Mig äger ingen är Åsa Linderborgs berättelse om uppväxten med sin ensamstående pappa, härdare vid Metallverken i Västerås. En berättelse om klasstillhörighet, manlighet och utanförskap. Om alkoholens makt och en dotters vånda. Drömmen om förändring står mot rädslan att sticka ut. Humorn blir en vardagsstrategi för en brokig arbetarsläkt under folkhemmets storhet och fall. "Pappas plånbok är stor som en handflata, svart och lätt böjd efter ett liv i bakfickan. Den har börjat ge efter lite i sömmarna och är tung, trots att den nästan är tom. I sedelfacket ligger ingenting, i myntfickan arton kronor och femtio öre. Bakom patientbrickan trängs ett checkhäfte från Nordbanken och ett medlemskort för Metall avdelning 20. Ett skrynkligt tidningsurklipp med statistik över Västerås Sportklubbs bandyframgångar, ett ensamt frimärke med kungen på. I ett av facken gömmer sig ett splitter nytt bankomatkort, inlindad i en lapp med ordet lall och en sifferkod. Det är 99 kronor på kontot. När pappa dog hade han elva dagar kvar till nästa a-kassa. Där ligger också ett litet noteringshäfte för bankärenden som pappa antecknat telefonnummer i. På den första raden står det Åsa och mitt hemnummer. Under med lite kraftigare filtpenna har han skrivit 'Sprit' och ett telefonnummer han fyllt i flera gånger. Därefter följer hans storasyster Majken och de andra syskonen, även dem han aldrig skulle fått för sig att ringa. Bästa vännerna Börje och Berit. Sedan en lång rad nummer till Smolken, Skallen, Buster, Ormen, Hoffa, Babben, Blomma, Bella, Britta med rattarna Lika prydligt antecknad står mammas syster Nina han inte träffat på många år. På ID-kortet står det Leif Boris Andersson, född den 15 februari 1941. Fotot är bra, jag ser att det är han."
En rörande beskrivning av en trasig far och en trasig men kärleksfull relation. Linderborg väjer inte för sina egna tillkortakommanden i relationen, men det ligger ändå ett ljus över berättelsen.
Kristina H
3/5
Bra ! Men inte jättebra
Linderborg spelar ut hela sitt register .
Klassresan. Uppväxten med den alkoholiserade pappan mm är helt klart bra litteratur. Dock en bit kvar till 5 plus
Hans N
3/5
Present
Köpte boken till en vän i Danmark. Har själv läst den för länge sen och tyckte då att den var bra.
Vibeke N
5/5
Genuin berättelse
Finstämd, genuin, berättelse om två människors upplevelser av en flickas uppväxt. Hennes, förstås - men också hans upplevelse av att vara förälder, fader och förtvivlat förtegen om det som rör sig i huvudet på honom. En ensamstående pappa som gör så gott han kan. Och misslyckas - eller gör han det?
Sven
4/5
Gripande
En lättläst bok där författaren delar med sig av sin uppväxt. Innehåller både ett barns perspektiv och ett barnperspektiv utifrån andras reaktioner och författarens egna reflektioner. Den är även intressant sett ur ett psykologiskt perspektiv.
C. C
4/5
En gripande bok som stannar med en länge.
En bok om missbruk och kärleken melllan en förlder och ett barn. Åsa Lindeborg skriver på ett fångande sätt och miljörerna och karaktärerna känns trovärdiga och mänskliga. Rekommenderar alla att läsa den!
Malin V
3/5
En barndomsskildring
Boken är en barndomsskildring men inte så mkt "mer" tycker jag. Det jag tyckte bäst om var hur författaren beskriver miljöer. Jag hade nog vissa förutfattade meningar då jag hade hört talas om både boken och filmen. Kanske hade jag trott att pappans svårigheter med alkoholen skulle haft en större plats vilket troligen hade givit boken ett mörkare och mer tänkvärt innehåll.
Bo J
1/5
Halvtaskig bok
Kanske den sämsta boken jag någonsin mattat mig igen. Seg och tråkig, grå och seg, inget jag rekomenderar till någon vid sina sinnens fulla bruk. lite synd att man inte kunde ge den 0/5 i betyg. Fungerar som brasved om de skulle behövas, dock inte perfekt som toapapper. Inte direkt min boksmak...
A A
5/5
Många tankar
mycket bra och tankar om hur en pappa kan ibland vara minst lika bra för sitt barn som en mamma.
Choppen
3/5
En stark och väl beskriven bok om ett barns uppväxt med en ensamstående alkoholiserad pappa, sett utifrån ett barns perspektiv.
Anna P
5/5
Väldigt ovanlig och bra bok. Ovanlig på det sättet att den är väldigt osentimental och hon tycker inte synd om sig själv. Jag har läst den flera gånger.
