Visar resultat för..."nya Sverige"

Länge kunde man i Sverige vara tryggt förvissad om att statsministern var en socialdemokrat. Den eran tog slut. Kvar fanns emellertid två tydliga block ett rött och ett blått. I dag ser det inte längre ut så. Som väljare har vi fått vänja oss vid nya termer som GAL-TAN, nya skalor och fler partier. Regeringsbildningen under hösten 2018 var rekordlång. Kommer tvåblocksystemet att brytas upp? Kommer vi inte längre att rösta vänster eller höger? Hur ska vi egentligen förstå utvecklingen i ett Sverige där valen inte längre står mellan S och M? Dessa frågor diskuteras och besvaras i skriften Partierna: Det nya landskapet av statsvetaren Henrik [Ekengren] Oscarsson.  

Författaren är professor vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet, där han leder det svenska valforskningsprogrammet och forskar om val, opinion och demokrati. Han har författat och redigerat ett stort antal böcker och forskarantologier om svenskt väljarbeteende. Hans senaste publikationer handlar om utveckling av nya modeller för att förklara partival (i tidskriften Electoral Studies, 2019), om väljares politiska kunskaper (i Oxford Research Encyclopedia of Politics, 2018) och om väljarnas uppfattningar om partiernas vallöftesuppfyllande (i tidskriften Political Studies, 2017).  

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok (ISSN 2000-1029). Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2019 består årsboken av sex häften, essäer på temat Det nya Sverige, som tillsammans utgör en årsbox.

Ta med Nya Upplev Sverige på en upptäcktsfärd genom Sverige. Åk på en dagstur för en kopp kaffe på ett k-märkt fik från femtiotalet eller planera en längre resa till platser du inte visste fanns i Sverige. Upplev natthimlens norrsken i Lappland, ta en båttur genom Göta kanals vackra slussportar, njut av tystnaden i Tresticklans nationalpark, missa inte småvägarna över södra Ölands alvar eller det storslaget karga Flatruet i Härjedalen.

I Sverige finns ofantligt mycket att uppleva och upptäcka. Ibland finns det runt den egna knuten bortom allfartsvägarna, ibland inne i stadens myller eller mitt i vidsträckta skogar, uppe på fjällens vandringsleder eller bland öar och skär längs kusten.

Nya Upplev Sverige är din guide till tusentals upplevelser och resor landet runt. Det är den bästa och mest omfattande Sverigeguide som givits ut och den mest aktuella. Nu kommer den i uppdaterad utgåva. Med över 3000 resmål och hundratals tips på Bo, Äta, Göra och Deli. Dessutom finns ett oemotståndligt kapitel med topplistor över det bästa Sverige har att erjuda.

Sverige är definitivt värt en resa!

I novellsamlingen ”Ditt nya stjärntecken” möter vi, bland många andra, den nyseparerade mannen som en dag plötsligt börjar få imperativa budskap från bokryggarna hemma i lägenheten; arbetskamraterna, vars roller i gruppen förändras under en gemensam stugsemester; mannen som upptäcker att Hesa Fredrik har bytt tonart. Och så får vi läsa om en förlupen hatt på Härnösands tågstation.

Med sin sedvanliga kombination av humor och allvar skriver Jonas Karlsson om mänskliga tillkortakommanden. Om individer och existenser, på kant med sig själva. Är det inte självbilden så är det omgivningen som stökar till det. Eller den fixa idén.

”... höjdpunkterna i samlingen är rent guld.” /Maria G Francke, Sydsvenskan

”Ofta skrattar jag högt under läsningen. (...) Detta är faktiskt en utmärkt bok för just en tågresa – när man är var som helst, i ett mellanrum. Det är där Karlssons figurer bor.” /Martina Montelius, Göteborgs-Posten

”Det är när han får till denna blandning av realism och lätt absurdism som hans novellkonst blir bra på riktigt.” /Marit Furn, Svenska Dagbladet

Yttrandefriheten är hotad. Det är ingen nyhet. Men för det mesta är det auktoritära staters styrning av medier som avses. Mindre känt är hur yttrandefriheten påverkas av kommersiella intressen. Den svenska yttrandefrihetslagstiftningen har traditionellt betonat värdet av att skydda journalistiken genom att bland annat skilja på reklam och journalistik. I dag ökar pressen på yttrandefriheten också i Sverige, där det allt oftare reses krav på att också se reklam och annonser som yttranden. Men vad händer om grundläggande rättigheter kommersialiseras? Hur ska medborgare kunna skilja på reklam och viktig information om gränserna mellan journalistik och pr suddas ut? Dessa frågor diskuteras och besvaras i skriften Medierna: Den nya gränslösheten av juridikprofessorn Eva-Maria Svensson.  

Författaren är professor i rättsvetenskap vid Juridiska institutionen, Göteborgs universitet. Hon forskar bland annat om yttrandefrihet och demokrati, ålderism och åldersdiskriminering, jämställdhet och genus samt rättsvetenskapliga teorier och metoder. Några aktuella publikationer hon utgivit tillsammans med olika medförfattare är böckerna Genusrättsvetenskap (2018) och Blurring the Lines: Market- driven and Democracy-driven Freedom of Expression (2016) samt artiklarna Women s Human Rights in the Governance of the Arctic (i The Yearbook of Polar Law Online, 2018) och Building and Sustaining Freedom of Expression, Considering Sweden (i Nordicom Review, 2016).  

