Ondskan
(pocket) Bloggar - Format:
- Pocket
- Utgiven:
- 2002-05-01
- Språk:
- Svenska
Jan Guillous debutroman Ondskan kom 1981 och räknas redan som en klassiker inom den moderna svenska litteraturen. Ondskan är en berättelse om våldet i den svenska vardagen, där vi får följa huvudpersonen Eriks fostran i ondska från hemmet med den sadistiske fadern till skolgården med dess gängbildningar.
Fler böcker av Jan Guillou
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Jan Guillou (pocket)
|
Jan Guillou (pocket)
|
Jan Guillou (pocket)
|
Jan Guillou (pocket)
|
| | | | |
|
|
|
|
|
Kundrecensioner
Det finns 8 recensioner av boken Ondskan.
Skriv en recension du också - du kan vinna 200 kr varje månad i tävlingen "Månadens recension".
Ondskan
pojken är våldsbenägen tack vare hård bakgrund, med mycket misshandel från sin far.
Ondskan
Ondskan handlar om en pojke som relegeras från sin skola och måste flytta till en skola på annan ort.
Bättre än filmen!
Den här boken är bitvis väldigt grym, och jag som är ganska lättäcklad hade svårt att läsa de värsta våldsscenerna, men utöver detta är boken också rolig i sitt sätt att beskriva olika människor och det finns en stämning av "vi och dem" i skolmiljön genom hela boken som gör den väldigt dramatiskt intressant.
Jag gillade den och tycker att den är tusen gånger bättre än filmen.
En av de bästa böckerna jag läst!!
2008-03-08
Q
Nästan alla gillar filmen Ondskan, fast jag försöker förklara för varenda kotte att boken är 100 gånger bättre. Alla som litar på mig och läser boken håller till slut med mig. Den här boken rekommenderar jag VERKLIGEN att man läser även om man har sett filmen!!
Jan Guillou har gjort sin bästa bok!
2007-08-21
David
Detta är en bok som går rakt in i mitt hjärta. Den är suveränt skriven och man vill bara veta vad som händer den olycklige pojken. Jag rekommenderar den varmt. Läs den!
Visa fler ...
Något av det bästa jag läst!
Jag avhöll mig länge från att läsa den, eftersom jag var rädd för att bli alltför upprörd. När jag väl gjorde det var jag fast!
Erik är numera min hjälte och är det sant som det säga att Erik egentligen är Jan Guillou så han isåfall min hjälte numera!
Låter löjligt, javisst, men det kan inte hjälpas.
Eriks kamp mot förtryckare och översittare är till synes omöjlig. Ändå ger han sig aldrig för övermakten. Han ifrågasätter allt och håller på att vända upp och ner på hela skolsystemet. Hans inre styrka verkar komma av det faktum att hans "far" misshandlat honom regelbundet där hemma. Han är inte längre rädd för smärta och får i o m detta ett övertag mot alla andra.
Jag säger bara en sak: LÄS!
Jan Guillous starkaste och personligaste roman
"Ondskan" från 1981 är Jan Guillous starkaste och personligaste roman.
Handlingen kretsar kring Erik och hans möte med ondskan i hemmet, genom den sadistiske fader, och i skolan bland gängbildningarna. Erik blir reglerad från sin vanliga skola och placeras på en internatskola. Där accelererar våldet och allt ställs på sin spets. Eriks försök att hävda sig mot de äldre kamraternas förtryck leder in i en spiral av våld och motvåld.
Romanens tema diskuterar på ett fängslande vis motståndets villkor.
Erik är i någon mån Jan Guillou själv. Guillou gick under sin skoltid på internatskola och beskriver den speciella miljön och pennalismen mycket initierat, utifrån egna upplevelser.
"Ondskan" är den roman som Guillou är mest stolt över, har han antytt i intervjuer. Det är förståeligt.
Den franska utgåvan av "Ondskan" tilldelades 1990 franska radions pris för bästa översätta roman.
Jan Guillou - Ondskan
Boken var fängslande och gav en inre blick in i Erik och hans sätt att tänka, bl a genom hans och hans bästa väns samspråk på kvällarna som skrevs med ett kursivt typsnitt. Det var ett annorlunda men mycket effektfullt och, av mig, omtyckt knep att få lära känna Pierre och Erik lite djupare än en dialog kunnat göra möjlig.
Men, det känns som om det fattas någonting som hade kunnat gjort boken än bättre.
Det känns som om lite av glöden som man märker bland andra framstående författare är lite förlorad.
Jan Guillous miljöbeskrivningar känns lite torftiga och otillräckliga och det stör mig lite att jag inte kan se Stjärnsberg som en sammanhängande skola utan bara i lösryckta delar.
Men i övrigt tycker jag att Jan Guillou har författat en mycket läsvärd bok. Den är känslomässig utan att egentligen bli för tung, och visar dessutom att våld kan mötas med en stark vilja och personlighet istället för mera våld!
Bloggat om Ondskan