Avgör journalisterna valen? Vilken betydelse har medierna för partiledarnas framgångar och för att nya partier kommit in i riksdagen? Har partierna trängts undan av journalister, experter och opinionsundersökningar? Vem bestämmer dagordningen? Ger medierna en korrekt bild av arbetslösheten och ekonomin? Är valbevakningen rättvis? Och spelar politiken en mindre roll idag än för 25-30 år sedan? Det är frågor som analyseras i Mediekratin mediernas makt i svenska val. Det empiriska underlaget grundar sig på studier av svenska medievalrörelser så långt tillbaka i tiden som till mitten av 1950-talet. I fokus står valbevakningens långsiktiga trender. Mediernas roll analyseras i ett maktperspektiv hur medierna påverkar politiken och hur politiker genom politikens medialisering i ökande grad anpassar sig till mediernas sätt att arbeta och tänka. Mediernas roll analyseras också i ett demokratiperspektiv vilka konsekvenser mediernas ökande makt har för den representativa demokratin och maktfördelningen i samhället. Gör medierna demokratin bättre eller sämre? Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet. Hans forskning är inriktad mot medier, makt och demokrati. Johannes Bjerling är filosofie doktor i journalistik och disputerade med avhandlingen The Personalisation of Swedish Politics vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet (JMG).