Katarina
4/5
En både troskyldig och analyserande självbiografisk berättelse om en flickas kärlek till sin pappa som hon bor hos efter att mamman lämnat familjen. Orsaken till att hon gick var makens alkoholmissbruk och bristande ordningssinne. Hans godhet och kärlek till dottern och hennes kärlek till pappan överskuggar dock allt och deras fina relation blir till en gripande historia. Det politiska budskapet i boken förtar inte läsupplevelsen. Titta på omslagsbilden, den säger allt.
Eva
5/5
Det är en oerhört stark skildring av både barnet och pappan. Svårt att lägga ifrån sig och den väcker många tankar om barndom, mammans beslut att lämna kvar flickan i den miljön.
Ann L
5/5
Vilken fantastisk bok. Samhörigheten mellan pappa dotter o vad kul de hade och. Vilken släkt!!
Vilket rikt liv trots missär och elände. Toppen!!
Gunnbritt
5/5
En bok som verkligen berörde mig. Den känns varm och stark. Jag log, fnissade och grät om vart annat. Kan verkligen rekommenderas!
Anette J
4/5
Jag har läst boken för en kurs i svenska som andra språk. Ibland kan några detaljer vara lite svåra för icke-svenskar att förstå, men boken är väldigt bra skriven. Jag uppskattade den verkligen och rekommenderar den till alla!
Jamie R
5/5
Helt och hållet underbar
Tack Åsa för att du skrev den här boken! Med lätthet skildrar boken de svåraste känslor. Träffsäkert rakt in i hjärtat.
Marie-Louise
5/5
Underbar!
En så underbar bok att det nästan gör ont i hjärtat...
Ett mästerverk Åsa!
Johanna
5/5
Helt fenomenalt!
Åsa lyckas på ett fantastiskt sätt skildra sin torftiga barndom på ett varmt, kärleksfullt och humoristiskt sätt. Man upplever aldrig någon självömkan eller önskan att samla medlidande. Den är osentimental och skickligt skriven och man skrattar många gånger under läsningen. Man kastas mellan ilska, värme, gråt och skratt. Åsa är en oerhört skicklig författare och skildrar allting levande och naket. Som läsare känner man värme och kärlek för denna fader som inte räckte till samtidigt som man förstår Åsas dubbla känslor gentemot honom. Jag upplever att Åsa skriver denna bok som en kärleksförklaring till sin pappa som trots sina fel och brister gjorde sitt bästa för att vara en god far, utifrån sin förmåga. Underhållande, humoristiskt, spännande och realistiskt. Underbar bok!
Annelie
5/5
Osentimentalt!
Jag tycker att barndomsskildringar brukar ha en tendens att bli sliskiga och sentimentala, men den här är fantastisk! Åsa och hennes pappa stannar kvar i minnet länge. Mycket bra bok!
Lilla O
4/5
En känslolös, men ändå smärtsam skildring
För så är det. Den avskalade berättelsen träffar hjärtat dubbelt så hårt i all sin nakenhet. Själv är jag för ung för att känna igen mig i tidsandan, men ändå är igenkänningsfaktorn hög gällande klassklyftor, brukssamhällen och ett barns uppväxt. Även om boken inte är en fullpoängare enligt mig, så berör den och det gör den så väl värd att läsa.
Thoora
5/5
Kärleksfullt och smärtsamt
Om att leva med en förälder som inte är som alla andra. På pricken beskrivet hur det successivt och smärtsamt går upp för barnet att den person man så högt älskar inte håller måttet. Hur ont det gör att se sin förälder tvivla på sin egen förmåga, huka och förringas av andra. Hur ont det gör i en själv när man i tonåren skäms över sin sin älskade pappa (eller mamma för den delen), och skäms än mer över sig själv att man skäms och tar avstånd från den person som var ens hela värld.
En bok om stor, stor kärlek - och stor, stor personlig styrka!!!
Mammas
5/5
En blivande klassiker?
Långt efter att sista sidan är läst finns den kvar i hjärtat. För alltid.
Ingela
5/5
Ny arbetarklassiker!
Gripande bok, som trots Åsas och min stora ålderskillnad (c:a 25 år), förflyttade mej till min egen barndom. En så välskriven berättelse om barndomen, uppväxtens vånda, utanförskap och kärleken mellan far och dotter. LÄS DEN!
Evita D
5/5
Har aldrig varit nära att gråta...
Jo så är det faktiskt. Har läst den senaste veckan. Satt hemma efter jobbet (skiftet) vid 1-snåret på natten och läste och det gick upp för mig att det är så här det är. Folkhemmet finns fortfarande oavsett vad folk tycker. Jag började nästan att gråta först av något slags vanmakt men sedan av stolthet över att ha läst en av de bättre böckerna som skrivits om Sverige.
Åsa Linderborg, Jan-Erik Pettersson, Kristofer Flensmarck, Benny NIlsson, Ivar Andersen, Pierre Gilly, Daniel Suhonen, Kajsa Ekis Ekman, Salka Sandén, Kalle Holmqvist, Ann Charlott Altstadt, Conny C-A Malmqvist, Ali Esbati, Björn Fridén, Linn Hjort, Aron Etzler, Mikael Nyberg, Felix Antman Debels, Kristian Borg
