Hur ser den starkes rätt ut? Det finns många svar på den frågan. Ett av dem ger Christer Karphammar i sin nya bok med samma namn – Den starkes rätt. Han såg den rätten utövas gång på gång i sitt arbete som internationell domare i det forna Jugoslavien och medlare i Indonesien. Den starkes rätt tar ingen hänsyn till internationella stadgar och traktat eller till så kallade mänskliga rättigheter.  Majoriteten av oss låter sig ledas av stora ord från makthavare och de media vi tar del av. Vi väljer ofta det bekväma framför det rätta. Karphammar lyfter i sin bok fram de människor som trots allt vägrar ge upp: de som vittnar, de som förhandlar, de som fortsätter tro på rättens möjligheter även när världen runt dem faller samman. Författaren har 25 års erfarenheter från krig och fredsförhandlingar. Här beskriver han sitt arbete och sina möten med människor i olika situationer. Berättelserna är ibland ömsinta och humoristiska och ibland dramatiska och skrämmande. Karphammar skildrar på ett personligt sätt inte bara de stora politiska skeendena, utan också de små, avgörande ögonblicken där människors liv förändras för alltid. Han låter oss följa hur makt utövas i praktiken - i förhörsrum, vid förhandlingsbord, på gator och torg och i hem där rädslan blivit vardag.  Vem har något att sätta emot när den allra starkaste vill förändra – flytta gränser, splittra länder eller forma världen efter sina egna intressen?  Han frågar också läsaren hur den skulle agerat i uppkomna situationer.

Maurice lämnar Guinea med ett löfte och en dröm. Hans resa norrut genom Sahara och över Medelhavet är ett sökande efter identitet och en konfrontation med vad det kostar att vilja leva på egna villkor. Niklas har lämnat sitt trygga liv i Sverige, men inuti honom pågår en långsam erosion av mening. Jocke, som kör omkring i utkanten av dessa världar i sin timmerbil, vet vad utanförskap. innebär – fast på ett helt annat sätt. Och sedan finns Jenny. Det hon delar med Maurice, Niklas och Jocke är inte omständigheterna. Det är den grundläggande mänskliga erfarenheten av att stå vid ett vägskäl och inte veta om man har kraften att ta steget. Inte fri, inte fången handlar om migration och integration, om flyktingars öden och Europas svar. Men det är framför allt en roman om det existentiella tillståndet att vara människa – om längtan efter mening, tillhörighet och kärlek som inte känner några nationsgränser. Inte fri, inte fången är en roman som ställer sig på Medelhavets strand och blickar åt båda håll. Vad innebär det att möta det okända – i världen och i sig själv – och vad väljer vi att göra med det mötet? Klaus Stein, född och uppvuxen i Tyskland, har varit verksam i Sverige som läkare, forskare och föreläsare sedan mer än 20 år. Läkaryrket har fört honom från vårdcentraler i värmländska glesbygden till flera internationella katastrofinsatser i Afrika, som exempelvis i Liberia under Ebolautbrottet 2014. I sin andra skönlitterära roman Inte fri, inte fången väver han ihop erfarenheter från sina många olika möten med människor på flykt från inre eller yttre faror och kulturella skillnader däremellan. Han debuterade skönlitterärt med Det vi aldrig talade om. I denna bok följer han sin tyska mormors liv genom hennes motstånd mot nationalsocialismen och kvinnoförtrycket på 1930- och 1940-talen, ända in i det nya Tysklands politik efter 1945.

Syftet med denna bok är att för första gången genomföra en djupare undersökning och analys av de haverier med dödlig utgång som skedde mellan 1946 och 1989. Det är också ett försök att för allmänheten på ett begripligt sätt klarlägga vad som egentligen hände. Och inte minst, ge de flygare som omkom en egen historia – alla de flygare vars namn nu finns på väggen i Flygvapnets minneshall. Andra upplagan Utsedd till ÅRETS BOK OM SVENSK HISTORIA

