Visar resultat för..."veritas förlag"

Cecilia: katolsk gudstjänstbok (stor stil). Utgiven av Katolska liturgiska nämnden.

Med samlingen »Star over Bethlehem« visade deckardrottningen Agatha Christie att hennes repertoar var bredare än vad många anat. I denna utgåva presenteras i nyöversättning ett urval av hennes legender och poem med kristen anknytning. Agatha Christies känsla för eleganta och överraskande vändningar förenas i dessa berättelser med en språklig tonträff som ger full rättvisa åt julhelgens mysterier och evangeliets glädje. Legenderna har översatts av Margareta Murray-Nyman och poemen av Bertil Murray. Till var och en av texterna har fogats silhuetter klippta av syster Carin Arnell OSB. Klassiska detektivromaner och figurer som Hercule Poirot och miss Marple har gjort Agatha Christie (1890–1976) till en av alla tiders mest lästa och älskade författare. I denna volym, ursprungligen publicerad 1965 under namnet Agatha Christie Mallowan, presenteras mer okända sidor av hennes sinnrika författarskap.

»FÖR ATT UTTRYCKA JESU KÄRLEK hänvisar man ofta till hjärtat som symbol. Några frågar sig om den symbolen fortfarande är meningsfull. Men eftersom vi lever i en kultur av ytlighet, där vi frenetiskt rusar från det ena till det andra utan att riktigt veta varför, och till slut blir omättliga konsumenter och slavar under marknadens mekanismer utan att bry oss om den djupare meningen med våra liv, då behöver vi alla återupptäcka betydelsen av hjärtat.« Så inleder påve Franciskus denna väsentliga text, som tillkom med anledning av 350-årsminnet av den heliga Marguerite-Marie Alacoques uppenbarelser, vilket var en protest mot jansenismens moraliska kravlista med hänvisning till Guds barmhärtighet, det viktigaste grundtemat i Bibeln. Allt detta sammanfattas i bilden av Jesu hjärta, sårat av kärlek till oss, den mest påtagliga symbolen för Guds medkänsla med sina barn. Kulten av Jesu hjärta började med Johannes evangelium och har sedan utvecklats under hela kyrkans historia. Den ledde så småningom till införandet av Jesu hjärtas högtid, tredje fredagen efter pingst, och den har inspirerat otaliga människor till ett fördjupat gudsförhållande. Bilden av Jesu hjärta visar realismen i inkarnationen: Gud är inte en idé eller ett ideal utan den som har blivit kött och blod och som vill bli verklighet i vårt konkreta liv, med alla dess svårigheter och i all dess komplexitet – i allt det som är mänskligt. »Denna encyklika av påve Franciskus (1936–2025) är en genomgång av hjärtats betydelse i Bibeln och i den kristna traditionen, och den är troligen den innerligaste texten av denne påves hand. Den lämpar sig som andlig läsning för alla som längtar efter ökad näring och värme i sitt andliga liv. 'Dilexit nos' visar oss hur denna djupt katolska Jesu hjärta-fromhet samtidigt har en äkta ekumenisk prägel och kan bidra till förena kristna från olika kyrkor och samfund på evangeliets grund. Samtidigt kan detta leda alla döpta till ett djupare engagemang för att tillsammans vittna om Jesu kärlek i en värld, där man ofta längtar efter den djupa och sanna kärlek som ingen annan kan ge oss än den Gud som utgivit sin älskade Son för världens räddning.« Ur kardinal Anders Arborelius förord

När påve Franciskus utlyste ett Barmhärtighetens år var det just ett uttryck för att han ville ge inspiration och utrymme för denna nya evangelisation. För hela kyrkan var det en stor glädje att få gå in i detta år, men också ett livsviktigt uppdrag som måste fullbordas. Människor måste väckas ur likgiltighetens slummer, skakas om och få ny insikt. I vårt stift blev detta Barmhärtighetens år extra händelserikt. Denna bok vill påminna oss och andra om detta. Vi fick både vara med om att en av oss, Maria Elisabeth Hesselblad, blev helgonförklarad och att påve Franciskus kom till Sverige för att delta i reformationsminnet i Lund och fira mässa med oss i Malmö. Dessa stora händelser fick många utomstående att få upp ögonen för den katolska kyrkans närvaro i vårt land. Ur förordet av biskop Anders Arborelius OCD Boken är ett sätt att genom bilder och texter minnas de stora händelser som präglade Stockholms katolska stift under Barmhärtighetens år 2016. Medverkande författare är biskop Anders Arborelius OCD, Birgit Ahlberg-Hyse, Magnus Andersson, Fiorella Bastidas, Anna Minara Ciardi, Kerstin Elworth, Kaj Engelhart, Elisabet Finné, Fundrasinggruppen för Kaldeiskt kulturcentrum Jungfru Maria kyrka, Lars Gerdmar, Marcus Grunditz, p. Ulf Jonson SJ, Joseph Rizk, Ulf Samuelsson, Charlotta Smeds och Elisabeth von Waldstein. Redaktör är Anna Minara Ciardi.

