Staden Kairo kan sägas vara huvudperson i många av Nobelpristagaren Naguib Mahfouz romaner. Inte minst gäller det mästerverket Midaqq-gränden, som publicerades på arabiska 1947.

På Kirshas kafé flödar historierna om allt och alla, dröm och verklighet möts och skiljs åt. Den föräldralösa Hamida har blivit prostituerad för att uppfylla sin dröm om att leva i överflöd. Kaféägaren Kirsha är narkoman och homosexuell i smyg. Direktören Salim Ulwan försöker föryngra sig med kärleksdrycker och en ung hustru. Bagerigesällen Zita ger sig ut i natten för att göra fattiga människor till krymplingar så att de kan försörja sig som tiggare. Och så barberaren Abbas, som även han bär på en hopplös dröm: att en dag vinna den vackra Hamidas hjärta.
Det är ett myllrande persongalleri som väcker Kairos gränder till liv. Det var med denna bok som Naguib Mahfouz började kallas för den arabiska litteraturens Charles Dickens.

Staden Kairo kan sägas vara huvudperson i många av Nobelpristagaren Naguib Mahfouz romaner. Inte minst gäller det mästerverket Midaqq-gränden, som publicerades på arabiska 1947.

På Kirshas kafé flödar historierna om allt och alla, dröm och verklighet möts och skiljs åt. Den föräldralösa Hamida har blivit prostituerad för att uppfylla sin dröm om att leva i överflöd. Kaféägaren Kirsha är narkoman och homosexuell i smyg. Direktören Salim Ulwan försöker föryngra sig med kärleksdrycker och en ung hustru. Bagerigesällen Zita ger sig ut i natten för att göra fattiga människor till krymplingar så att de kan försörja sig som tiggare. Och så barberaren Abbas, som även han bär på en hopplös dröm: att en dag vinna den vackra Hamidas hjärta.
Det är ett myllrande persongalleri som väcker Kairos gränder till liv. Det var med denna bok som Naguib Mahfouz började kallas för den arabiska litteraturens Charles Dickens.