"Redan som mycket liten brukade Frasquita dra sig undan för att sy. Frasquita började med att lappa ihop byxbakar och för varje byxa blev nålens bana allt säkrare, stygnen finare, handens rörelse snabbare och blicken mer uppmärksam. Hon lyckades så bra att arbetet inte syntes. Fadern letade förgäves efter spår av slitaget på knäna, det var som om han fått nya kläder."
Frasquita Carasco växer upp i den andalusiska byn Santavela och blir en sömmerska med magiska krafter. Krafter som får de misstänksamma byborna att ropa trollpacka efter henne.
Med hjälp av sin synål kan Frasquita återskapa vad som helst och göra det levande: Blommorna på hennes brudklänning vissnar av bybornas avundsjuka blickar; madonnan i kyrkan får ett sidenhjärta som slår; hennes makes röda stridstupp lappas ihop, fjäder för fjäder; den upproriska lantarbetaren Salvador får sitt svårt sargade och sönderslagna ansikte ihopsytt så att han blir än vackrare efteråt.
När Frasquitas make, vagnmakaren José, som sista utväg satsar sin hustru i spelet med stridstupparna och förlorar henne, tvingas hon utstå en kärleksnatt med godsägaren Heredias son och blir på så vis förtappad. Frasquita ser ingen annan utväg än att lämna byn. Hon lastar sina fem barn på en dragkärra och iklädd sin brudklänning av vissnade blommor börjar hon sin vandring genom ett Andalusien präglat av krig, bondeuppror och svält.
I slutet av sin odyssé färdas Frasquita över havet och slår sig ner i de spanska kvarteren i Alger. Där blir hon en välrenommerad sömmerska med egen ateljé och hennes döttrar har vid det här laget blivit sömmerskor alla fem: Anita, Angela, Clara, Martirio och Soledad, och alla besitter de magiska krafter ...
Saga, myt och magi blandas med detaljrik realism i denna debut med självbiografisk botten.