För den late är naturvetenskap obegripligt och kristen tro förlegad. Helt fel, faktiskt! Det ena är dynamiskt och spännande, det andra evigt aktuellt. För traditionalisten är det debatten om tro och vetande som styr våra tankemönster. Varför inte tvärtom: vetande och tro. Varför inte starta med det senaste inom vetenskapen för att se att det stämmer med kristen tro - faktiskt! Det gäller åtminstone för de tre största vetenskapliga/religiösa frågorna: Big Bang, livets uppkomst och utvecklingen mot homo sapiens. Och det ger god orientering också för dynamiska vetenskapsområden som kosmologi, partikelfysik, hjärnforskning och genetik. Ja, det var faktiskt bara några av de problem som Lars Melin tar upp i sin bok Faktiskt! En bok om världsbilder och vad de vilar på. En bok som öppnar dina ögon för mycket nytt och som öppnar ditt sinne för nya perspektiv samtidigt som den berättar på ett både underfundigt och underhållande sätt. Författaren Lars Melin (född 1939) är docent i svenska vid Stockholms universitet. Han har skrivit ett flertal populärvetenskapliga böcker om språkbruk och det svenska språket. Han har även skrivit om kristen tro. Lars Melin är en uppskattad föredragshållare.

Denna handbok för predikanter gavs ut år 2015 av kongregationen för gudstjänstlivet och sakramentsförvaltningen i Rom. Den innehåller anvisningar och förslag som kan hjälpa förkunnare att predika på ett sätt som gör bibeltexterna men också liturgin och den aktuella situationen rättvisa. Den innehåller en mängd reflexioner över hur Bibeln bör tolkas i dag. Handboken anknyter i hög grad till påven Franciskus eget sätt att predika. Men den utnyttjar också en mängd erfarenheter och insikter ur den stora katolska predikotraditionen. Den sätter konsekvent in predikan i liturgins sammanhang. Kyrkoåret och predikan på olika dagar under året gås igenom. Ingen katolsk predikant kan vara utan handboken. För att kunna vara till hjälp och inspiration även för förkunnare i andra kyrkor och samfund är utgåvan försedd med en lista över kyrkoårets texter som gör det lätt att jämföra med texturvalet i till exempel "Den svenska evangelieboken". Boken ges ut av Veritas förlag på uppdrag av Katolska liturgiska nämnden.

Den heliga Birgitta (1303-1373) kom från en välbärgad och inflytelserik stormanssläkt. Hon hade en stor social ansvars- och rättvisekänsla, som under medeltiden var ytterst ovanlig inom den härskande klassen. Med stöd av sina uppenbarelser kritiserade Birgitta de kristna i sin samtid. De hade avfallit och levde inte som kristna borde göra. Ingen kom egentligen undan hennes många gånger hårda domsord, varken kungar, biskopar eller påvar. Birgitta grundade birgittinorden och Vadstena kloster tillkom enligt hennes anvisningar. Hon helgonförklarades år 1391 och år 1999 utsåg påve Johannes Paulus II Birgitta till ett av Europas tre kvinnliga skyddshelgon. Författaren Hans Hellström (f. 1957) är fil. dr i historia och teol. kand. Han har tidigare utkommit med ett tjugotal populärvetenskapliga böcker.

