I Jättehemligt, Världshemligt och Bladen brinner skildrar Barbro Lindgren sin egen uppväxt, från tio till femton års ålder. Det är en uppriktig och gripande berättelse om en ung människas första möte med livets realiteter, de stora gåtorna sorgen, döden och kärleken, skriven utifrån barnets perspektiv. Böckerna räknas som moderna svenska klassiker och har sedan de första gången utkom 1971-1973 ständigt fått nya läsare. Nu ger Karneval förlag ut dem på nytt: i ny form, med nytt bildmaterial och nyskrivna efterord av författaren. UR VÄRLDSHEMLIGT: "Jag undrar när mina bröst ska börja växa fram. Varje morron tittar jag om dom inte har växt lite under natten, men det har dom aldrig. Snart är det bara jag som inte har några! Till och med på Spettan och Stora L har dom börjat växa fram nu. Och Ingrids syns redan utanpå kläderna! Som tur är har inte Cissi några bröst heller, men om dom börjar växa fram på henne så blir jag tokig. Kajsa brukar gå omkring och malla sej med sina, ibland spänner hon ut dom framför pojkarna så dom inte vet vart dom ska titta. 'Ånä, smit inte!' skriker Kajsa efter dom. 'Ni skulle nog behöva öva upp er lite!' Då springer dom så fort dom orkar." OM VÄRLDSHEMLIGT: "Att läsa Barbro Lindgrens dagboksanteckningar - något reviderade naturligtvis - är som att äta glasäpplen i mitten av augusti. Det är så friskt att det kliar bakom öronen. Förra året utkom Jättehemligt och i år har vi fått en fortsättningspresent som heter Världshemligt. Det märkvärdigaste med de här båda dagboksböckerna är att de är så förfärligt roliga, fastän de i grund och botten är djupt allvarliga och handlar om högst väsentliga ting. De har ett synnerligen smittsamt humör. Det här är böcker som man skulle kunna unna alla barn att få läsa, och inte minst de barn som går och bär på skuldkänslor för sina drömmar och funderingar och inbillar sig att de är något alldeles enastående förtappade. Men med den kritik som de här böckerna har väckt på sina håll - antagligen för att de är så uppriktiga och sanna och glada - lär väl de mest välbehövande ha svårt att komma över dem, om de inte är så pass klyftiga att de läser dem i smyg." Margareta Garpe i Aftonbladet "Världshemligt är också en festlig bok: Barbro har bytt skola, fått en ny bästis, har börjat smygröka och smygläsa Det fulländade äktenskapet. Fniss och funder- samhet växlar sekundsnabbt, som på klassisen Birgers begravning. Lyckan är att få bröst - 'två pressade lingon på en bräda' - eller att bli berömd, olyckan är döden, och den som kan drabba både tanter och hästar. Allt som händer berättas ovanligt uppriktigt för att vara världshemligt, och Barbro Lindgren har ett gott minne för vad som var väsentligt, den gången. Men så stöder hon sig också på egna autentiska dagboksanteckningar." Gun R. Bengtsson i Sydsvenska Dagbladet