Mina första skidor var ett par enkla träskidor med Rottefella- bindningar som jag ärvde av min storebror Börje. Redan i unga år blev träning min stora passion och kärleken till sporten har sen dess bara växt. Under coronapandemin fanns det plötsligt tid att gå igenom alla 66 träningsdagböcker från 1957 till 2022. Resultatet var 23678 timmars träning och 28162 mil, vilket motsvarar sju varv runt jorden. Det blev början till den här boken. Alla de där timmarna i spåret och ute i naturen har satt sina spår i mig, precis som jag har lämnat mina i snön. Under mer än sextio år i skidspåret, både som hårdsatsande elitåkare och som seriös motionär, har jag på nära håll fått följa längdåkningens utveckling. Mycket har förändrats sedan jag började åka, både när det gäller utrustning och sättet att träna, men själva känslan i spåret har varit densamma. Träningen har blivit en naturlig del av vardagen. Tävlingarna har gett både svar och nya mål att sikta mot. Nu, efter att ha passerat åttio, har livet fört mig in på en annan, oväntad väg. Som en otrevlig överraskning fick jag den 6 mars 2024 diagnosen ALS. Musklerna som drev mig framåt mil efter mil, och som tjänat mig så väl under alla dessa år, börjar gradvis ge vika. Detta är min berättelse – om ett liv på skidor, om att aldrig sluta kämpa, om de stôlligheter jag gjort och om att möta ålderdomen och finna en ny sorts styrka när den gamla sakta försvinner.

Lennarth Petterssons resa är lika ovanlig som den är fascinerande. Som 17‑åring med enkel bakgrund tar han klivet in i Flygvapnet och blir en av de yngsta piloterna att flyga dåtidens mest avancerade överljudsplan. Han pressar sin Saab 37 Viggen långt över rekommenderad maxhöjd för att dokumentera ett amerikanskt spaningsplan – ett av många uppdrag som kräver mod, precision och kyla. Samtidigt bygger han en parallell karriär som elitidrottare. I en av de mest krävande olympiska grenarna, modern femkamp, tar han brons vid OS i Moskva. Kombinationen av militär disciplin och idrottslig toppnivå formar en personlighet som ständigt söker nästa utmaning. OS-medaljör och flyggeneral är en personlig, reflekterande och bitvis dramatisk skildring av Lennarth Petterssons väg genom det svenska flygvapnet, elitidrotten och internationella fredsinsatser. Från uppväxten i Uppsala och Knivsta till ledande befattningar inom Försvarsmakten följer boken ett yrkesliv präglat av höga krav, lojalitet och en orubblig drivkraft. Berättelsen ger också en unik inblick i hur svensk försvars- och säkerhetspolitik har förändrats under de senaste femtio åren. I en tid av nya globala hot och skärpt militär beredskap sätter boken dagens situation i ett större sammanhang – genom ögonen på en person som själv varit med och format utvecklingen.

Maurice lämnar Guinea med ett löfte och en dröm. Hans resa norrut genom Sahara och över Medelhavet är ett sökande efter identitet och en konfrontation med vad det kostar att vilja leva på egna villkor. Niklas har lämnat sitt trygga liv i Sverige, men inuti honom pågår en långsam erosion av mening. Jocke, som kör omkring i utkanten av dessa världar i sin timmerbil, vet vad utanförskap. innebär – fast på ett helt annat sätt. Och sedan finns Jenny. Det hon delar med Maurice, Niklas och Jocke är inte omständigheterna. Det är den grundläggande mänskliga erfarenheten av att stå vid ett vägskäl och inte veta om man har kraften att ta steget. Inte fri, inte fången handlar om migration och integration, om flyktingars öden och Europas svar. Men det är framför allt en roman om det existentiella tillståndet att vara människa – om längtan efter mening, tillhörighet och kärlek som inte känner några nationsgränser. Inte fri, inte fången är en roman som ställer sig på Medelhavets strand och blickar åt båda håll. Vad innebär det att möta det okända – i världen och i sig själv – och vad väljer vi att göra med det mötet? Klaus Stein, född och uppvuxen i Tyskland, har varit verksam i Sverige som läkare, forskare och föreläsare sedan mer än 20 år. Läkaryrket har fört honom från vårdcentraler i värmländska glesbygden till flera internationella katastrofinsatser i Afrika, som exempelvis i Liberia under Ebolautbrottet 2014. I sin andra skönlitterära roman Inte fri, inte fången väver han ihop erfarenheter från sina många olika möten med människor på flykt från inre eller yttre faror och kulturella skillnader däremellan. Han debuterade skönlitterärt med Det vi aldrig talade om. I denna bok följer han sin tyska mormors liv genom hennes motstånd mot nationalsocialismen och kvinnoförtrycket på 1930- och 1940-talen, ända in i det nya Tysklands politik efter 1945.