»Kyrkans sociallära är utformad för att leda till konkret handling; på så sätt är den politisk, och liksom i de flesta moraliska frågor i det konkreta livet kommer vi människor aldrig att vara helt överens om vad som ska göras. /.../ Vi behöver mod för att läsa de här dokumenten...« UR BISKOP WILLIAM KENNEYS FÖRORD DEN KATOLSKA SOCIALLÄRAN kallas ibland för kyrkans bäst bevarade hemlighet. Den har inspirerat till fredslösningar, socialt arbete och demokratiska reformer, och spelat en stor roll för den europeiska tanketraditionens gemenskap. I denna volym samlas – för första gången på svenska – de katolska grundtexterna kring kyrkans och individens uppgifter i världen och samhället, från påve Leo XIII:s »Rerum novarum« (1891) till påve Franciskus »Laudato si’« (2015). Tillsammans utgör de ett angeläget vittnesbörd om de omvälvande rörelser som under de senaste 150 åren format vår värld: från 1800-talets liberalism och socialism, via två världskrig och efterkrigstidens utmaningar, fram till dagsaktuella diskussioner kring fattigdom, jämställdhet, sexualitet, miljöfrågor, sekularism och ekumenik. Att vara människa innebär att vi har ett ansvar att samarbeta, inte bara inom den egna familjen utan även inom den familj som utgörs av alla människor. Kyrkans kallelse är, som det uttrycks i dokumentet »Lumen gentium«, att sträva efter »det gemensamma goda« (bonum commune) sett ur hela mänsklighetens perspektiv.

Vid Folkungagatan i Stockholm låg en gång S:t Eriks katolska skola, men hundraåriga anor och nunnor i svarta slöjor. Den rikt illustrerade boken »Kastanjer och rökelse« utgår från skolsystrarnas hittills opublicerade dagböcker, arkiverade handlingar och brev samt elevernas egna minnen, och är av intresse inte minst för den som vill läsa en bit Stockholms- och kvinnohistoria. Karin Liljequist (f. 1949) har varit verksam som journalist i 40 år. »Kastanjer och rökelse« är hennes första bok. »Med humor och värme skildrar Karin Liljequist en annorlunda och okänd Stockholmsmiljö. Hon har lyckats förmedla ett vittnesbörd om en del av vår svenska historia som de flesta inte har en aning om.« KARDINAL ANDERS ARBORELIUS OCD

Att offra djur, växter, föremål, och ibland till och med människor, till gudarna har förekommit i de flesta historiska kulturer vi känner till. Även i den förkristna judiska religionen var offer helt centrala, något som kristendomen ärvde. De tidiga kristna förstod Kristi korsoffer som det offer vilket fullkomnade de många judiska djuroffren. De såg också eukaristin som den liturgiska handling vilken gör korsoffret närvarande och förmedlar dess frukter. I denna introduktion till offret förenas ett brett perspektiv på olika kulturer, teorier om religion och ritualer med ett fokus på kristna tankar om offret. Den grundläggande tesen är att offerbruk speglar en djupt liggande disposition hos människan som tar sig olika uttryck men inte försvinner. Därmed är det avgörande för varje försök till civilisation hur man hanterar offrets logik. Vem offrar vad för vem? Clemens Cavallin är docent i religionshistoria vid Göteborgs universitet och førsteammanuensis i RLE (religion, livssyn och etik) vid Nord Universitet, Norge. Han har forskat om vedisk religion, ritualteori, katolsk religiositet och religionsstudiet i Indien. Som exempel kan nämnas böckerna »The Efficacy of Sacrifice« (2002), »Ritualization and Human Interiority« (2013), On the Edge of Infinity: A Biography of Michael D. O’Brien« (2017) och »The Future of Religious Studies in India« (2021). Han är ledamot av Veritas utgivningsråd.

Bokhandlare, chefredaktör, ansvarig för flyktingarbete, generalvikarie, forskare, författare, kaplan, kock, kyrkoherde, portvakt, professor i etik, rektor, skräddare, studentpräst, universitetslärare – alla dessa uppgifter vittnar om den mångfald av uppdrag som har varit och är förenade med kallelsen att leva i Jesu sällskap – i jesuitorden – i Sverige. Jesuiternas bidrag till den katolska kyrkans återetablering i Sverige är omfattande och betydelsefullt. Till en början stod församlingsarbetet i centrum för missionen, men så småningom kom de intellektuella verksamheterna mer i förgrunden, med föredrag, författarskap, bokutgivning, tidskrifter, kurser, bokhandel, studier och forskning och inte minst genom grundandet av en högskola för filosofi, teologi och kultur – Newmaninstitutet i Uppsala. Jesuiterna i Sverige har i allra högsta grad medverkat till att den katolska kyrkan på nytt tagit plats i det offentliga rummet och i det intellektuella samtalet. I boken »Jesuiternas historia i Sverige 1879–2001« har jesuitpatern Klaus Schatz, tidigare professor i kyrkohistoria i Frankfurt am Main, utifrån skriftliga källor och genom intervjuer med dem som idag lever i Jesu sällskap i Sverige ingående skildrat hur detta gick till och vilka de inblandade var.

