Visar resultat för..."Gustavsberg"

Mirre bor i Gustavsberg. Ett straff, enligt henne. Inget händer någonsin. Ingen kamp förs, ingen överraskar. Förrän Mirre kommer ut som gay, till sin egen och familjens stora förvåning. Agnes Lindströms debutroman är en uppfriskande rapp uppväxtskildring.

I radhuslängorna på Betselvägen i Gustavsberg händer inte mycket. Inget alls, om du frågar Mirre. Det är ganska mycket samma rutin varje dag: möta upp Liv vid trapporna, gå till skolan, hoppas på ok god vegomat på lunchen. Och det kryper i Mirre. Hon vill l-e-v-a. Hon vill klottra slagord, festa eller vad som helst.

Helt oväntat är det på en släktmiddag som det vänder. När hennes farbror oreflekterat luftar sina fördomar om ”araber” och homosexuella brister det för Mirre och hon kommer ut som gay. Närmsta familjen ser med viss skepsis på detta plötsliga utträde ur garderoben. Samma reaktion från bästa kompisarna. När skulle det ha skett, liksom? Men till Mirres stora tillfredsställelse klottrar någon ”flata” på hennes skåp. En reaktion! Något händer!

Och det gör det verkligen. Mirre repar mod och börjar träffa Sanna med det blå håret som också brukar stå i vegokön i skolmatsalen, och äntligen får hon prata politik och könsroller. Men tyvärr råkar Mirre fyllehångla med en kille på en fest och allt brakar storstilat ihop.

Gustavsberg som försvann och kom igen   Boken tar år 1937 som utgångspunkt, det år Kooperativa Förbundet, KF, köper den anrika porslinsfabriken tillsammans med stora markområden, över 700 bostäder, rederiverksamhet och mycket mer. Det blir en vändpunkt i Gustavsbergs historia och startskottet för en stor omvandling av hela samhället. Den gamla bruksorten i skärgården förvandlades till en modern förebild. I fabriken utvecklades konstgods och industridesign i toppklass.  

Med hjälp av initierade författare, flera med personliga erfarenheter av arbete på fabriken, liksom referat ur dåtidens lokalpress, växer en bild fram av med- och motgångar, visioner och sällsamheter.  

Nyinflyttade, historie- och konstintresserade liksom besökare kan med hjälp av boken promenera omkring och få kännedom om alla pärlor i samhället, flera förklarade som riksintressanta; Runda huset, Porslinsmuseet, Tornhuset, fabriksbyggnaderna, konstnärsateljéerna. Här finns också en vandring till ett flertal konstverk utomhus.  

De historiska rötterna speglas via personerna bakom de gamla gatunamnen. Vi får dessutom en dos levande äldre historia via en beskrivning av skatterna i Porslinsmuseet, en byggnad som välkomnar med sin fantastiska fasad och där verksamheten numera drivs av Nationalmuseum. Personliga berättelser ger liv och färg åt framställningen.   

Den moderna historien skildras bland annat genom fördjupning i yrkena som givit namn åt de olika kvarteren i Porslinskvarteren, ett byggprojekt daterat 2010-och 2020-tal. Här, och i närbelägna nya Seglarbyn, har åtta byggbolag skapat moderna, miljövänliga bostäder som alla knyter an till den ursprungliga fabriksmiljön. Flera av arkitekterna berättar om sina tankar bakom sina hus. Närheten till den konstnärliga verksamheten är också här väl synlig, både i parkstråket och i trappuppgångar.  

Medan kreativiteten flödade i Gustavsbergs studio under flera decennier, med berömdheter som konstnärliga ledaren Wilhelm Kåge, Karin Björquist, Berndt Friberg, Stig Lindberg och Lisa Larson och många fler, pågick en annan produktion några hundra meter bort, utifrån den tysta designen, den som möjliggjorde att det berömda konsthantverket kunde nå de högsta höjderna. Miljonerna rullade in från försäljning av toalettstolar, handfat, badkar och praktiska plastföremål för hemmet. En av de främsta industridesignerna berättar i boken.  

