Visar resultat för..."gick"

Ystads kommundirektör Berit Hult och turistchefen Fabian Falk bjuder in till en påkostad konferens på Ystad Saltsjöbad med temat Tillsammans för framtidens Österlen. När Fabian lanserar sin storslagna plan att flytta Österlens gränser, spricker leendena snabbare än bubblorna i konferensens välkomstchampagne. Dagen därpå hittas han död på sitt hotellrum.

Journalisten Ingalill Johannesson ger sig in i jakten på sanningen med sitt anteckningsblock i ena handen och en biskvi i den andra. Vid sin sida har hon nollåttan, den unge kollegan Carl-Gustaf Ramel, alltid ivrig att vara till lags.

Medan polisen famlar i blindo söker Ingalill svaret på vem som är beredd att mörda för att till varje pris behålla Österlens gränser intakta.

Christina Olséni och Micke Hansen har haft stora framgångar med sina humoristiska deckare i serierna "Mord i Falsterbo" och "Ester Karlsson med K". Turistchefen som gick över gränsen inleder en ny serie med den karismatiska journalisten Ingalill Johannesson i centrum.

"Bergström ger miljön kropp och konturer så att även jag andas den syrliga höstluft han skriver om, ser blänket från hjortronmyren och skogsstjärnans vithet."

Anna Hellsten, Sydsvenskan

"Scenen är inte teatern, scenen är minnet av en byavardag som inte längre existerar, skuggvärlden, skuggfigurerna som skrider fram med sina flyende repliker.

Det är allt så självklart och planschen tycks oändligt utsträckt, färgerna klara, konturerna alltid markerade, den goda vilja att framlägga vad som hänt och vad som fanns är utan slut."

Jan-Olov Nyström, Norrbottens-Kuriren

"Välskrivet och vackert skildrar han byn och människorna som han minns dem och den tid de levde i. Samtidigt väver han in dåtidens texter från populärmusik som återknyter till en svunnen tid. Det är en nostalgisk bok som får läsaren att inspireras att blicka tillbaka till sina egna rötter."

Pia Holmström, BTJ

Följ med Gustav Rävjägarn Bergström till hans norrbottniska by och en berättelse om en sen resa in i moderniteten, med ovanliga, färgstarka människoöden som nu bara finns i minnena. Parallellt får vi följa Gustav en ljus nyss förfluten sommar när han restaurerar ängsladorna på sin släktgård, som han efter decennier i Stockholm blivit ägare till.

Han skriver: "Under min uppväxt var tiden litet ur led, åtminstone uppfattar jag det så i efterhand. Det är inte så konstigt, eftersom grannarna var gamla och de flesta var födda före 1920. De blev snart pensionärer, om de inte redan var det. De pratade mycket om det förgångna och gjorde inte någon större skillnad på vilka som levde och vilka som var döda, vad som hänt igår och vad som hänt på 1940-talet. Det var berättelser om tant Fia och alla hennes pälsar, Stor-Klas vidunderliga affärer och farbror Dannes pommes frites-fabrik. Detta blandades med dagsaktuella rapporter om vilka som var “lite friska” och sannolikt snart skulle dö, vänner och bekanta som nyligen trillat av pinn samt spridda skurar av eländet ute i stora världen i form av grundstötta ubåtar, mord och kärnkraftsolyckor."

Kärlekshistorier, konflikter, ekonomiska utmaningar, politiska spänningar, vardagligt tjafs. Gustav Bergström har en kärleksfull blick på byn och en förmåga att sätta ord på stämningar, miljöer och människor, och lyckas måla fram byn och dess invånare ur glömskan, där de levde sina liv bortom allfartsvägar och rampljus. Det uppstår också gripande kopplingar mellan hans möte med platsen, hur han närmar sig de patinerade byggnaderna och försöker rädda dem, och det förflutna - allt det liv - som de bär spår av.