Författaren Emelie Anttonen-Bøe diagnostiserades med typ 1-diabetes år 1993, vid nio års ålder. I sin bok berättar hon om den första sjukdomstiden, den krävande tonårstiden och hur det kan vara när man är gravid och har typ 1-diabetes. Boken tar också upp diabulimi, även kallat insulinbantning, och den förklarar varför en ketoacidos är ett livshotande tillstånd, hur en hypoglykemi känns och mycket mer. Förhoppningen är att boken kan hjälpa till att sprida kunskap, ta knäcken på några fördomar och berätta historien om diabetes från ett annorlunda perspektiv. Den tar upp vad som hände innan och när Banting och Best knäckte insulinets gåta, och den berättar även historien om lille Bertil – pojken som drabbades av diabetes år 1919 och som aldrig riktigt hann börja leva, innan sjukdomen tog hans liv. I den berättelsen finns även hans syster Ally, författarens gammelmormor, som också skulle drabbas av diabetes. Den gamla tidens dieter förklaras och flera gästskribenter berättar om sina erfarenheter av till exempel olika följdsjukdomar. Boken är inte bara nyttig för den som själv har typ 1-diabetes utan också för andra – familjen, vännen eller partnern som gärna vill förstå, men tycker att det är komplicerat. Eller till någon som helt enkelt vill lära sig mer om sjukdomen genom att läsa en bok som inte är ”medicinskt tung”, utan förhoppningsvis informativ, intressant och stundtals humoristisk. Flera experter medverkar och beskriver ett specifikt område, som till exempel när dietist Stig Mattsson berättar om kolhydraträkning eller när professor Johnny Ludvigsson berättar om forskning. Dr Isabelle Steineck informerar bland annat om hur man undviker hypoglykemier efter träningspasset, och professor Johan Jendle förklarar varför blodsockret tenderar att stiga i gryningen. 20 kr av varje sålt exemplar går oavkortat till Barndiabetesfonden.

Berättelsen om arbetskraftsutvandringen till södra Uralbergen i Ryssland på 1870-talet har alltid varit levande i författarnas släkthistoria. Gunnars farmor Tekla är född i Ural och kunde själv berätta en del minnen. Ändå var det mycket som var nytt när vi på allvar började forska i historiska dokument, kyrkböcker och arkiv. Vi hade till exempel inte förstått att många av svenskarna gjorde den långa resan mellan fäderneslandet och järnverken där borta flera gånger. Vi har också lärt oss att nästan alla hade en anknytning till Degerfors Järnverk, men få var födda på orten. En majoritet av de som återvände till Sverige kom också att emigrera vidare till Amerika. Vår berättelse är en historisk roman, en fri tolkning av vad som hände utifrån ett stort källmaterial. Det är en berättelse om vardagens dramatik och arbetets krav i en svår tid för en stor del av den hårt arbetande befolkningen. Degerforssmedernas hantverk och skicklighet blev vida känd och var också anledningen till att de värvades i den här för de flesta så okända emigrationen i österled. Historien om smederna som arbetskraftsutvandrade österut har inte berättats i den här formen tidigare.

Oscar har aldrig riktigt kommit till ro efter att han flyttade från sin uppväxtort Svartarp. Minnena finns kvar och när han får ett mystiskt telefonsamtal från sin gamla barndomsvän Johannes som berättar att han sett Oscars gamla kärlek Aurora, som försvann i skogen för drygt 20 år sedan, kan han inte annat än att åka tillbaka till Svartarp och ta reda på vad som är vad. Om han hade vetat vad som väntade honom där är det frågan om han hade åkt tillbaka… Henrik Hermansson är bland annat författare och frilansskribent. Han har publicerat det egna verket ”Allting handlar inte om dig själv här och nu” samt medverkat i fem antologier med bland annat fantasy- och science fiction-noveller. ”Följ med mig ner” är hans skönlitterära debutroman. Henrik är medlem i bland annat Författarförbundet, Författarcentrum, Smålands författarsällskap och svenska PEN. Mer informations finns på www.ordochbilder.se

