia"

Aftonbladet

I Tillbaka till Reims (Retour à Reims) söker sig Didier Eribon tillbaka till hemstaden för att reflektera kring den sociala skammen. På vägen till frigörelse har författaren förträngt sin uppväxt och arbetarbakgrund.

Mer än halva livet har den franske sociologen levt som öppet homosexuell i kosmopolitiska storstadsmiljöer, på betryggande avstånd från den nordfranska arbetarkultur han flydde i sin ungdom. I sina akademiska arbeten om sexuell skam har han med tiden etablerat sig som en av Frankrikes ledande queerteoretiker. Men genom resan till Reims inser han hur lite han under alla dessa år velat befatta sig med en annan typ av skam: den sociala skammen.

Didier Eribons banbrytande essä hyllades av Le Monde, Libération, L Express och andra tidningar när den gavs ut 2009. Den har gjort stort intryck på debatten om högerpopulistiska Front Nationals framgångar inom arbetarklassen och getts ut på en rad andra språk.

Den svenska sjukvården håller på att slås sönder. Från principen om vård efter behov är det alltmer ekonomiska intressen och plånbokens storlek som styr.

Men privata vårdgivare, försäkringsbolag och politiker talar inte öppet om sina avsikter. Med nyspråk och rena lögner vill de övertyga oss att vård på lika villkor fortfarande är en realitet.

I den här boken djupdyker forskaren John Lapidus i den sjuka debatten. Med hjälp av omfattande research och vårdindustrins egna argument för han den orättvisa verkligheten upp till ytan.

John Lapidus är doktor i ekonomisk historia, verksam på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. I Den sjuka debatten populariserar han sin pågående forskning om privatisering och välfärdsstatlig förändring.

Sedan tidernas begynnelse har människan förundrats av frågan om hur allting började. Men vetenskapen erbjuder en mycket mer fantasifull och kraftfull berättelse om världens skapelse än någon mytologi.Det är utgångspunkten när Guido Tonelli, prisbelönt fysiker och en av forskarna bakom upptäckten av Higgsbosonen, tar oss med på en livlig resa genom universums historia. Vi får en inblick i de senaste upptäckterna inom fysiken, men också i de otroliga utmaningar vetenskapen möter när den utforskar de första ögonblicken i kosmos.Genesis. Den stora berättelsen om alltings ursprung är en humanistisk skildring som tar hjälp av grekisk mytologi och indiska gudasagor för att förklara universums grundvalar, och samtidigt påminner om det mirakulösa i vår existens.Med förord av Jonas Enander. Översättning: Björn Olofsson. Den vetenskapliga förmågan att bestämma universums egenskaper med stor noggrannhet är endast ett par decennier gammal. De nya kosmologiska insikterna har ännu inte sipprat ut i samhällets breda lager. Vi har inte hunnit skapa en gemensam berättelse om vårt ursprung och vår plats i universum. Jag hoppas därför att Tonellis Genesis får många läsare. - Ur förordetSinnesutvidgande  Wired En storslagen vision om de underverk vi har upptäckt, och omfattningen av det som vi fortfarande inte förstår  Sunday Times

Under 1990- och 2000-talet städades ordet ras målmedvetet ut ur svenska språket, från statlig nivå till det offentliga samtalet i stort. Sverige skulle bli världens första antirasistiska statsbildning och alla svenskar skulle bli antirasister. Men i samband med avståndstagandet från det tidigare rastänkandet blev kampen för att avskaffa ett ord kanske viktigare än att bekämpa rasism.

I Den svenska färgblindheten granskar forskaren Tobias Hübinette framväxten av den svenska antirasismen och dess dominerande ideologi färgblindheten. Hur har kritiken mot rasbegreppet uttryckts sedan 1960-talet till idag? Och varför har just Sverige kommit att bli världens mest antirasistiska land?

Tobias Hübinette (f. 1971) är lärare och forskare vid Karlstads universitet. Han har bland annat skrivit böcker som Att skriva om svenskheten (2019), Svensk rasism under efterkrigstiden (2021) samt (med Catrin Lundström) Vit melankoli (2020) och Den färgblinda skolan (2022).

Mänskligheten går mot en dystopisk framtid av klimatkatastrofer och massutrotning. Trots det är de enda lösningar som erbjuds tandlösa system för utsläppshandel eller storskaliga experiment med atmosfären allt för att de rika länderna ska kunna fortsätta som förut.

I denna klarsynta och tankeväckande bok presenterar forskarna Troy Vettese och Drew Pendergrass ett alternativ. Halvjordssocialism är en radikal vision som kan säkra en bekväm levnadsstandard inom planetens ekologiska gränser, för hela mänskligheten.

Vi kan inte till fullo förstå eller kontrollera jorden, klimatet och ekosystemen. Men vi kan kontrollera det ekonomiska systemet och styra det för allas gemensamma bästa. Ett arbete som kommer att involvera alla även dig!