"Häpnadsväckande detaljer som lockar till sardoniska skratt mitt i den mänskliga svärtan"  Kalle Lind, Expressen

Det blev inte som man tänkt sig. Snarare tvärtom. Sverige, en gång självutnämnd supermakt i narkotikafrågan, är i dag längre än någonsin från målet om ett samhälle fritt från narkotika. Men hur hamnade vi egentligen här? Johan Wickléns Vi ger oss aldrig är inte bara det mest heltäckande dokument som skrivits om svensk narkotikapolitik och kampen mot knarket. Det är också en uppgörelse med vår nationella självbild och den lösning på narkotikaproblemet som ur internationellt perspektiv framstår som allt mer extrem. 

I centrum står världens mest populära illegala drog, cannabis. Johan Wicklén tydliggör den centrala roll drogen spelat för narkotikapolitikens utveckling. Samtidigt får vi, via gängkrigets offer och förövare, följa hur cannabis blivit motorn i de blodiga kriminella konflikter som numera är vardag i Sverige.

I Vi ger oss aldrig möter läsaren politiker, gangsters och forskare, poliser, brukare och riskkapitalister. Det är en svindlande berättelse om ett unikt system och en drog som i Sverige betraktats som den farligaste av dem alla, en historia kantad av propaganda, politisk populism och en journalistkår som svikit sitt uppdrag.

Vi ger oss aldrig är nödvändig läsning för alla som vill förstå baksidan av dagens svenska samhälle och de oväntade vägar cannabismarknaden nu tar in i framtiden.

Johan Wicklén är journalist och prisbelönt reporter på Sveriges Television, för vars räkning han länge bevakat narkotikafrågan. Han bor i Högdalen söder om Stockholm. Vi ger oss aldrig är hans första bok.

Om vi hade vetat då, som unga på väg ut i världen, vad vi vet nu, hade vi gjort något annorlunda? Ja, definitivt.

I den tredje åldern, mellan 55 och 70 år, är man inte gammal, men inte heller ung. Helt nyss var man 35 och alldeles runt hörnet fyller man 80. Det är en period med speciella utmaningar: de stora projekten med familj och arbete är avklarade för de flesta, och livet övergår i en ny fas.

Det kan vara dags att koppla nya grepp på gamla tankebanor. Vad ångrar vi, vad saknar vi och vad drömmer vi om? Hur sköter man en kärleksrelation och hur tar man hand om gammal och ny vänskap? Med åren kommer också nya perspektiv på lycka, bekräftelsebehov, skilsmässor, andlighet och inte minst hälsan.

Johan och Joachim kommer från helt olika håll i livet, men har mötts i en strävan om att förstå vår tid, sin ålder och göra det bästa av alla dessa dagar.

*

Joachim Berner har under många år varit verksam i tidningsbranschen, bland annat som chefredaktör för DN och Expressen. Han är idag aktiv som företagare och författare.

Johan Norberg har en bakgrund som gitarrist, kompositör och musikproducent. Han är numera skribent och redaktör inom förlagsvärlden.

Hur mycket känslor ryms egentligen mellan fyra väggar, vad döljs i våra inre slutna rum och vad händer när de öppnas?

Bella Friberg är lika trött på sitt liv hemma i Linköping, som på sig själv. När hon får ett efterlängtat jobberbjudande i Stockholm kan hon inte tacka nej, trots att hon egentligen inte har modet. Inte med tanke på vad som hände förra gången. När Bella äntligen hittar sin drömlägenhet, finner hon också sin drömkille, den förra ägaren Niklas. Men det som först känns lätt och rätt blir snart allt mer komplicerat. Vill han ha henne eller vill han bara ha sitt gamla liv tillbaka?

När Bella får reda på sanningen om varför Niklas behövde sälja lägenheten tvingas hon brottas med hans förflutna samtidigt som hon inser att hon för första gången måste börja acceptera sitt eget.

Där du en gång gick är en varm, rolig och insiktsfull relationsroman av Marcus Jarl, vinnare av Årets feelgood 2021.

Efter tjugosju år och sjuttiofem tusen besök tar det stopp för Pål Eriksson, distriktsläkare på vårdcentralen Må Bra. Han orkar inte längre utan går hem mellan två patientbesök. Empatiutmattad och med känslan att hjärnan är fylld till brädden av alla berättelser han hört, inser Pål att det egna livet stått stilla: han har varit plikttrogen, skött sitt arbete, varje kväll pratat med ett stort fotografi av sin döda hustru och nöjt sig. Sedan något år har han dessutom tappat kontakten med sin dotter.

