Williams nya kompis

Öppnar för samtal om kamratrelationer

Vi har läst serien "Williams kompisar" som har ett tydligt tema kring kompisrelationer och tar upp olika komplicerade situationer som kan ställa till det i barngruppen. Böckerna väver även in barn med olika livsvillkor. Vi möter barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och vi möter även barn som flytt från krig. Varje uppslag är fulla av Karin Erikssons uttrycksfulla illustrationer. Williams kompisar I Williams barngrupp går det massor av unika barn med olika styrkor. Men William känner sig tråkigt vanlig och utan större talanger. Men är det inte så att William har en fantastisk förmåga inom något särskilt viktigt ändå? Williams nya kompisar Alan - en ny kompis flyttar in på gatan. Alan har tillsammans med sin pappa flytt från kriget i Syrien och nu har de flyttat till Williams stad då pappa ska börja ett nytt jobb där. En bok som öppnar för många funderingar. Williams rättvisa kompisar i denna bok läser vi om hur det i en barngrupp ibland kan vara rättvist när att man får olika när alla har olika förutsättningar. Varför får ett visst barn exempelvis alltid gå in först? Williams bråkiga kompisar Det blir bråk mellan barnen på gården när de vill ha samma bräda. Dramat slutar med att Caroline ramlar på rumpan och Alan får en stor flisa i handen. William försöker hjälpa men det blir jobbigt med alla arga viljor runtomkring. Dessa böcker har ett tydligt pedagogiskt syfte och passar fint om man som förskolpedagog eller förälder vill använda sig av barnlitteratur för att öppna upp för diskussioner om kamratrelationer. Jag tycker det är helt okej att ha olika syften när man läser barnböcker, precis som jag har olika syften när jag lyssnar på musik. Men då är det samtidigt viktigt att inte glömma av att också läsa litteratur som man läser framförallt för läsupplevelsen. Uppleva fantasi, ordkonst och litteratur som fångar utan syfte. Med det sagt tycker jag ändå sådana här böcker också väcker läslust. Speciellt Marie Rydell Bossons böcker som är en älskad författare hos många förskolebarn, exempelvis med böckerna om Kråke. Jag som vuxen kunde ibland tycka att de är lite väl tillrättalagda för syftet, men min 3,5-åring älskar William-böckerna. Hon vill läsa dem direkt hon ser dem och de är nya favoriter här hemma. Det som jag upplever som tillrättalagt verkar hon uppleva som tydligt och givande. För som 3,5-åring som går på förskola så är det högaktuella ämnen i hennes liv. Med det sagt tänker jag att ni alla får avgöra vad som passar er. Min V uppskattar dessa böcker.

Barnboksfamiljen