Visar resultat för..."amelie"

Redan samma dag som Norge och Danmark invaderades av Tyskland, tisdagen den 9 april 1940 bildades en motståndsrörelse i Stockholm av ett hundratal antinazister ur svensk kulturelit: skribenter, advokater, höga ämbetsmän, rösträttskämpar, riksdagspolitiker, grevar och baroner. Bland medlemmarna kring grundaren och eldsjälen Amelie Posse fanns Ture Nerman, Vilhelm Moberg, Karin Boye, Ebba Bonde, Karl Gerhard och i bakgrunden verkade prins Eugen och andra kungligheter.

De kartlade svenska nazister och försökte påverka oerhört ovilliga myndigheter, de bedrev opinion i regeringskritiska tidningar som Trots allt! och Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, och inför en befarad tysk invasion byggde de upp en stay behind-organisation av radioutbildade motståndsgrupper som skulle mota mörkret som kröp närmare dag för dag. De träffades varje tisdagskväll i en lokal på Smålandsgatan och kallade sig Tisdagsklubben.

Johan Erséus har letat igenom svenska och utländska arkiv, intervjuat ögonvittnen, läst memoarer, dagböcker, brev, interna dokument, hemligstämplade telegram och avlyssnade telefonsamtal mellan huvudpersonerna. Han tecknar i Tisdagsklubben. Svenskt antinazistiskt motstånd under kriget en sammansatt och medryckande berättelse om idogheten hos en grupp brinnande demokrater från samhällets alla skikt, som fick arbeta mot ett häpnadsväckande motstånd från såväl politiker som säkerhetspolis.

"Det är befriande läsning /.../ Storyn om Tisdagsklubben har allt." DN 

"Johan Erséus öppnar en värld som krigshistorisk litteratur rörande vårt land sällan tar upp på djupet, och visarvälskrivet på vilka privata initiativ som faktiskt togs. Han tecknar likaså ett fint porträtt av Amelie Posse själv." BTJ 

Herr Haneda var chef över herr Omochi, som var chef över herr Saito, som var chef över fröken Mori, som var min chef. Jag var däremot inte chef över någon. Med andra ord: Jag lydde order från fröken Mori, som lydde order från herr Saito och så vidare, med sådan precision att orderna på de lägsta nivåerna inte behövde följa hierarkin i strikt mening. På företaget Yumimoto var jag alltså tvungen att lyda order från alla.  

Den unga och ambitiösa Amélie återvänder till Japan för att arbeta som översättare på det internationella företaget Yumimoto. Hennes anställning blir början på en komisk mardröm fylld av missförstånd och misslyckanden, som steg för steg för henne nedåt i hierarkin – ända till den yttersta förödmjukelsen. Med skarp humor och träffsäker blick skildras den kvävande arbetsmiljön och kvinnans position i ett mansdominerat samhälle.   

Amélie Nothomb lyckas förmedla hela komplexiteten och brutaliteten i den japanska företagsvärlden samtidigt som hon behåller en stor portion självironi. Förundran och Bävan belönades med Franska Akademiens stora romanpris 1999.

För att vara törstig måste man vara levande.  

Jag har alltid vetat att jag skulle dömas till döden är första meningen i denna roman. Den som berättar är ingen mindre än Jesus, som har dömts till döden av Pontius Pilatus och sitter i en cell natten innan han ska avrättas.  

Med sin underbara humor och intelligens leder Amélie Nothomb läsaren rakt in i Jesus huvud för att ta del av hans mest intima känslor och reflektioner över Gud och mänskligheten. Från rättegången där människor som Jesus utfört mirakel på vittnar emot honom till korsvandringen, korsfästelsen, uppståndelsen och dess framtida inverkan på världen delar Jesus med sig av sin kritik av Gud, sin kärlek till Maria Magdalena samt passar på att rätta till felaktiga redogörelser om honom i evangelierna.    