Efter Andra Vatikankonciliet (1962–1965) intensifierades katolska kyrkans sociala och politiska arbete genom grundandet av organet Justitia et Pax, med huvudsäte i Rom och med kommissioner i de katolska stiften världen över. I denna initierade bok skildras den svenska Justitia et Pax-kommissionens inhemska och internationella arbete under perioden 1987–2020, med ett rikt persongalleri som också gör framställningen till en pusselbit i Stockholms katolska stifts historia. I sitt förord skriver biskop Anders Arborelius OCD att vi är kallade att vara ljus och salt i världen, och understryker att kyrkan »mer än någonsin behöver denna profetiska nådegåva och våra insatser för att göra evangeliets röst hörd i en värld, där rättvisa och fred ofta hotas och ibland saknas helt och hållet«. Justitia et Pax uppgift är att fråga varför det ser ut som det gör, att analysera samtidsfenomen i relation till den katolska socialläran och att vara en katolsk röst i aktuella samhällsfrågor. Syster Madeleine Fredell OP (f. 1954) är utbildad utrikeskorrespondent och fil. kand. och ämneslärare i latin, franska och allmän språkvetenskap vid Stockholms universitet samt har en MA i Contemporary Theology från Heythrop College, London University. Hon har även Certificat d’Etudes Biblique med hebreiska och grekiska från Institute Catholique, Paris. År 1980 inträdde hon i dominikanorden (Congrégation Romaine de Saint Dominique) och avlade sina slutgiltiga löften år 1985. På uppdrag av biskop Hubertus Brandenburg fick hon huvudansvar för den svenska Justitia et Pax-kommissionen (1987) och Kommissionen för interreligiös dialog (1988). Syster Madeleine Fredells uppdrag, såväl inom orden som för Justitia et Pax, har inneburit att utöva ledarskap, att hålla föreläsningar och att författa artiklar och remissvar samt att delta i och arrangera internationella konferenser. Åren 2003–2008 var hon direktor för stiftsgården Johannesgården i Göteborg.

RELIGIONSDIALOG innebär i första hand samtal som förs mellan företrädare för olika religioner. Joseph Ratzinger, sedermera påve Benedikt XVI († 2022), menade att religionsdialog är samtal med ett uttryckligt mål: att söka sanningen. Det gäller alltså att inte enbart vittna om sin kristna tro, utan att vara öppen för att också själv ta ett steg vidare i sitt sökande efter sanningen. I dagens samhälle möts människor dagligen över religionsgränser – i skolor, på arbetsplatser, i bostadsområden eller i samband med fritidsaktiviteter. Också i denna mer privata sfär kan religionsdialog äga rum. I denna bok presenteras religionsdialog ur katolska kyrkans perspektiv. Här får vi en bakgrund till hur denna form för dialog har vuxit fram och de viktigaste officiella kyrkliga dokumenten presenteras. Varför är dialog och samarbete så viktiga i dagens samhälle? Hur hänger mission och dialog samman? Hur kan man rent praktiskt bedriva religionsdialog? Vilka är de största utmaningarna? Det är några av de frågor som diskuteras i denna bok. HEDVIG LARSSON (f. 1963) är teologie doktor i religionshistoria, har examen från kulturvetarlinjen och är utbildad folkhögskolelärare. Hon har varit verksam som lärare vid högskolor och folkhögskolor med såväl kristen som muslimsk respektive judisk profil. Hon arbetar idag vid S:ta Birgitta folkhögskola och är ledamot av Kommissionen för interreligiös dialog (KID) i Stockholms katolska stift.

»Communio: kommunionsånger för sön- och helgdagar« innehåller kommunionsånger i gregoriansk tradition för alla kyrkoårets sön- och helgdagar. Melodiernas svårighetsgrad är skiftande. Samlingen representerar ett nytt sätt att överföra den gregorianska sången till svenska. Utgåvan är sammanställd av Anders Ekenberg. Häftad, 160 sid.