Från att ha legat i fosterställning börjar han läka och skapar en framåtrörelse. Han bejakar sitt eget liv, bearbetar sin uppväxt och allt lidande han mött. Han blir pensionär, läkargärningen får sjunka undan och han inser så småningom att han är mer än sitt arbete

Läkaren som gick hem handlar om att acceptera hur det blev, läka och att mödosamt gå vidare. Om kärlekens kraft. Men den skildrar också hur man påverkas av alla människoöden man möter, och hur lätt det är att tappa bort sig själv.

I den här boken bor Lilla i. Lilla i är inget vanligt i, utan en bokstav som klär sig i färg, hoppar omkring och tar plats. Men det tycker visst inte de andra bokstäverna om.

När Lilla i inte får vara sig själv rymmer den från sin bok. Det blir ett spännande äventyr där Lilla i fastnar i klorna på den vasstandade vildingen Pi, flyr från en hemsk mening, och samtidigt försöker hitta en plats där Lilla i får vara just som ett litet i ska vara: sig själv.

Det här är sagan om bokstaven som gick sin väg - för att hitta sin egen väg.

IDA WIKSTRÖM är illustratör och grafisk designer, bosatt i Jakobstad i Finland. I hennes barnboksdebut målar hon upp en fantasifull värld i både text och bild.

"häpnadsväckande detaljer som lockar till sardoniska skratt mitt i den mänskliga svärtan" Kalle Lind, Expressen

Det blev inte som man tänkt sig. Snarare tvärtom. Sverige, en gång självutnämnd supermakt i narkotikafrågan, är i dag längre än någonsin från målet om ett samhälle fritt från narkotika. Men hur hamnade vi egentligen här? Johan Wickléns Vi ger oss aldrig är inte bara det mest heltäckande dokument som skrivits om svensk narkotikapolitik och kampen mot knarket. Det är också en uppgörelse med vår nationella självbild och den lösning på narkotikaproblemet som ur internationellt perspektiv framstår som allt mer extrem. 

I centrum står världens mest populära illegala drog, cannabis. Johan Wicklén tydliggör den centrala roll drogen spelat för narkotikapolitikens utveckling. Samtidigt får vi, via gängkrigets offer och förövare, följa hur cannabis blivit motorn i de blodiga kriminella konflikter som numera är vardag i Sverige. 

I Vi ger oss aldrig möter läsaren politiker, gangsters och forskare, poliser, brukare och riskkapitalister. Det är en svindlande berättelse om ett unikt system och en drog som i Sverige betraktats som den farligaste av dem alla, en historia kantad av propaganda, politisk populism och en journalistkår som svikit sitt uppdrag.

Vi ger oss aldrig är nödvändig läsning för alla som vill förstå baksidan av dagens svenska samhälle och de oväntade vägar cannabismarknaden nu tar in i framtiden. Johan Wicklén är journalist och prisbelönt reporter på Sveriges Television, för vars räkning han länge bevakat narkotikafrågan. Han bor i Högdalen söder om Stockholm. Vi ger oss aldrig är hans första bok.

Jag är lycklig. Jag har en inkomst. Jag är gift. Och jag är mor. - Kubanage    

Justine blev våldtagen inför ögonen på sin man och son. Berthe överfölls på vägen hem. Kubanage skulle sälja bananer till gruvarbetarna men blev istället våldtagen och prostituerad.

Att historierna från många kvinnor i Kongo är brutala vet allt fler även utanför landets gränser. Men historierna slutar inte där.

Elva år efter journalisten Birger Thuresons intervjubok De glömda kvinnornas röst har han rest tillbaka och sökt upp dem igen för att höra vad som har hänt. Genom allt mörker glimmar det märkligt nog av hopp och framtidstro. Tack vare stöd och hjälp, inte minst från Panzisjukhuset och dess chefsläkare Denis Mukwege, som tog emot Nobels Fredspris 2018, kan kvinnorna berätta om att livet har gått vidare och blivit bättre.