Den här boken har blivit något av en klassiker i flyghistoriska kretsar. Den har varit slutsåld länge, men nu har vi tryckt upp ett begränsat antal som finns i lager. Göran Jacobssons bok är resultatet av 15 års idogt arbete med att samla dokument, foton och, inte minst, att intervjua många av de människor som varit en aktiv del av fältflygarkåren. Här finns svaren på hur många de var, vad hände efter den grundläggande flygutbildningen och vad har hänt efter avslutade tjänsteår. Läs och begrunda Jacobssons förnämliga essä om en yrkesgrupp som man hört mycket talas om men egentligen inte vet så mycket om – fältflygarna, stridspiloterna – unga pojkar som en gång förverkligade sina drömmar.

Det kan vara fullt rimligt att använda magkänsla vid vardagliga beslut som bara berör en själv och inte får några dramatiska konsekvenser. Men fokus i denna bok är främst på olika sammanhang där beslut får – eller förväntas få – stora effekter. Den första delen tar upp frågor om vi är rationella i relation till olika typer av hot – alltifrån risker i samhället till livshotande situationer och krig. I den andra delen analyseras om politiska beslutsfattare och olika politiska rörelser är rationella – alltifrån ”vanliga” kommunalpolitiker till mer extrema och våldsbejakande rörelser. Boken innehåller också en teoretisk del där det förs en diskussion om hur vår bristande rationalitet kan förklaras och förstås. Claes Wallenius är leg psykolog, fil dr i psykologi och forskare på Försvarshögskolans Ledarskapscentrum. Han har även ledarerfarenhet från högre politiska nivåer, bland annat som kommunalråd i Karlstad.

Romanen Flykten skildrar hur gränsbygderna i Värmland påverkades av kriget och hur vissa kontakter över gränsen kunde upprätthållas trots allvaret i Norge. Den skildrar också vardagslivet i gränsbygderna med oväntade möten mellan beredskapssoldaterna och bygdens befolkning. Med hjälp av norska och tyska källor beskrivs i romanen hur ockupationen drabbade Norge med utgångspunkt från de norska flyktingarnas perspektiv. Flykten- drömmen att bli hjälte: Han drömde om att bli hjälte efter att Norge ockuperades av Nazityskland under andra världskriget. Svein var en 20-årig Oslobo som började motståndskampen på ett tryckeri, men insåg att hans insatser på hemmaplan kunde leda till att han greps av den tyska hemliga polisen. Han valde att fly över gränsen till Sverige och såg fram emot att komma vidare till Skottland eller Kanada. Författare är Kjell Gustafsson, som varit journalist i Sveriges Radio och Sveriges Television sedan början av 1970-talet. Han romandebuterar med Flykten. Han här ett känt ansikte för många värmlänningar sedan tiden som programledare i SVT. Han producerade också flera dokumentärfilmer kring gränsfrågor både förr i tiden och nu.

I den här boken berättar tusenkonstnären Bengt Göök om sitt liv med start i den kärleksfulla uppväxten på en liten bondgård vid Ätran. Här fick han lära sig allt från vikten av hårt arbete till att ta vara på sina möjligheter och hålla reda på sin ekonomi. Tidigt lärde sig också den blivande uppfinnaren att inte ge upp utan att alltid avsluta vad man påbörjat. Efter realskolan jobbade Bengt ett år som smedlärling innan han läste vidare på det tekniska gymnasiet i Halmstad. I lumpen bättrade han givetvis på sin ekonomi med att frisera sina långhåriga kompisar för ett par kronor med hjälp av en begagnad frisörutrustning. Efter muck hamnade Bengt hos ASEA och började vidareutbildning i deras elevingenjörs-kurser. Därifrån blev han vidarebefordrad till det svenska kärnenergiprogrammet, där han under tio år fick vara med om den snabba och framgångsrika utvecklingen som präglades av CurtNicolins höga krav på effektivitet. På ASEA-atom samlades eliten av Sveriges tekniskt intresserade i en extremt utvecklande och lärorik miljö. 1976 var det dags att lämna trygg anställning. En verkstad byggdes där ”Åsa-Nisse” fick fritt spelrum. Här utvecklades och byggdes programmerbara materialklippmaskiner, lastbryggor till transportindustrin, konferensmöbler och en magnetventil som säljs över hela världen. Ett par fabriksbyggnader blev det på köpet. Boken avslutas med ett kapitel om hur han med mycket envishet bygger en superlätt motor till sin Windex, ett segelflygplan som han, förstås, också byggt själv. Boken lär intressera var och en som vill veta hur det kunde gå till när Sverige utvecklades från bondesamhälle till att ligga i teknisk framkant. (text Robert Axelsson)

