Visar resultat för..."Feminism"

Kriminalinspektör Izzy Jaynes vet inte vad hon ska tro. Polisen i Buckeye City har mottagit ett brev från en person som hotar att döda "tretton oskyldiga människor och en skyldig” som ett sätt att gottgöra det personen beskriver som en felaktigt dömd mans orättvisa död. Izzy tvingas snart inse att brevskrivaren menar allvar. Men hur ska polisen kunna skydda tretton slumpmässigt utvalda människor som saknar koppling till gärningsmannen? För att komma framåt i utredningen ber Izzy sin vän, privatdetektiven Holly Gibney, om hjälp.

Samtidigt ger sig Kate McKay, en frispråkig feministisk aktivist, ut på en utsåld turné genom landet. Hon drar till sig skaror av fans – men också fiender. När en otäck stalker går över gränsen anlitar Kate Holly Gibney som sin personliga livvakt. Men vem är det egentligen som förföljer Kate? Hoten blir allt våldsammare och Hollys uppdrag kompliceras av Kates våghalsighet. Samtidigt blir hon besatt av Izzys märkliga fall.

"Rygga inte undan" är en uppslukande thriller om ohämmad vrede och rättfärdighet, där Holly får se de två fallen bindas samman i en lika skrämmande som spektakulär final.

Vem är hon egentligen – kulturtanten? Hon ömsom hånas ömsom hyllas, men faktum kvarstår: utan kulturtanterna – inget svenskt kulturliv. Det här är drivande kulturkonsumenter, ibland också arrangörer, som prioriterar teater, konst och litteratur. Begreppet kulturtant har kommit att symbolisera en livsstil och ibland en specifik, färgstark klädstil. Men vilka döljer sig bakom stereotypen? Journalisten Lisa Boda nyanserar och fördjupar bilden genom intervjuer och porträtt varvade med historiska tillbakablickar och samtidsanalys. Och med en angelägen farhåga som drivkraft: Är kulturtanten som vi känner henne en utdöende art, eller finns det hopp om återväxt? "Dom kallar oss kulturtanter" är en oundgänglig bok både för den som ser sig själv som en kulturtant och för den som önskar bli en.

I den här nyutgåvan av Feminism i rörliga bilder guidar Katharina Tollin och Maria Törnqvist läsaren genom klassisk och samtida feminism med hjälp av scener ur populära spelfilmer. Ett nyskrivet förord av Ulrika Dahl inleder boken.Liberalfeminism gestaltas genom Tjejen som gjorde lumpen, radikalfeminism får möta Thelma & Louise, Purpurfärgen dramatiserar postkoloniala feministiska perspektiv (av Maria Carbin), Judith Butler illustreras genom Mitt Liv i Rosa – och i två nyskrivna kapitel tar socialistisk feminism form genom Flickorna i Dagenham (av Sofie Tornhill) och Donna Haraway diskuteras med utgångspunkt i filmen Låt den rätte komma in (av Tora Holmberg).

Sagt om boken”Att få välkomna dig till denna fantastiska bok är ett stort privilegium och lite som att presentera en kär väninna för andra och kanske nya väninnor. […] Oavsett vem du är eller vad anledningen är till att du valt eller fått denna lilla pärla till bok, vill jag gratulera dig till ditt beslut att ge dig i kast med feministisk teori och välkomna dig på den tankemässiga och rörligt illustrerade resa som du nu ska ge dig ut på.” Ulrika Dahl, ur bokens förord, docent i genusvetenskap och författare till böckerna Skamgrepp och Femmes of Power: Exploding Queer Femininities.

"Det är ett genidrag – att använda kända spelfilmer som redskap för att förstå olika versioner av feministisk teori. Det visuella tar tag i oss, berör på ett speciellt sätt, öppnar våra sinnen för nya tankar. Boken visar verkligen att filmtolkningarna vitaliserar den feministiska diskussionen, både metodologiskt och i relations till populärkulturen." Maud Eduards, Professor i statsvetenskap och författare till Förbjuden handling och Kroppspolitik.

