Vad det betyder att vara människa är en fråga om utbildning, antingen den gäller barn, vuxna eller andra nykomlingar. Utbildning är ett ingrepp i någons liv, som motiveras med föreställningen att det på något sätt gör livet bättre: mer komplett, mer avrundat, mer perfekt - och kanske även mer mänskligt. I den här boken utgår författaren från att undervisarens roll inte är att producera eller frigöra något hos eleven. Istället handlar det om att fokusera på hur varje individs början kan bli till. Men detta att bli till skall inte uppfattas som en enkel process eftersom vi blir till i en värld av andra, en värld av pluralitet och skillnad som både är förutsättningen för vår tillblivelse och det problematiska villkoret. Undervisarens roll är inte teknikerns eller barnmorskans utan måste förstås i termer av ansvar för att unika, specifika varelser ''bryter in i världen'' som en värld av pluralitet och skillnad. Boken erbjuder en intressant återkoppling till genuint pedagogiska frågeställningar i ett språkbruk som har sina rötter i pedagogikens etiskt politiska aspekter snarare än i psykologins domäner. Den pedagogiska teori som erbjuds är endast möjlig efter den postmoderna kritiken, men stannar inte där utan blir till ett paradoxalt återupprättande av pedagogikens filosofiska ursprung, i frågan om människoblivandets villkor och möjligheter. Boken kan med behållning läsas av alla pedagoger: studenter, lärare och forskare.
