Jag vill berätta om vad vilja är och vad som händer när vi har den och inte har den.
Och hur man (kanske) kan förstå den och (gärna) kan använda den.
Viljan kommer och viljan går. Ibland tycks den vara helt borta. Men det är den inte, även om det känns så. Som för Marie, som var zombie under en tid. Möt henne och hennes kamp om viljan. Möt det världsomspännande medicinteknikföretaget Elektas grundare Laurent Leksell och hans kamp för företagets överlevnad att fortsätta bekämpa cancer. Möt textilkonstnärerna Raine Navin och Gunilla Skyttla, som ville åt varandra när det behövdes. Boken är deras berättelser. Det handlar också om Dietrichs flykt från Östtyskland, Mickes kamp mot MS, Jeyas jakt på sin far – och sina mödrar – och Nias nyfikna dans. Deras berättelser har alla något att säga om viljans betydelse.
Viljan betyder mycket för alla människor. Boken alstrar tankar för att mer medvetet ta tag i viljan när man behöver den. Finns viljan i hjärnan eller i kroppen eller någon annanstans – eller inte alls? Berättelserna kompletteras av förståelse för vad viljan är när hjärnforskare, filosofer, psykologer med flera funderar. Till exempel idrottsforskaren Göran Känttä, som stöttade simlandslaget vid EM i somras.
Jag heter Lennart Strandberg och har en bakgrund som socionom, fil mag i socialt arbete och marknadsekonom. Jag började min yrkesbana 1976 som socialarbetare och såg en stor övergivenhet och viljelöshet bland de människor jag kom i kontakt med. Under de femton år jag senare arbetade med säkerhetsfrågor och brandskydd fann jag att vem som helst som råkar ut för en betydande olycka kan vara färdig att ge upp. De senaste arton åren har jag haft företaget Kreafor och arbetat med personutveckling inom företag och organisationer. Där har jag konstaterat att vi alla är lika när det gäller vilja. Vi har bara olika utgångspunkter och skilda mål. Jag tror dock på människans möjligheter att använda viljan tillsammans med andra resurser. Att leta efter och beskriva viljan som kraft har varit en passion under de senaste tio åren och som nu resulterat i ”Någonstans finns viljan”.