Av de begär som Jesus filosoferar över intar törsten en särställning. För att vara törstig måste man vara levande och ha kropp, men det är endast när man dör av törst som ens sinnen skärpts till den grad att man kan bli en sann mystiker.    

Den belgiska författaren Amélie Nothombs 28:e roman skakade delvis om det katolska Frankrike och höjdes till skyarna av den franska kritikerkåren. Törst var finalist till Prix Goncourt 2019.  

  Med oemotståndlig humor filosoferar Nothomb över kroppen, kärleken, njutningar, mänsklig otacksamhet, lidandet, hopp, tron och döden.   

- Les Echos  

På slottstur i Skåne! 

Vill du känna historiens vingslag och strosa genom pampiga byggnader och vackra parker? Då är Skåne ett perfekt resmål för här är det gott om slott och borgar. Journalisten Amelie Ehrensvärd Cardell, uppvuxen på Tosterups slott, och fotografen Peter Carlsson tar med dig till femton av de mest besöksvärda slotten. Ner i de fuktiga källarvalven, genom de finaste salongerna, upp i de knarrande tornen och ut i de välansade rosenträdgårdarna. Här och var dyker det kanske upp ett spöke.

Denna personligt skrivna guidebok är som en resa genom tid och rum. Dagens ägare och anställda delar med sig av sina bästa historier om de personer och händelser som har satt sin prägel på slotten. Du får även tips på allt från sevärdheter, guidade turer och promenader till utställningar, kaféer och gårdsbutiker samt information om vilka slott som tar emot hotell-, fest- och konferensgäster. Boken ger dessutom en översikt över ytterligare slott att besöka runt om i Skåne. 

AMELIE EHRENSVÄRD CARDELL är journalist och författare, utbildad vid Journalisthögskolan, frilansar nu och har tidigare arbetat på nyhetsbyrå, dagstidningar, radio och tv. Detta är hennes fjärde bok. Böckerna Mystik på svenska slott, Mystik på svenska teatrar och Nära samspel med hästar gav hon ut tillsammans med fotografen Susanne Martinelle. PETER CARLSSON är frilansfotograf och har arbetat med olika magasin och bokprojekt i över 25 år.

Psykopomp: mytologisk varelse som ömt för de dödas själar till dödsriket .

Amélie Nothomb bemästrar den självbiografiska romanens konst som ingen annan. I denna berättelse ikläder sig Amélie Nothomb rollen som psykopomp - en mytologisk varelse som ömt för de dödas själar till dödsriket - åt sin egen far, för att efter hans död förstå honom bättre och förlösa den kärlek de först på hans dödsbädd vågade bekänna för varandra.

Men först tas vi med till författarens barndom kantad av uppbrott, då hon och hennes familj flyttar mellan olika länder där hennes far blir stationerad som diplomat. Med skarp blick beskriver hon flickans intryck av de skiftande miljöerna och hur de påverkar henne. Ett starkt fågelintresse väcks. Fåglarnas svårfångade väsen är det som binder samman berättelsen, som tar en dramatisk vändning när hon vid tolv års ålder utsätts för ett grovt övergrepp i Bangladesh.

Händelsen sätter outplånliga spår i flickan och trauman övergår till ätstörningar som hon försöker övervinna genom att börja skriva. Skrivandet jämför hon med fåglarnas flykt, ett risktagande på gränsen till dödsförakt, hon blir ett med de fåglar hon beundrar. Med sedvanlig humor, lärdom och psykologisk skärpa tecknar Amélie Nothomb en ung kvinna vars själ rör sig obehindrat mellan livet och döden.

Psykopomp sluter cirkeln efter Törst (Éditions J., september 2024) och Första blodet (september 223).

”Jag hittade ingen bok med roliga, fina, pinsamma eller knasiga berättelser om att göra sexdebut. Därför ville jag skriva en, även om jag är väldigt långt ifrån att vara sexexpert. Mitt första ligg är en bok som förhoppningsvis avdramatiserar och inbjuder till samtal – mellan kompisar eller med vuxna. Så, bort med prestation och krav kring sex och fram med det roliga!”