I den här boken berättar kvinnor om vad de har utsatts för, men också om hur de har det i dag. Det är en bok som andas hopp. Birger Thureson skriver också om den svenska pingstmissionens historia i Kongo och ger en bakgrund till läget i landet.

När jag ser en kvinna resa sig efter att ha blivit utsatt för brutalt sexuellt våld   då får jag kraft att arbeta vidare. Då känner jag att resultatet är värt mödan , säger Denis Mukwege.

Det går att göra något åt våldet. Det är därför jag har skrivit den här boken , säger Birger Thureson.  

Sagt om De glömda kvinnornas röst: "På ett skickligt sätt väver han ihop enskilda kvinnoöden med den storpolitiska utvecklingen och hjälper läsaren att förstå det som händer idag." Ulf B Andersson i Amnesty Press 03/09

Boken beskriver de landlevande däggdjur som tillkommit i Sverige sedan medeltiden. De är bisam, brandmus, brunråtta, bäver, dovhjort, dvärgmus, fälthare, husmus, kanadahjort, mink, mufflonfår, myskoxe, mårdhund, stenmård, svartråtta, vildkanin, vildsvin och vitsvanshjort. Vildsvin och bäver är ursprungliga men utrotades och återinfördes. Amerikansk bäver och guld­schakal kan vi nog förvänta oss i framtiden.

Några av dessa arter anses invasiva då de skadar biologisk mångfald, människans hälsa och ekonomi. Boken vill ge läsaren ett historiskt perspektiv: När kom arten till Sverige? Hur kom den in? Varifrån? Vilka var förespråkarna och vilka var kritikerna? Blev den till nytta eller skada? Hur har förvaltningen förändrats? Kunskap ger klokskap heter det. Människan är en del av naturen och naturen förändras. Hur mycket ska vi styra den och till vilket pris? Allt har sin tid, även djuren.

Boken bygger på en omfattande genomgång av svensk och utländsk sentida och äldre litteratur samt inspel från många specialister i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Nordamerika. Problemen kring invandrande och invasiva arter är mångfasetterade och svårlösta. För att se goda lösningar krävs kunskap och inte minst ödmjukhet. 

Kjell Danell är professor emeritus i viltekologi vid SLU i Umeå. Han intresserar sig för nutida och historiska perspektiv på interaktioner mellan djur, växter och människor och har forskat i boreala skogar, arktis och savanner. Förutom vetenskapliga böcker och uppsatser är han författare till populärvetenskapliga böcker och uppsatser, på senare tid ofta med historiskt perspektiv.

Richard är änkling och professor i antikens historia vid ett universitet i forna Östberlin. När han går i pension vet han inte vad han ska ta sig för. Dagarna har förlorat sin struktur och tiden bara går. Och vem ska föra hans kunskaper och ägodelar vidare?Han söker kontakt med asylsökande flyktingar från Afrika som ockuperar ett torg i Berlin. Deras dagar är fyllda av väntan – och plötsligt inser Richard att han har ganska mycket gemensamt med dem. Han lär känna den tystlåtne Rufu, låssmeden Rashid och Osarobo som vill lära sig spela piano. Han lär sig vilka språk de talar och vad huvudstäderna heter i deras länder. Han kör dem till deras språkkurs och lär sig lika mycket om sig själv som om dem.Professorn och flyktingarna både förstår och inte förstår varandra. De har var sin berättelse. De är individer men samtidigt så allmängiltiga att man kan känna igen sig i dem. Ett återkommande motiv i romanen är böjningen av verbet gå: Gehen, ging, gegangen – gå, gick, gått. Det återkommer i flyktingarnas språkundervisning, men också i Richards syn på sitt liv. Gå, gick, gått är en brännande aktuell bok, skakande, osentimental och solidarisk. På sitt karakteristiska sätt berättar Jenny Erpenbeck en historia om att vända bort blicken och att vilja se, om krig och död och om ett evigt väntande.

