Visar resultat för..."kamrat"

Under 1970-talet svepte vänstervindar genom Sverige – och rakt in i seriernas värld. Plötsligt fylldes rutorna av klasskamp, befrielserörelser och onda direktörer, men också fascistiska statskupper och blågul slavhandel. Orättvisorna hemma och ute i världen fick pratbubblorna att koka och försäljningssiffrorna att gå i taket. Till och med de mest kommersiella serierna ägnade sig åt revolutionsromantik och internationell solidaritet. För att inte nämna en och en annan slängkyss till Mao eller Fidel Castro.

I Kamrat Bamse tar serieforskaren Robert Aman med oss till en tid då serierna stod mitt i samhällsdebatten. Vi får möta ett Sverige i en politisk och social brytningstid genom några av tidens mest inflytelserika serier: Bamse, Johan Vilde, Mystiska 2:an och Tumac. Här sitter åsikterna på första parkett, paketerade i ett format som når långt utanför de politiska rörelsernas vanliga kretsar.

Robert Aman (f. 1982) är kulturskribent, serieforskare och biträdande professor i pedagogik vid Linköpings universitet. 

Sagt om hans tidigare bok När fantomen blev svensk (Daidalos, 2022):

»I en underhållande och skarp analys undersöker Robert Aman hur en amerikansk superhjälte blev en osannolikt stark svensk populärkulturell ikon och ideologisk kraft.»/Erik Jersenius, Corren

»Aman har rott i land något så ovanligt som ett folkbildande uppdrag som lyckas beröra alla: nostalgiska gubbar, Sverigevänner, gammelvänster och postkoloniala teoretiker förenen eder!»/Valerie Kyeyune Backström, Expressen

En sprudlande saga på äkta versmåttet med bilder fulla av rörelse om en liten kängurubebis på villovägar. Hoppan har krupit ner i en resväska och hamnar till slut hos familjen Hansson. Lyckan är stor hos barnen, som busar runt med Hoppan. Men Hoppas växer, blir stor och längtar hem till Australien. Ja, vad kan en göra med en fullvuxen känguru som barnen älskar över allt annat. Läs om Hoppan Hanssons äventyr och hur allt löser sig till slut.

Den 1 april 1955 klev Jörgen Cederberg in på radions redaktion på Banérgatan 46 i Stockholm. På radions underhållningsavdelning jobbade ett tiotal personer och de kallade sig för Sveriges roligaste. Där fanns Tage Danielsson, Pekka Langer och några till.

Här, långt in bland cigarettrök och skrivmaskinsknatter jobbade Jörgen som reporter. Han var det unga stjärnskottet, hade fingret med i det mesta och kallades för radions Hitchcock. Tv fanns inte. Bara denna enda radiokanal.

Jörgen Cederberg blev snabbt en publikfavorit och några år senare var han med om att starta Sommar - det program som skulle bli ett självklart val för hundratusentals lyssnare varje år. Det här är boken om en legendar som bidrog till att skapa den moderna radion. Som inte bara kunde underhålla utan också grävde djupt i arkiven med folkbildning som en ständig ledstjärna.