I Mitt första ligg berättar ungdomar i olika åldrar om sina första sexerfarenheter. Vi får höra om killen som motvilligt hade stånd hela tiden, om tjejen som vaknade av att hon fes på killen bredvid, om tjejen som blev kär i en mössa och om paret som verkligen ville ha sex – men det ville inte deras kroppar. Boken innehåller också tips och trix om hur du vet om någon gillar dig, hur du tar av en bh och vad som är smart att inte säga efter sex.

Amelie Nörgaard är manusförfattare, regissör, programledare och skådespelare. Under de senaste åren har hon skrivit och regisserat drama för unga på SVT, bland annat Klassen, up4noise och Västra gymnasiet. Mitt första ligg är hennes debutbok.

”Det mest underhållande med boken är alla de berättelser ur 'verkligheten' som vi läsare får ta del av.” Marie Pettersson, Sydsvenskan

”Korta och riktigt fina intervjuer med unga människor med handfasta förslag på hur ämnet sex kan föras på tal eller hur den osäkre kan resonera kring sex. Den tar upp många viktiga, relevanta aspekter såsom kärlek, nakenhet, smärta vid sex eller kroppens bångstyriga karaktär. Humorn utgör ett centralt grepp i boken.” Jack Lukkerz, BTJ

Kor, grisar, hästar, getter, gäss; lantbruksdjurens kroppar är strikt reglerade utifrån en mänsklig syn på tid och effektivitet. Men hur ser det ut i konsten och litteraturen?

Sedan länge står lantbruksdjuren i människors tjänst; de har spelat en central roll i civilisationsbyggandet och fortsätter göra det. Djuren disciplineras och förvandlas i allt högre takt till varor och material. Fungerar djuren enbart som projektionsytor för mänskliga behov också inom konsten och litteraturen? Eller erbjuds här gläntor där vi kan öva oss inför en framtid där lantbruksdjuren i högre grad tar plats i egen rätt? Och där Människan är en figur med mindre maktstinna konturer?

Mot en fond av kritiska och posthumanistiska djurstudier och genom en rad nedslag i senmodern konst i lantarbetarlitteratur, post-pastoral scenkonst, zoopoesi, bildkonst med inslag av döda djur, performancekonst med grisar och djurrättsaktivistiska gatuakter undersöker Amelie Björck dynamiken mellan människor och lantbruksdjur och dess kopplingar till det estetiska och det etiska.

Amelie Björck är kulturskribent och lektor i litteraturvetenskap och drama vid Södertörns högskola. Hon har tidigare publicerat en avhandling om familjeskildringar i svensk radioteater (Makadam), en biografi om poeten Sonja Åkesson (Natur&Kultur) samt diverse artiklar inom forskningsfältet litterära djurstudier.

Man ska inte underskatta överlevnadsglöden Amélie Nothomb  

Kongo, 1964. En ung belgisk diplomat står inför en exekutionspluton, övertygad om att han ska dö. Förhandlingarna med rebellerna har misslyckats och nu ska han skjutas, tillsammans med de många andra i gisslan. "Hur i helsike hamnade jag här?  undrar han.   

Barndomsminnen väller över honom och i en ljuvlig och grym saga, berättad med stora doser kärlek och humor, får vi ta del av hans livshistoria: den skyddade men ensamma barndomen hos morföräldrarna, den minnesvärda första sommaren hos den aristokratiska farfadern i ett förfallet slott  där en hord av hungriga och vilda barn härjar, mötet med kärleken, att bli far och att sakna en far, att älska livet som mest när man står inför döden.  

Med en enorm berättarglädje ger oss Amélie Nothomb historien om sin far, den berömde diplomaten Patrick Nothomb, som gick bort under pandemin utan att hon fick tillfälle att ta farväl.  

Första blodet är Amélie Nothombs trettionde roman och har belönats med franska Prix Renaudot 2021 och europeiska Strega-priset 2022.