Agitatorn som vågade gå sin egen väg

År 1894 anslöt sig Kata Dalström till socialdemokraterna. Uppvuxen i en högborgerlig miljö sågs hennes politiska engagemang närmast som samhällsomstörtande. Det dröjde inte länge innan Kata Dalström gav sig ut som socialistisk agitator. Hon reste land och rike runt, hamnade i opposition med partiledningen men älskades ute i landet, där hon sågs som en levande legend.

Katas brinnande engagemang gjorde henne till en stridbar frontfigur för den unga arbetarrörelsen under demokratins genombrottstid. Privatlivet var lika stormigt som det politiska. Hennes äktenskap var turbulent, hon födde sju barn, blev spiritist och buddhist och hade flera kärleksaffärer.

Författaren och historikern Gunnela Björk fångar ett extraordinärt levnadsöde. Hennes biografi om Kata Dalström skildrar en färgstark kvinna som gick sin egen väg.

Pressröster om boken:

»En ypperlig biografi ... som borde inspirera politiska aktivister i dag.« ETC

»Det är en rolig bok att läsa, ja, politik kan även vara roligt. Gunnela Björk plockar fram människan och fångar kvinnan Kata ... Det är en synnerligen läsvärd och intressant bok som Gunnela Björk skrivit, vissa av de frågor hon belyser och som Kata Dalström talade om för hundra år sedan är precis lika relevanta idag.« Dala-demokraten

»I en efterlängtad ny biografi tecknar historikern Gunnela Björk ett konturskarpt porträtt av en färgstark individ i en kaotisk tid.« Expressen

»I ett fängslande kronologiskt flöde berättar Gunnela Björk svensk politisk historia genom klasskämpen Kata Dalströms liv ... Hennes liv fungerar bra som spänningsläsning, och som ett bevis för att det kostar på att förändra världen. Men det går.« Aftonbladet

»Björks bok är mycket bra, journalistiskt medryckande skriven, kunnig och väldokumenterad.« Populär Historia

»Gunnela Björk har metodiskt följt Kata Dalströms liv. Resultatet imponerar. Det är en engagerande skildring av en stark kvinna.« Nerikes Allehanda

»Gunnela Björk har skrivit en läsvärd bok om Kata ­Dalström. Den är i god mening anspråkslös och låter ­huvudpersonen ta plats utan att författaren tränger sig på.« Svenska Dagbladet

»Det är en fascinerande historia ... Gunnela Björk tecknar bilden av en sammansatt person som drivs av lika delar egoism och altruism ...« Tidskriften Axess

»Ett sällsynt kvinnoöde. Och genom boken om denna modiga egensinniga kvinna, levande beskriven av Gunnela Björk, ser vi hela den sociala och politiska utvecklingen för 100 år sen.« Tidningen Socialpolitik

»Historikern Gunnela Björk väcker en revolutionär till liv ... Att minnas Kata Dalström är att minnas upprorsåret för hundra år sedan, då drömmen om en annan värld kändes genomförbar.« Sydsvenskan

»Gunnela Björk skriver rakt och enkelt. Det krävs inga stora förkunskaper för att bli medryckt av Katas öden och äventyr.« Tidningen Arbetet

Ansiktet var så fullständigt uttryckslöst att bilden måste härröra från en fotoautomat.

- Alf Matsson har försvunnit, sa mannen med stor emfas.

- Jaså. Och efterlysningarna har inte gett något resultat?

- Det har inte sänts ut någon efterlysning. Och det skall inte bli någon heller, sa mannen fånstirrande.

Förord av Roslund & Hellström.

Mellan åren 1965 och 1975 skrev Maj Sjöwall och Per Wahlöö tio polisromaner i boksviten Roman om ett brott. Med böckerna om Martin Beck och hans kollegor lade de grunden för den moderna kriminalromanen - böcker som sedan dess varit en central inspirationskälla för en lång rad av världens främsta kriminalförfattare.

Industrialiseringstänkandet har förändrat mycket i våra samhällen. Men de grundläggande idéerna om storskalighet, standardisering, planering och reglering verkar ha bestått. Grundtänkandet har inte förändrats. Det är tillämpningen av dem som har förändrats.