"Jag minns inte hur, men en dag under hösten 2024 hittade jag ett arkiv fullt av gamla historier från Sunnemo. En man vid namn E.G. Fröding hade, under sent 1920-tal och tidigt 1930-tal, samlat berättelser från människor födda under 1800-talet. Berättelserna handlade om allt möjligt, allt från barndop till svartkonst. Jag blev fascinerad och kunde inte sluta läsa, men texten var inte speciellt läsvänlig. Det tog inte lång tid innan jag insåg att om det här måste jag berätta. Jag vill genom den här boken göra den tiden i hembygden lite mer tillgänglig och närvarande. Jag vill att läsaren, hellre än att scrolla på nätet innan läggdags, ska ta upp boken och navigera genom sidorna precis som i gamla tider. Det här är rösterna från seklen som gått och berättelserna om dem som inte längre finns ibland oss, men som är närvarande i varje del av vår hembygd. De bröt och röjde den mark som ännu grönska har. Det är en ynnest att få föra deras röster vidare och bevara minnet av det som en gång var. Det här är deras ord, deras berättelser och en liten ljusglimt av det förflutna. Det är berättelser från 1800-talets Sunnemo socken."

Sveriges läkemedelsnota har på tjugo år vuxit från 29 till över 70 miljarder kronor om året. För att få perspektiv, så motsvarar den ökningen årskostnaden för 7200 vårdplatser, 61 000 sjuksköterskor eller 33 000 läkare. När en livsviktig medicin, ofta ett särläkemedel, ändå nekas subvention riktas den offentliga och ytterst mediala ilskan mot myndigheten som säger nej, dock aldrig mot bolaget som satte ett pris som klart översteg medicinens terapeutiska och ekonomiska värde. Behrang Kianzad har ägnat tio år åt att utreda när ett läkemedelspris upphör att vara högt och i stället blir oskäligt, och därmed ett brott mot konkurrenslagens förbud mot överprissättning. I Vad kostar ett liv får läsaren tränga bakom läkemedelsbranschens bäst bevarade hemligheter, från sagan om Martin Shkrelis Daraprim till AstraZenecas manipulation av regelverket, från gamla substanser som köps upp och prissätts om tusenfalt till de två svenska utredningar om överprissättning som avslutades utan åtgärd, den ena efter sjutton månader och över 1 700 diarieförda handlingar, medan Nederländerna, Italien, Spanien och Storbritannien dömde ut miljonböter i samma slags fall. Det är dags för Sverige att tillämpa samma regler då ensamrätten som möjliggör prissättning utan konkurrens är just en gåva från samhället för att belöna innovation, men det är hög tid att kräva in samhällets del av utbytet. Om författaren: Behrang Kianzad är journalist, jurist och forskare i konkurrensrätt, immaterialrätt och rätts­­ekonomi. Efter juristexamen i Lund disputerade han 2022 vid Köpenhamns ­universitet på avhandling om överprissättning inom läkemedelsbranschen, ett verk som utkommer på ­Cambridge University Press under 2027. Han har varit postdoktor vid Köpenhamns universitet och vid Ekonomihögskolan i Lund, gästforskat vid Max Planck-­institutet för innovation och konkurrens i München, och är sedan 2025 forskare vid Institutionen för globala politiska studier vid Malmö universitet. Hans verk har publicerats på Oxford University Press, Cambridge University Press, Springer samt Edward Elgar. Sedan 2000 har han också frilansat på svenska kultur- och debattsidor, arbetat på Sveriges Radio Ekot, Sveriges Television Uppdrag Granskning samt för TIME Magazine.