I detta dokument, »Biskopen och kristen enhet: ett ekumeniskt vademecum« (2020), fastslår Dikasteriet för främjandet av de kristnas enhet att det är en katolsk biskops plikt att sträva efter enhet inom sitt stift såväl som mellan kyrkan lokalt och den världsvida kyrkan. Här framgår också att biskopen ska leda de lokala kyrkorna på vandringen för kristen enhet. Detta dokument kan ses som en hjälp på vägen att utföra denna plikt. De tre pelare som bär ekumeniken är nästankärlekens dialog, sanningens dialog och den djupa och alla troendes samstämmiga erkännande av Jesu bön att alla är en enda kropp. »Detta auktoritativa dokument är viktig läsning för alla troende och inte bara för katolska biskopar. Det kan bli till hjälp och inspiration för många kristna i olika kyrkor och samfund. Det är en uppgift för alla biskopar och kyrkoledare att försöka väcka intresse och engagemang för ekumeniken i sin kyrka och i sitt samfund.« Kardinal Anders Arborelius

»Gud till pris och ära« (»In laudem gloriæ«) – så lyder det valspråk som karmelitbrodern Anders Arborelius valde då han av påve Johannes Paulus II år 1998 utnämndes till biskop av Stockholm, inrättat som självständigt stift 1953. Ytterligare ett kvartssekel har passerat och mycket har hänt såväl inom Stockholms katolska stift som i den världsvida katolska kyrkan. Denna bok vill lyfta fram den mångfald av människor som tillhör, lever och verkar i olika tjänster och uppdrag i den katolska kyrkan i Sverige, med betoning på de senaste 25 åren.

»Praise and Glory to God« –The Catholic Diocese of Stockholm in a New Millennium »Praise and Glory to God« (»In laudem gloriæ«) was the motto chosen by Carmelite Anders Arborelius when, in 1998, he was appointed Bishop of Stockholm, an independent Roman Catholic diocese since 1953, by Pope John Paul II. Another quarter of a century has passed, with many memorable events within our diocese and in the Catholic Church as a whole. The number of members of our diocese has increased steadily, new parishes have been founded, new churches have been consecrated, our bishop is now a cardinal, ecumenical and interreligious relations have deepened, new priests, deacons, and sisters and brothers in religious orders have been welcomed, a Catholic college has been established and new liturgical books have been put into use. The purpose of this book is to highlight and celebrate the diversity of the people who, in various positions and assignments, belong to and live and work within the Catholic Church in Sweden, with an emphasis on the past 25 years.

Joseph Ratzinger (1927–2022), senare påve Benedikt XVI, publicerade 1968 denna bok om kristen tro. Under studentrevoltens år, när många gamla sanningar ifrågasattes, gick han till kristendomens källor för att undersöka om de höll för en kritisk prövning. Med sitt skarpa intellekt, sin lärdom och sitt formfulländade språk skrev Ratzinger denna reflekterande bok om den kristna trons centrala övertygelser. Här brottas han med tro och tvivel på ett sätt som har gjort boken till en uppskattad klassiker bland både troende och icke-troende läsare. »Introduktion till kristendomen« gavs för första gången ut i svensk översättning 2018 och nu i en andra, reviderad utgåva. Boken kommenterar den apostoliska trosbekännelsen utifrån bibliska, teologiska, filosofiska och historiska perspektiv. Vi får läsa om Guds människoblivande, frälsningen, helvetet, uppståndelsen, det eviga livet och mycket mer. Joseph Ratzinger var då denna bok skrevs professor i teologi vid universitetet i Tübingen. 1977 utnämndes han till kardinal och 1981–2005 var han prefekt för Troskongregationen i Rom. 2005 valdes han till påve och antog namnet Benedikt XVI. Han efterträddes 2013 av påve Franciskus. Boken har översatts till svenska av Stefan Jarl. Teologiska fackgranskare har varit prof. Gösta Hallonsten och p. Fredrik Heiding SJ.