Det som har skett i industrialiserings- och teknikutvecklingshänseende har i många sammanhang uppfattats som något gott. Det har stimulerat till fortsatt industrialisering baserat på en tro på att tekniska framsteg ska göra att vi hittar lösningar på praktiska problem och på så sätt får det bättre. Baksidorna av industrialiseringen har inte fått tillräckligt med uppmärksamhet. Framsidorna har skymt dem. Det har lett till att vår medvetenhet om baksidorna har begränsats trots tillgång till kunskap om dem.

I sin tredje bok om industrisamhällen och industrialisering under 1900-talet återvänder Leif Jonsson till de industrisamhällen där han har bott. Han fördjupar sig speciellt i sin födelse- och uppväxtstad, det utpräglade industrisamhället Sandviken, men tar även med läsaren till Borlänge, Gotland, Göteborg, Norrköping och Åtvidaberg. I Hur gick det sen? Industrisamhället och samhällsmedborgaren i industrialiseringens spår reflekterar Leif Jonsson över hur industriellt tänkande har påverkat välfärdssamhället Sverige. I den här boken jämför och synar han politiska beslut på nationell nivå med beslut och handlande på lokal nivå i Sandviken.

Leif Jonssons första bok om 1900-talets industrisamhällen – Hur det kunde ha varit – utspelar sig i en tid då ett industrisamhälle skapades och Sverige omvandlades från jordbruks- till industrisamhälle. Den andra boken – Hur det kunde ha gått till – innehåller berättelser från mitten på 1900-talet då industrisamhället Sandviken började kunna stå på egna ben efter att ha varit styrt av ortens järnverk i ett hundra år.

PRESENTATIONLeif Jonsson (f. 1945) är docent i Tema Kultur och Samhälle vid Linköpings universitet. Som yrkesverksam har han arbetat för såväl statliga verk, privata företag som landsting. Som universitetslärarehar han undervisat i organisationsteori och ledarskap och som forskare har han framför allt intresserat sig för kommunledningar och deras arbete med samhällsutveckling. Samhällsfrågor har engagerat honom sedan tonåren.

På Ekström & Garay har Leif Jonsson gett ut Ett samhälle i omdaning (2020), Hur det kunde ha varit (2021) och Hur det kunde ha gått till (2022).

Diktsamlingen med titeln (En vacker man gick förbi mig) av poeten Zahra Hassan handlar om kärlek och mänskliga relationer, om känslor och upplevelser som binder ihop älskande par. I 27 dikter över 54 sidor i medelstort format får läsaren ta del av tillfälligheter eller oväntade möten som plötsligt rör upp hjärtats känslor och lämnar ett oförglömligt avtryck. Den som läser dessa dikter kommer också att få veta om dessa överraskningar äger rum i skogen eller vid havsstranden, eller när man promenerar på stadens gator eller under en utflykt i en vacker park.

Diktsamlingen har översatts till svenska från arabiska av översättaren Anna Jansson.

I Botkyrka församling i södra Stockholm bor 95 000 invånare. I församlingen talas fler än hundra språk och alla världsreligionerna finns representerade.

Församlingen har arbetat utifrån ledordet: Gå ner från berget! Gå ut och möt människor där de befinner sig, interagera med civilsamhället och våga pröva nytt.

Anne Sörman är präst i Botkyrka församling som är med i nätverket Framtiden bor hos oss. I den här boken samtalar hon med sina arbetskamrater för att undersöka församlingens arbete utifrån ledordet; vilken teologi det återspeglar och vilken kyrkosyn som uttrycks eller utmanas.

”Det jag ser här är ljust”, säger en av de intervjuade i boken När vi gick ner från berget. Och en annan röst: ”Det här är världens mitt!”

Samtidigt söker sig gängkriminaliteten ner i åldrarna, fattigdomen ökar och många människor lever utanför trygghet och välfärd.

Välkommen att möta präster, diakoner, pedagoger och musiker och att följa med på en resa mot en teologi och en kyrkosyn som bekräftar den tro som redan finns.

Anne Sörman är författare, teologie doktor och präst i Svenska kyrkan.