I denna bok skildrar författaren sina erfarenheter som barnläkare i Värmland under mer än femtio år, liksom sitt arbete med barns hälsa och rättigheter i andra delar av världen. Han har bland annat tjänstgjort vid barnkliniken i Tromsø i Nordnorge samt medverkat i utvecklingen av mödra- och barnhälsovård i Jordanien och på Gazaremsan. Under slutskedet av de Röda khmerernas folkmord arbetade han vid ett landsortssjukhus i Kampuchea (Kambodja), och efter tsunamikatastrofen 2004 deltog han tillsammans med sin hustru och professorn Hans Rosling i hjälparbetet i Thailand. Boken beskriver också de utvecklings- och forskningsprojekt om barnolycksfall, barnmisshandel och barns rättigheter som han genomfört tillsammans med medarbetare i Sverige, Jordanien och Bangladesh. Inledningsvis berättar författaren även om sin egen uppväxt i ­Västergötland under skuggan av andra världskriget och om livet i en konservativ landsbygdsmiljö under denna tid. Staffan Janson (1945) har varit adjungerad professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet samt i barn- och ungdomsmedicin vid univer­siteten i Örebro och Uppsala. Han har även medverkat i regeringens Kommitté mot Barnmisshandel och i Barnsäkerhetsdelegationen samt lett långvariga nationella studier om barnmisshandel. Studierna har visat att barns situation i Sverige förbättrats avsevärt sedan införandet av förbudet mot barnaga 1979. Tillsammans med svenska riksdagsledamöter har han presenterat dessa erfarenheter i ett tio­tal parlament runt om i världen, från Tokyo till Brasília. För sina insatser för barns säkerhet och rättigheter har han tilldelats Trygg-Hansas Trafiksäkerhetspris 1984, Nationella Solstickepriset 2004 och Allmänna Barnhusets Stora Pris 2018. År 1990 utsågs han av kung Hussein till kommendör av ordanska frihetsorden.

Den viktiga bruksnäringen i Bergslagen behövde under andra hälften av 1800-talet förbättra sina transportsystem. Mängden varor som behövde transporteras ökade kraftigt under denna tid. Det gällde transporten av malm från gruvorna runt Nora ner till bruken i Karlskoga och söderut. Och sedan vidare transport av de färdiga produkterna. Det byggdes därför nya kanaler, slussar och senare järnvägar. Tyvärr kunde inte brukspatronerna enas om järnvägens sträckning. Så det blev två parallella järnvägsbyggen på 1870-talet från gruvorna i norr, en smalspårig och en normalspårig. Båda gick ner till den nyöppnade stambanan som gick förbi Degerfors. Senare utökades båda upp till Striberg. Den normalspåriga järnvägen utökades senare ner till hamnen i Otterbäcken och den smalspåriga upp till Bredsjö. Avståndet mellan järnvägarna var bara mellan 2 och 7 km. Detta resulterade i hård konkurrens och dålig lönsamhet. Den smalspåriga järnvägen köptes upp av den normalspåriga som till slut lades ned och Nora Bergslags Järnv

Lydia vaknar, fastän hon borde vara död. Hon kan inte lyckas med något, inte ens att ta sitt eget liv. Ensam och utmattad går hon till arbetet som tidningsbud. Ute i natten möter hon konstnären Bernance, och livet kommer aldrig att bli som förut. Bernance har allt Lydia inte har. Hon äger hundratals klänningar och dricker dyra viner, doftar av parfym och gör precis vad hon vill. De inleder en relation som blir till en djävulsdans av destruktiv kärlek, konst och makt. Men vem är egentligen den outsägliga, intensiva Bernance och hur långt är hon villig att gå för konsten? Den Stockholmsbördiga författaren Saga Stigsdotter har tidigare givit ut en erotisk novellsamling samt ett antal fristående noveller i antologier och tidskrifter. Hon studerar nu på Författarskolan i Lund. "Överträdelsen" är hennes första roman.