I boken får vi följa Sr Siluanas elva veckor långa utbildning och resa i Italien, en resa som präglas av såväl strapatser med fysiska umbäranden som ro och stillhet inför mötet med det heliga och de heliga. »År 2022 sänder Herren mig på en tre månader lång vistelse i Italien. Här lär jag känna munkar och nunnor från hela världen – och jag lär känna mig själv bättre. Utöver gemenskapen med benediktiner och cistercienser äger många glada och överraskande möten rum – med dominikaner, franciskaner, seminarister och andra. Det är som om ärkeängeln Rafael ledsagar mig och bereder vägen för mig. Under resan kommer många helgon i min väg, levande och döda. Jag får möjlighet att fördjupa min vänskap med det heliga syskonparet Benedikt och Scholastica, liksom Guds lille fattige – den helige Franciskus – och hans syster Klara, men får även stifta bekantskap med mer nutida förebilder som ekumenikens helgon Gabriella Sagheddu och eukaristins apostel Carlo Acutis. Den heliga Rita bjuder mig oväntat hem till sina bergstrakter och den helige dåren Jacopone inspirerar till nya vägar för evangelisation. Strapatserna i helgonens fotspår för mig upp på blåsiga berg och ner i mörka grottor. Samtidigt upptäcker jag mer av Herrens väg och plan med mitt eget liv. Det är en välsignad inre och yttre resa!« Sr Siluana Tengberg OSB (f. 1980) tillhör Jesu moder Marias kloster, Mariavall, på Österlen. Hon har översatt och författat flera böcker.

»Hoppet sviker oss inte« (»Spes non confundit«) är påve Franciskus bulla för utlysning av det ordinarie jubelåret 2025. Bifogat finns även instruktionerna för erhållande av avlat. »När påven utropar år 2025 till ett heligt år berör det oss alla. Vi är alla genom vårt dop kallade till helighet, men vi tenderar att glömma bort det. Därför behöver vi påminnas om vår höga kallelse. Ett heligt år är menat att ruska om oss i vår vardagliga lunk och få oss att ta vår kallelse på större allvar. Vi uppmanas att omvända oss och börja om på nytt i vårt kristna liv. Vi får en ny möjlighet att komma Jesus och hans evangelium närmare. Vi får en djupare förståelse av att vi inte bara är »konsumenter« utan Guds medarbetare i skapelse- och frälsningsverket. Vi får alla bidra till att Guds sanning och kärlek blir synliga genom vad vi är och gör.« Kardinal Anders Arborelius OCD

Den 30 september 1897 dör en ung karmelitsyster, endast 24 år gammal, i sitt kloster i Lisieux. Thérèse hade levt ett helt fördolt liv inom klostrets klausur, ett liv i ständig bön och sträng botgöring utan att ha nästan någon kontakt med yttervärlden. Ändå kommer hon att bli ett av de mest älskade av den nya tidens helgon och påverka hela atmosfären i den katolska världen. Andra Vatikankonciliet likaväl som kyrkans universella katekes har påverkats mycket av denna lilla karmelitsyster och hennes budskap. Därför får det inte heller förvåna oss att Thérèse blivit utropad till kyrkolärare, fast hon aldrig studerat teologi i vanlig mening. Hennes genialitet ligger på hjärtats plan. Man skulle kunna dra en rak linje från Thérèse via syster Faustina fram till påve Franciskus , han som för hela världen har lyckats förmedla bilden av en oändligt barmhärtig och nådig Gud. I den här lilla skriften föreligger korta reflektioner, dag för dag, under ett år, av Thérèse av Lisieux. Översättning av Göran Fäldt. Inledning av biskop Anders Arborelius.

I Förlorarnas historia får vi ta del av ett nästan helt negligerat avsnitt ur den svenska historien – katolikernas situation under reformationsförloppet. Med hjälp av brev och dokument, varav några presenteras här för första gången, belyses perioden på ett nytt och spännande sätt. Vi stiftar bekantskap med en färgstark skara: den fördrivne franciskanbrodern Jacob som blir missionär i Mexiko, abbedissan Karin Bengtsdotter Gylta i Vadstena, jesuiten Heinrich Schacht som tar sig in i landet utklädd till råttfälleförsäljare, studenten Erik Persson som döms till döden för sina katolska sympatiers skull, kung Eriks frilla, Karin Månsdotter som stödde klosterlivet ekonomiskt, historikern Johannes Messenius som dömdes till livstids fängelse på Kajaneborgs fästning. Vi får ta del av argumenten i den debatt som av båda sidor framförs med polemisk skärpa, brinnande övertygelse och ofta humor. Författaren hävdar att, om man inte tar hänsyn till förlorarnas villkor blir historieskrivningen ett illusions-nummer. Historien blir segrarnas historia, oftast därtill en tråkig och tillrättalagd historia, utan nyanser, utan vånda, utan liv. Magnus Nyman är professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet, vicerektor vid Newman-institutet och katolsk präst i Stockholms katolska stift. Belönad av Svenska Akademien med Axel Hirschs pris för framstående historiskt arbete.

