Visar resultat för..."Trygga barn trygga"

Barn, liksom vuxna, blir starka genom att lära sig att känna en inre trygghet oavsett hur störande omgivningen är. Och denna förmåga går att öva upp genom medveten träning. Genom de två enkla principer som presenteras i denna bok kan både du som vuxen, samt barn och ungdomar i sin tur, öva upp förmågan att slappna av, återhämta sig fysiskt och mentalt och bygga upp inre säkerhet och trygghet. Allt lärande och all utveckling av mänskliga förmågor bygger på hjärnans och nervsystemets förmåga att förändras, dess plasticitet. Under barndomen är denna egenskap hos hjärnan som störst. Barn lär sig nya saker och utvecklar förmågor, till synes utan att särskilt anstränga sig. Har du kontakt med barn, som förälder eller i rollen som förskollärare, lärare, fritidspedagog eller idrottsledare? Söker du ett sätt att hjälpa barn och ungdomar att utveckla sin koncentrationsförmåga? Då är det här boken för dig. Igor Ardoris är filosofie kandidat i pedagogik, idrottspsykologisk rådgivare, mental tränare och diplomerad mindfulnessinstruktör. Han är också grundare till Budo Mental Träning. Håkan Nyman är medicine doktor vid Karolinska Institutet, leg. psykolog och specialist i neuropsykologi. Under sin tid som yrkesverksam arbetade han med utredning och diagnostik av psykiatriska och andra tillstånd av störningar och sjukdomar i hjärnan.

Trygga relationer och harmoniska barngrupper i förskolan med anknytning som grund.

Att skapa en trygg och stimulerande miljö för varje barn är en av förskolans viktigaste uppgifter. Boken Trygga barn och barngrupper – anknytning i förskolan tar avstamp i anknytningens betydelse och pedagogers möjligheter att främja barns välmående och utveckling.

Bokens första del ger både teoretisk grundkunskap om anknytningsteorin och förståelse för hur förskolan kan använda denna kunskap i det dagliga arbetet för att skapa trygga relationer och harmoniska barngrupper. Här beskrivs de olika faserna i en barngrupps utveckling och konkreta strategier och förhållningssätt på vägen mot en sammansvetsad grupp. Det finns också en sammanställning av läsårets månader med de viktigaste skeendena att fokusera på.

Andra delen erbjuder praktiska arbetsplaner för att skapa samsyn och struktur samt säkerställa utbildningens kvalitet och pedagogers medvetenhet kring anknytning.

Genom fiktiva exempel från förskolevardagen framträder en tydlig bild av hur teori kan omsättas i praktiken. Boken avslutas med övningar för självreflektion och verktyg för att skapa en hållbar arbetssituation – vilket bidrar till både pedagogers och barns välbefinnande.

Författare är Helen Värm, leg. förskollärare med över trettio års erfarenhet inom förskolan.

Kapitlet om anknytningsteorin är författat av Katrin Bernstad, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi och utbildad handledare med lång erfarenhet av arbete för de yngsta barnens psykiska hälsa.

Skolvåld förekommer i alla länder och påverkar många barn i deras vardag. Det finns idag en omfattande svensk och internationell forskning om våld i olika skolmiljöer, men få studier som undersöker våld bland barn i fritidshem. Undervisningen i fritidshem ska ge eleverna möjlighet att utveckla goda kamratrelationer, samt känna trygghet och tillhörighet i elevgruppen. Dessvärre visar Skolverkets statistik och statliga utredningar att det råder brist på utbildade lärare i fritidshem och att verksamheten många gånger är ansträngd på grund av stora barngrupper och en bristfällig personaltäthet. I en studie av Friends framkommer att 54 procent av eleverna i årskurs F-3 och 45 procent av eleverna i årskurs 4-6 uppger att de utsatts för kränkningar av andra elever. För de flesta barn i åldrarna 6–9 år består vardagen av både skola och fritidshem. Avhandlingens syfte är att undersöka hur våld tar sig uttryck bland barn vid två fritidshem och hur barn själva beskriver sina upplevelser i relation till våld, utsatthet och plats, samt hur personal i fritidshem beskriver och hanterar situationer då våld och utsatthet förekommer bland barn i fritidshemmet. Fältarbete har genomförts vid två olika fritidshem. Under fältarbetet har observationer, intervjuer med barn och personal och samtalspromenader genomförts. Studien tar bland annat sin utgångspunkt i Johan Galtungs teori om olika typer av våld, samt Doreen Masseys, Henri Lefebvres och The Roestone Collectives teorier om plats och rumslighet. Denna sammanläggningsavhandling består av en kappa, samt fyra delstudier, varav tre är författade av doktoranden och en är samförfattad. De fyra delstudierna bidrar med kunskaper om hur, var och när våld uppkommer och förekommer bland barn på de två fritidshemmen. Olika nivåer av våld, i form av direkt, strukturellt och kulturellt våld visar sig förekomma i framförallt ett av fritidshemmen, där våld också normaliseras. Vidare visar delstudierna hur barn och personal hanterar våld och rumsligheter som kan uppfattas som trygga eller otrygga. Barnen använder olika strategier för att undvika och hantera otrygga rumsligheter. Personalen har i det ena fritidshemmet en hög grad av kontroll och struktur, medan det är friare i det andra. Lokala förutsättningar, såsom tillgång till ändamålsenliga lokaler och personalresurser i fritidshemmen, visar sig i denna avhandlingsstudie få betydelse för barns vardagsliv.