Din kunskap och erfarenhet är viktig för andra. Låt den inte gå förlorad. Skriv en fackbok! Med den här boken lär du dig att skriva fackböcker. Du kommer att få tips kring: – Hur du startar ditt projekt – Temat – Rubrikerna – Arbetsnamn – Pitch – Struktur och planering, det vill säga få insikter i hur du skapar en välfungerande struktur som leder läsaren genom din bok på ett naturligt sätt. – Åtgärdsplan och projektplan. – Bilder – Röda tråden – Disposition – Testläsning – Redigering – LIX – Titelsidor, innehållsförteckning, impressum, sakregister – Inlaga och utgivning – Marknadsföring Med andra ord; en checklista från idé till utgivning med handfasta råd. Om författaren Monica Ivesköld: Jag är en driftig skapare, en färgglad visionär och konstnär. Mitt liv består av en symfoni av ord som vill ut och skapelser som dansar tillsammans. Jag har gett liv åt 70 fackböcker, hängivit mina tankar åt två barnböcker och förälskat mig i skapandets väv genom en mängd noveller. Dessutom har jag släppt min första roman. Under 40 år har jag arbetat med att hjälpa människor utvecklas, vilket är min mission i livet. I våras la jag till slut, lite motvillig ner mina 30 onlinekurser

Sopan trivdes bra i sitt lilla hus i skogen bland alla träd, svampar och små djur. Men en dag förändrades allt. Sopan fick besök av två tanter som skällde på henne och pekade på sophögen som växt fram precis utanför hennes hus. Sopan som inte hade en aning om att hon gjort fel, blev först ledsen, sedan sur och till sist blev hon så arg så hon fick ont i magen och skrek: – PRUTT-TANTER! Varför ska ni gå precis här? Ni kan väl gå i en annan skog? I TJOTTAHEJTI, SÅ DET SÅ!!! Sopan bestämde sig för att strunta i både tanter och sophög och hittade på en rolig hopp- och trill-lek i stället. I slutet tog hon sats och gjorde ett super-trill och hamnade rakt på en glasbit… Sopan började tänka och förstod att sophögen måste bort, men hon visste inte hur. Följ med och se hur det gick till när sophögen försvann! Sopan - när sophögen försvann är en rolig och lärorik berättelse om varför det är viktigt att sortera sopor. Boken har stor text och massor av bilder. Du hittar alla Sopans sånger på Spotify.

På Enserudsgatan 56 börjar en berättelse som rör sig mellan vardagens stilla rytm och de händelser som sätter avtryck för alltid. Här möts generationer och här formas drömmar. Enserudsgatan, som nu heter Ode Baltens gata, ligger strax nedanför dåvarande Folkets Park i Kristinehamn. I boken vävs personliga erfarenheter samman med lokala historier och kulturella detaljer. Resultatet är en berättelse som både känns intim och allmängiltig och dessutom är ett tidsdokument om Kristinehamn. Författaren Gunnar Edström prästvigdes i Karlstad 1963 och tjänstgjorde under mer än 40 år i olika församlingar – alltid med samma grundläggande drivkraft: att möta människor där de är. Huset där Gunnar Edström växte upp ägdes av byggmästare Karl Westlund och innehöll fyra lägenheter. På den tiden hade husen namn och det här hette ”Sommarro”. I grannhuset bodde jämnåriga Irja, som blev hans lekkompis. Hennes farfar Julius hade åkeri med garage inne på gården. Här fanns också ett stort uthus med en spännande torkvind som hade högt i tak och där det regnvädersdagar gick att leka bland undanställda saker. Det var där det började.

Historisk roman om en familjs utvandring till Ural

Denna novellsamling är resultatet av den novelltävling som utlystes av bokförlaget Norlén & Slottner under slutet av 2021. Deltagarnas uppgift var att skriva en novell med max 14 000 tecken med temat: Ett dygn år 2049. Totalt inkom 98 bidrag varav 32 under sista tävlingsdagen. 63 av författarna var kvinnor och 35 var män. En från förlaget fristående jury,valde i två omgångar ut vinnarna. Första pris gick till ”Värdegrundens diktatur”, skriven av Martin Ekenvärn. Juryns motivering: ”En otäck framtidsdystopi där varje minut av en människas liv räknas i poäng och var man står värdegrundsmässigt är avgörande. ” På delad andra plats kom dels ”Den gula knappen”, av Kristofer Kebbon med motiveringen: ”Välskriven novell med framåtrörelse och tydliga karaktärer. Den har en handling som utvecklas och en satirisk udd som passar väl med genren framtidsvisioner”. Dels ”En god morgon” av Gert Ohlsson med motiveringen: ”En humoristiskt skriven novell med hopp och framtidstro. Underfundig och glädjeskapande”. I denna antologi finns dessa tre noveller representerade tillsammans med ytterligare 13 tävlingsbidrag som bedömdes vara extra läsvärda.Antologin släpptes i samband med prisutdelningen på Värmlands Bokfestival november 2022.