»Oremus« – Låt oss be! Hur ofta hör vi inte denna uppmaning under den heliga mässan. Mässan är i sig en böneskola, där varje kristen blir inskolad och fostras till att bli en bedjare. Alla former av mänsklig bön passerar revy under mässans gång. Tillbedjan och lovsång, ånger och tacksägelse, förbön och nödrop, jubel och klagosång, ja, att det som ryms i människans hjärta kan bli bön när det bärs fram i mässans offer. Jesu bön blir vår. Tillsammans med honom går vi till Fadern, pådrivna av den helige Andes eld och vind. I gemenskap med hela Kyrkan får vi ta ut den himmelska liturgin i förskott varje gång vi firar mässa. Mer och mer kan vi förvandlas till äta bedjare, när vi låter oss svepas med av liturgins ständigt växlande former av bön. Också utanför mässan behöver vi denna uppmaning till bön – »Oremus«! Som kristna är vi inbjudna till ständig bön. Genom dopet är vi ett tempel för den treenige Guden. Vi får alltid ansluta oss till Sonen som ber i och med oss: Fader vår.« Ur biskop Anders förord till utgåvan Denna utgåva av bönboken »Oremus« innehåller mässans ordning enligt det nu gällande missalet, de av Rom godkända sakramentala formlerna, etc. Boken är utgiven av Veritas Förlag på uppdrag av Katolska liturgiska nämnden (KLN).

Bibeln är alltid aktuell, och i här möter vi Skaparen, patriarkerna och profeterna samt de första vittnesbörden om kyrkans Herre. Texterna är tillkomna i en specifik, historisk kontext, och måste tolkas utifrån den – men inte tolkas i första hand av oss som enskilda individer utan i ljuset av kyrkans tradition och dem som gått före. »Katolsk studiebibel« är ett vittnesbörd om hur den katolska kyrkan i Sverige står med ett ben i en svensk kontext – där bibelöversättningar sedan reformationens dagar varit en statlig angelägenhet med kommissioner – och ett i en universell katolsk kontext, där bibeln tolkas av kyrkan själv (genom kyrkofäder, koncilier, påvliga dokument, katolska bibelforskare och kyrkans egen katekes) snarare än genom ett fåtal uttolkare. Projektet med att ta fram »Katolsk studiebibel« initierades av biskopen år 2015. Jämte utförliga inledningar till samtliga bibelböcker finns katolska kommentarer, som har hämtats från kyrkofäderna, koncilietexter, påvliga dokument, katolska exegeter och Katolska kyrkans katekes. Inledningarna till varje bibelbok består av avsnitt om författare, datering, adressat, struktur och tema. Allt material har granskats ur bibelvetenskaplig synpunkt av docent Tord Fornberg, Uppsala, och ur teologisk synpunkt av professor Gösta Hallonsten, Lund. Linnetrådshäftat mjukband, 3496 sid.

Vad andningen är för livet, det är bönen för det andliga livet. Först i samtalet med Gud blir människan det hon är ämnad till. Först inför Guds ansikte får människan sitt riktiga ansikte. Först i relationen till Guds Du blir människan sitt sanna Jag. I bönen formas, utvecklas och bekräftas hennes sanna identitet. Bönen är en gåva och ett privilegium, men också en uppgift. Den kan inte bara bero på den tillfälliga känslan, den är också något som måste läras in och upprätthållas dag efter dag. I denna koncentrerade böneskola sammanfattar Romano Guardini det väsentliga i bönens konst: Jesu undervisning i evangelierna, kyrkans samlade böneskatt i liturgin, helgonens erfarenheter av bönens stadier, svårigheter och ljuvligheter. Boken bygger på kyrkans samlade erfarenhet genom tiderna och är djupt förankrad i den klassiska teologiska traditionen: hur bönen är en delaktighet i Treenighetens inre liv och hur den praktiseras för att bära frukt i det konkreta livet. ROMANO GUARDINI (1885–1968), präst och professor i religionsfilosofi i Berlin, Tübingen och München, var en av 1900-talets främsta katolska intellektuella. Han lyckades framställa trons och teologins, men också den stora västerländska litteraturens och filosofins, teman så att de svarade på dagens frågor och utmaningar. Hans inflytande blev omfattande, och till hans lärjungar räknas Joseph Ratzinger och Jorge Mario Bergoglio.