"Obegripligt hur det började. Men när han tänkte efter var det som om det inte hade någon början, som om allt varit självklart och skoningslöst. Som om de varit utvalda. Det var så hon brukade säga: du och jag. Det är vi. Ingen annan kan förstå oss."
Den som tänker detta är Jannis, och det handlar om honom och hans tvillingsyster Sonya. Det är alltså inte författaren själv som är huvudperson i Carina Rydbergs nya roman, som i Den högsta kasten och Djävulsformeln. Här har vi istället en fiktiv berättelse, en modern tragedi, och som sådan ansluter den till hennes tidigare romaner, främst Osalig ande och Nattens amnesti. Men känslan av ödesdrama, av ett obevekligt skeende styrt av ohanterliga krafter, är samtidigt något som går igen i alla Carina Rydbergs berättelser.
Tvillingparet Jannis och Sonya tycks vara sammansvetsade för alltid, genom de kränkningar de utsatts för under sin uppväxt.Var det med deras föräldrar det startade; det onda, det skadade Torsten och Malena, vars kärlek blev farlig och fel redan innan barnen föddes? Jannis har som vuxen försökt skapa sig en tillvaro på egen hand, men det slutade i katastrof. Nu lever han åter tillsammans med sin syster. Har hon blivit en sjuk människa, eller är hon bara ensam och besynnerlig? Styr hon hans handlingar utan att han förstår det? Allt han vet är att han inte klarar sig utan henne. De köper ett café i en by vid havet, och blir så småningom accepterade och uppskattade på den nya orten. Snart lär de känna en ensamstående kvinna med en dotter i elvaårsåldern. Mellan Jannis och Sonya sätts nu ett kusligt spel igång, med kvinnan och flickan som ovetande deltagare. Och det drama som någonstans börjat börjar om, och går mot sin isande fullbordan.