Alla lösa går om är en samling av välkänt och nyskrivet ur ett författarskap som ger oss unika inblickar i Amishfolkets liv i USA, originaliteten hos ”Skjorta” Bergström, Nils Ferlin och Homeros samt skarpa minnesbilder från 1950-talet när Karlstadspyromanen satte skräck i en hel stad. ”Jag kom över ett väl tummat exemplar av Erik Bengtsons diktsamling på mål – Sôm en ä (1964) – och på kuppen blev jag medveten om att Erik B inte blott är lyriker, marathonlöpare och genuin Degerforsvän utan också en framstående prosaist. Böcker som Heja röda vita laget (1975), California, here I come (1980), Hurra för de gossar som till Trossnäshea gå (1983), Det låg en stad vid Clara Elf (2012) och nu senast Lektor Fryxell och stjärnorna (2016) är alla fyllda med berättarglädje, oväntade lappkast och inte minst språklig vitalitet, i många fall gränsande till virtuositet. […]” Mats Parner, Värmlands Folkblad (2018)

Den 14 augusti 1814 lossades de sista skotten vid Kjölbergs bro i Norge. Det var inget stort slag, bara tre svenska soldater stupade. Erik Tolerud från Toleruds rote i Grava socken var den siste soldaten som deltog i ett krig. Han krigade i Pommern och Norge samt följde Adlersparre till Stockholm för att avsätta Gustav IV Adolf och han var med och grävde Göta kanal. Hans Christina skötte torpet när Erik var borta och de fick sju barn varav sex nådde vuxen ålder. Minst 13 soldater som alla har hetat Tolerud har tjänat på Toleruds rote, som bildades omkring 1690. Enar Jonasson har tidigare skrivit självbiografin ”Sikta högt”, och ”Ett kvinnoliv”, en berättelse om en stark kvinna. ”Sikta högt” fick årets pris av organisationen Liv i Sverige. 2021 kom ”Husaren”, boken om Enar Jonassons morfar och livet i den tidens militära elit.

Det är 1950-och 60-tal. I en liten by i Värmland lever folk sitt strävsamma men samtidigt harmoniska liv. Småbönder, skogsarbetare, original. Flera små affärer finns, by­skola. På olika dagar i veckan kommer varubilar ända till trappen – med fisk, bröd, dricka, kött. Likaså det cykelburna ”postkontoret”. Den lilla älven Ranån är betydelsefull för alla. Arbete finns för alla, landskapet är öppet och välskött, ingen har några lån eller skulder. Var det bättre förr? Varför försvann detta liv? Värt att reflektera över. 1988 gavs romanen Pojken och Älven ut för första gången av Brombergs bokförlag i Stockholm. Tidigare hade manuset filmatiserats för SVT av Johan Forssblad. Medverkade i filmen gjorde bland annat Västanå Teater, som på den tiden höll till i Västanå i Ransäter. Pojken och älven tilldelades Värmlandslitteraturs stipendium samma år. ”För boken Pojken och älven – en mycket övertygande, rikt sensuell ungdomsskildring från Ransäter på 1950-talet”.

"Boktexten består av olika skikt: Historisk beskrivning, min egen personliga relation till Geijersgården, vilket till och med resulterat i en del vardagliga dagboksanteckningar också, under det år jag bott på gården. Regniga och soliga dagar. Likaså berättelser ur bylivet från barndomsåren. Självbiografi. Den som vill får gärna kalla boken för en roman. Själv väljer jag att kalla den en berättelse." Bo Ulfvenstierna f. 1946 i Ransäter. I spelmanskretsar känd som Bo i Rannsätt. Han är riksspelman, präst, forskare, författare, konstnär.