"Att använda sig av filmer för att göra en första orientering inom det stora fält som feministiska teorier utgör är fenomenalt. I sex kapitel presenteras lika många feministiska perspektiv med hjälp av varsin film, bland annat Tjejen som gjorde lumpen och Thelma & Louise. Att guida läsaren på det här sättet både underlättar förståelsen och är lättsammare. Denna nyutgåva innehåller två nyskrivna kapitel, om socialistisk feminism och Donna Haraway, samt färskt förord. Boken vänder sig i första hand till studenter, men är intressant och så pass lättläst att alla kan ta del av den. Bildspråket och parallellerna till scener i, oftast, välkända spelfilmer ger läsaren ett tydligt, om än kanske förenklat, perspektiv. Avslutningsvis finns en bruksanvisning med frågor och problemformuleringar som kan ge läsaren nya synvinklar och bredda diskussionen." Annika Panas, lektör, BTJ-häftet nr 9, 2015.

Om författarnaKatharina Tollin och Maria Törnqvist är verksamma som forskare och lärare i statsvetenskap respektive sociologi.

A NEW YORK TIMES BESTSELLER

"One of the most important books of the current moment."-Time  

"A rousing call to action... It should be required reading for everyone."-Gabrielle Union, author of We're Going to Need More Wine  

"A brutally candid and unobstructed portrait of mainstream white feminism." -Ibram X. Kendi, author of How to Be an Antiracist

A potent and electrifying critique of today's feminist movement announcing a fresh new voice in black feminism

Today's feminist movement has a glaring blind spot, and paradoxically, it is women. Mainstream feminists rarely talk about meeting basic needs as a feminist issue, argues Mikki Kendall, but food insecurity, access to quality education, safe neighborhoods, a living wage, and medical care are all feminist issues. All too often, however, the focus is not on basic survival for the many, but on increasing privilege for the few. That feminists refuse to prioritize these issues has only exacerbated the age-old problem of both internecine discord and women who rebuff at carrying the title. Moreover, prominent white feminists broadly suffer from their own myopia with regard to how things like race, class, sexual orientation, and ability intersect with gender.

How can we stand in solidarity as a movement, Kendall asks, when there is the distinct likelihood that some women are oppressing others? In her searing collection of essays, Mikki Kendall takes aim at the legitimacy of the modern feminist movement, arguing that it has chronically failed to address the needs of all but a few women. Drawing on her own experiences with hunger, violence, and hypersexualization, along with incisive commentary on politics, pop culture, the stigma of mental health, and more, Hood Feminism delivers an irrefutable indictment of a movement in flux. An unforgettable debut, Kendall has written a ferocious clarion call to all would-be feminists to live out the true mandate of the movement in thought and in deed.

I den här boken utgår vi från att sökandet efter samexistens, gemensamt ansvarstagande och jämlikhet är viktigare än någonsin. Vi kallar detta skapande av sammanhang för konvivialitet och vi möter det i arbetsliv, konst, litteratur, på museer, i aktivism och fritidsverksamheter. Det kan vara en tröttsam uppgift att skapa konvivialitet samtidigt som det kan finnas en stor glädje i att göra just det. Att (lära sig att) leva tillsammans är den mest nödvändiga strategin för människor och för planeten. Det är också den svåraste utmaningen. En rad feministiska forskare/aktivister talar om global omsorg eller ömsesidigt beroende. Vi talar om görande av konvivialitet, för att fånga den vardagspraktik och den utopi som skapar ett vi utifrån vad som är det gemensamma och behöver vårdas: människor och naturen. Ett vi som ifrågasätter gränsdragning mellan människor utifrån föreställda biologiska, etniska, religiösa och nationella skillnader. Vi talar också om hopp, ett hopp som skiljer sig från aningslös optimism och från passiviserande pessimism. Med utgångspunkt i skilda teman som solidaritet, regnbågsflaggan, klimat, jämställdhet och identitetspolitik lyfter vi i boken fram perspektiv, begrepp och metoder för att kunna utforska och reflektera över görandet av konvivialitet och det som hindrar eller hotar dess tillkomst. Lena Martinsson (red.) är professor i genusvetenskap och docent i etnologi vid Göteborgs universitet. Diana Mulinari (red.) är professor i genusvetenskap vid Lunds universitet.

Linda Berg är fil dr i etnologi och docent i genusvetenskap vid Umeå centrum för genusstudier, Umeå universitet. Hanna Bäckström Olofsson är fil.dr i genusvetenskap och postdoktor i folkhälsa vid Umeå universitet. Pia Laskar är fil.dr i idéhistoria och docent i genusvetenskap. Mikela Lundahl Hero, fil. Dr i idehistoria, lektor vid Globala studier, Göteborgs universitet. Cathrin Wasshede är docent i sociologi vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet.