Ideologin och pengarna bakom kostråden

Boken Ideologin och pengarna bakom kostråden behandlar tillkomsten av dagens kostråd och hur de används för friska och sjuka. Det finns idag en rik flora av kokböcker om GI, Atkins, LowCarb och tallriksmodellen. Denna bok är unik i det att den behandlar alla dessa kostmodeller utan att innehålla ett enda recept. Istället ligger fokus på de politiska, ideologiska och ekonomiska intressen som påverkat dagens kostråd. Boken visar hur aktörer med goda intentioner banade vägen för kostråd som ökat ohälsan dramatiskt.

Under 50- och 60-talet tilltog debatten om världens livsmedelsförsörjning. Alarmister menade att vi innan millennieskiftet skulle drabbas av en global svält- och försörjningskris. Den rika världens köttproduktion utmålades som slösaktig och energiineffektiv. För den unga, rebelliska 68-generationen blev synen på maten en ideologisk vattendelare. Veganismen fick sitt genombrott.

Dagens kostråd tog form på 70-talet. Den politiska tidsandan var färgad av energikrisen och svältkatastrofer i Afrika och Asien. Den svenska livsmedelsindustrin var snabb att anpassa sig till den nya tidsandan och förorda en fettsnål kost där bröd och potatis utgjorde basmaten. Livsmedelsindustrins representanter har hela tiden suttit med runt borden när kostråden utarbetats, när officiella kampanjer sjösatts och när forskningsanslag delats ut.

Det är denna tidsanda och ideologi som är bakgrunden till rådet att äta 6-8 brödskivor per dag. Ett råd som fortfarande används av Livsmedelsverket då man anser att vi bör få i oss den största delen av energin i form av bröd. Det är inte för intet som detta statliga verk valt att ta en stiliserad brödkaka som sin logotyp.

I denna bok visas hur undermålig den vetenskapliga underbyggnaden för kostråden är. Kostråden har aldrig varit i närheten av att uppfylla de kriterier som gäller inom den så kallade evidensbaserade medicinen. Ändå ordineras såväl friska som sjuka att äta mer kolhydrater och mindre fett. Samtidigt som svenska folket anpassat sin matkonsumtion till kostråden har sjukdomar som fetma och diabetes ökat dramatiskt. Stora delar av befolkningen ordineras dyr medicinering för folksjukdomar som i grunden beror på en onaturlig kosthållning.

Tidigare hade diabetes ett mer välbeskrivande namn: sockersjuka. Så sent som i början av 70-talet var kostrekommendationerna till de sockersjuka att äta fettrikt och undvika just socker och stärkelserik mat som snabbt omvandlas till socker. Idag får de istället rådet att äta fettsnål och kolhydratsrik mat. Dietisterna hänvisar till Livsmedelsverkets tallriksmodell. Denna mathållning förstör diabetikerns hälsa varför läkaren efter en tid måste skriva ut insulinbehandling (sprutor). Det har utan undantag visat sig att diabetiker som ändrar sin kost från tallriksmodellen till en kost som innehåller mer fett och mindre kolhydrater får en bättre hälsa. Många kan då sluta medicinera både insulin och andra läkemedel mot sin diabetes. Livsmedelsverket skyller ifrån sig och säger att deras råd inte vänder sig till överviktiga, diabetiker och andra sjuka utan bara till friska. Trots detta använder dietister Livsmedelsverkets tallriksmodell vid behandling av diabetiker. Anledningen till detta är den på sätt och vis goda tanken att diabetiker inte ska behöva avstå från något som friska kan äta. Det finns ju alltid insulin om det skulle behövas.

I boken Ideologin och pengarna bakom kostråden berättar författarna Per Wikholm och Lars-Erik Litsfeldt historien om hur vi hamnade där vi är idag. Bakgrunden till kostcirklar, matpyramider, tallriksmodellen och nyckelhålsmärket reds ut. De starka ekonomiska banden mellan livsmedelsindustrin och Livsmedelsveket avslöjas.

Per Wikholm, har de senaste 8 åren varit verksam som omvärldsanalytiker vid socialdemokraternas partihögkvarter och har en tidigare bakgrund som molekylärbiolog och forskarstuderande.

Lars-Erik Litsfeldt, jur. kand, har skrivit böckerna Fettskrämd och Ät fet mat bli frisk och smal. Lars-Erik har efter att ha gått tvärsemot de officiella kostråden inte längre några problem med sin diabetes.