Korparna

Hör nu, väste han. Hör nu då för helvete när korparna kommer!

En pojke ser, med stigande skräck, sin lantbrukande far förtvivla över omständigheterna. De magra åkrarna ger inte tillräckligt, men trots att fadern plågats intill galenskapens rand av det tröstlösa slitet på gården är han som besatt av att sonen måste ta över och föra arvet vidare. Kedjan av generationer med plågade småbönder får inte brytas. Pojken räddar sig undan hos fåglarna.

Det är Sverige, det är Småland, det är ett annat sjuttiotal.

Tomas Bannerheds debutroman har hyllats av en enad kritikerkår som en knivskarp skildring av en pojkes våndor inför världen och vuxenheten.

"Hans debutroman "Korparna" är stark. Envist klänger den sig fast, och berättar i 400 sidor utan svackor en historia, som rymmer både himmel och helvete i ett stackars småländskt hemman på 70-talet ... Det som gör att man inte vill släppa den här boken är språket. Det finns en nerv i allt som skrivs. En outhärdlig spänning ... Tomas Bannerheds bok är märkvärdig i stil och teknik ... Det är svårt att begripa att "Korparna" verkligen är en debut. Det är ett moget författarskap, oerhört intressant, som det ska bli roligt att följa." Maria Schottenius, Dagens Nyheter

"Bannerheds prosa är exceptionellt mogen, och det måste den vara för att hantera denna 70-talsanakronism ... Det är mycket imponerande." Elisabeth Hjorth, Svenska Dagbladet

"Tomas Bannerheds Korparna är den bästa svenska debutroman jag läst på länge ..." Nils Schwartz, Expressen