Bistrare tider kom med nedläggning och försäljning, men Gustavsberg lever vidare som centrum för konst, design och konsthantverk. Och ny produktion, också den med inriktning på hälsa, hygien och skönhet, har tillkommit. Om detta och mycket mer berättas i den rikt illustrerade Gustavsberg som försvann och kom igen.      

Mellan bruk och berså är en fotografisk berättelse om Gustavsbergs Porslinsfabrik och samhället som växte fram kring industrin. Med drygt trehundra unika fotografier, hämtade från fabrikens omfattande fotoarkiv, skildras liv och arbete i Gustavsberg under guldåren från 1930- till 1970-talet. Denna epok inleddes då Kooperativa Förbundet tog över verksamheten 1937, med ambitionen att skapa ett modernt brukssamhälle i folkhemmet. Gustavsbergs varumärke växte under dessa år till en stark symbol för modernitet och framstegstro, och både porslinsfabriken och samhället blev en populär vallfartsort för statschefer, konstnärer och arkitekter.

Fotografierna i boken visar inte bara livet i fabriken där det skapades mängder av produkter i porslin, keramik, plast och emaljerad plåt. Vi får också se hur bostäder, skolor, butiker och fritidsanläggningar växte fram och hur gustavsbergarna levde hemma i sin gröna berså. Författaren Kjell Lööw ger i boken tillsammans med fotografen Hans Malm och formgivaren Ylva Kjellberg fascinerande inblickar i hur livet en gång tedde sig i Gustavsberg, i en tid som idag känns både nära och avlägsen, välbekant och främmande.

1000 bitars pussel med motiv från Gustavsbergs ljuvliga koppar, med namn och årtal på de olika serviserna.

Nominerad till Årets bok i The Collector's Awards 2018

Formgivare på Gustavsberg 1950-1995"Karin Björquist tillhör den lilla kader formgivare i Skandinavien som har skapat vardagstingens moderna bordskultur. Hon är en av de formgivare som fick möjlighet att samarbeta med en stor porslinsindustri under gyllene decennier på 1900-talet", sammanfattar kritikern och författaren Hedvig Hedqvist mycket träffande hennes livsgärning i bokens efterord. Tilläggas bör att Karin Björquist också formgivit det världsberömda porslinet till festernas fest, den storslagna Nobelmiddagen i Stockholms stadshus. Och att såväl dukning som porslinsförrådet på Stockholms Slott har fått en modern förstärkning genom hennes försorg.I denna nya, bildflödande volym om ett långt, personligt och konsekvent konstnärskap är det Karin Björquist, som berättar. Skildringen i ord och bild är en yrkesmemoar. Historien bakom många av hennes älskade föremål återges och kommenteras. Sonen Jonas Lindkvist, formgivare och fotograf, har dokumenterat och utformat boken som rymmer mer än ett halvt sekels verksamhet. Här bjuds läsaren in till konstnärens vardag och arbetets gång. I fokus finns omsorgen om användarens behov av oskiljbar funktion och skönhet. I Karin Björquists verksamhet sammanfattas epokens stämningar och trender.

Gustavsberg är bruksorten några mil utanför Stockholm, berömd för fabriken Gustavsberg som tillverkade porslin i form av tallrikar, muggar med mera samt sanitetsföremål som toalettstolar, badkar och tvättställ. Det var också ett patronstyrt samhälle där patronen kontrollerade och ägde i stort sett allt med tusentals anställda.   

Dit anlände den 23-åriga konststuderanden Edla Sofia Arvidsson från Bohuslän 1939 och blev porslinsmålerska. Kooperativa Förbundet/Coop hade övertagit den stora fabriken 1937 och nu blev Gustavsberg ett folkhem. Genom Edla Sofias och hennes förstfödde sons liv skildras bruksortens historia och förvandling på ett intagande och initierat sätt.   

Det är sonen Gösta som skriver boken. Gustavsbergs moderna historia blir en spegel av landets utveckling. Folkhemmet skapas och sätter prägel på orten och vårt sätt att leva.   

Om författaren

Gösta Arvidsson är författare till en lång rad böcker, många med anknytning till Gustavsberg. Han har skrivit om konsthantverk och konst, om klassiska krogar och konstnärer.