Tre män och en kvinna: fadern och hans båda söner och så hushållerskan Gerda, som dyker upp på Berget i skogen i huset där de bor. Det är 50-tal; på radion spelas Tova Carsons "På en öde ö i havet" - i skogen där männen försörjer sig som skogsarbetare drar ännu hästar de tunga timmerlassen till upphämtningsplatserna. När Gerda kommer till dem ställs deras förut så stillsamma och strävsamma liv på ända - livet blir ljusare att leva men också mycket farligare - när förälskelsens och begärets lågor sätter dem i brand.
Aino Trosells långa novell - eller kortroman - är hämtad ur boken Isbränna som kom i originalpocket 2000. Berättare är Sven Wollter, som gör den starka berättelsen full rättvisa genom sin närvaro och inlevelse.
Så här skriver Aino själv om sin berättelse: Jag skrev en berättelse där en man på ett ålderdomshem fullständigt krackelerar när en kvinna i elrullstol dyker upp. Varför reagerade han så våldsamt när han fick syn på henne? Berättelsen växte och avtäckte långsamt sina svarta hemligheter mitt i skogslandets råslit och drömmar under en gnistrande stjärnhimmel. Aldrig trodde jag då att jag skulle få höra huvudpersonens röst i verkligheten. Nej aldrig trodde jag väl att jag skulle få höra hans egen röst vibrerande av känslor eller att jag skulle få höra timmerkälkarna rassla, fåglarna sjunga, kyrkorgeln tona in den nya tiden där på Berget. Jag skrev en gång en berättelse. Nu levereras den intravenöst, som en film mellan öronen för åhöraren att dras in. Men ta det bara lugnt, det är inte på riktigt.