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok (ISSN 2000-1029). Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2019 består årsboken av sex häften, essäer på temat Det nya Sverige, som tillsammans utgör en årsbox.

Fattigdomen i Sverige ser inte ut som förr. Den materiella nöden är så gott som utraderad, och den nya fattigdomen är ett svårfångat fenomen som mer handlar om att hamna efter och utanför i en snabb välståndsutveckling. Detta har också lett till en uppsjö av mått och definitioner. Det syns till exempel i diskussionen om fattiga barn: ska man se barn som fattiga om familjen har låga inkomster, eller ska man fråga barnen om deras egna villkor? Det syns också i frågan om vad fattigdom gör med den som drabbas: har bristen på ekonomiska resurser verkligen konkreta negativa sociala konsekvenser? Och hur ser fattigdomen ut om vi fokuserar på de långvarigt fattiga? Dessa frågor diskuteras och besvaras i skriften Välfärden: Den nya fattigdomen av sociologerna Carina Mood och Jan O. Jonsson.    

Författarna är professorer i sociologi vid Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet, samt Institutet för framtidsstudier. Carina Mood forskar bland annat om fattigdom, ojämlikhet, intergenerationell överföring av resurser, samt barns och ungas levnadsvillkor och välfärd. Jan O. Jonsson, som också är verksam vid Nuffield College i Oxford, forskar om social stratifiering, främst utbildningsojämlikhet och social rörlighet, fattigdom, samt ungas integration och levnadsnivå.    

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok (ISSN 2000-1029). Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2019 består årsboken av sex häften, essäer på temat Det nya Sverige , som tillsammans utgör en årsbox.

Till skillnad från vad många kanske tror har Sverige aldrig varit ett enspråkigt land. Det finns faktiskt inte ett enda land på jorden som är det. I Sverige liksom i andra länder har det alltid funnits språkliga minoriteter, både invandrade och inhemska. Samiska är till exempel ett inhemskt språk medan turkiska är ett invandrat. Men i dag håller det språkliga landskapet på att ritas om. Länge var finska det i särklass vanligaste invandrade språket. I dag är det arabiska. Samtidigt är allt fler svenskar i arbete och utbildning verksamma på engelska. Vad är det som håller på att hända? Hur fördelar språken sig, hur behandlas minoritetsspråken? Och vilka språk kommer vi att använda i framtiden? Dessa frågor diskuteras och besvaras i skriften Språken: Den nya mångfalden av språkvetaren Mikael Parkvall.  

Författaren är lingvist vid Stockholms universitet. Han har forskat i synnerhet om pidgin- och kreolspråk, men har även publicerat inom flera andra språkvetenskapliga områden, både populärvetenskapligt och i facktidskrifter. Några aktuella böcker är Lagom finns bara i Sverige och andra myter om språk (3:e upplagan 2016), Laddade ord: En bok om tankens makt över språket (tillsammans med Lars Melin, 2016) och Sveriges språk i siffror: Vilka språk talas och av hur många? (2015).  

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok (ISSN 2000-1029). Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2019 består årsboken av sex häften, essäer på temat Det nya Sverige, som tillsammans utgör en årsbox.

Den svenska berusningspolitiken är i otakt. I riksdagen hörs krav på hårdare straff och ökade tvångsmedel som ett sätt att komma tillrätta med narkotikaproblemet. Samtidigt genomförs en allt mer liberal alkoholpolitik, där exempelvis gårdsförsäljning av alkoholdrycker lyfts fram som en punkt i regeringens januariavtal. Dissonansen är inte ny, utan har präglat detta politikområde i decennier. Varför har det varit så svårt för politikerna att utarbeta en sammanhållen berusningspolitik med syfte att minska skadeverkningarna av medborgarnas rusmedelskonsumtion? Går det att i längden upprätthålla både en restriktiv narkotikapolitik och en liberal alkoholpolitik i ett globalt samhälle? Dessa frågor diskuteras och besvaras i skriften Drogerna: Den nya berusningspolitiken av historikern Johan Edman.  

Författaren är docent i historia och lektor vid Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet. Han forskar bland annat om berusningspolitik, missbruksvård, medikalisering och politiskt kunskapsbruk. Bland hans senaste publikationer märks exempelvis artiklarna Alcohol consumption as a public health problem 1885 1992 (i antologin Conceptualising Public Health, 2018), Den samhällsfarliga fattigdomen och mellankrigstidens lösdrivarlag (i antologin Bedöma och åtgärda fattigdom, 2018) och The war on good research (i tidskriften Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 2017).  

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok (ISSN 2000-1029). Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2019 består årsboken av sex häften, essäer på temat Det nya Sverige, som tillsammans utgör en årsbox.

Sverige är på många områden ett nytt land. Det är lätt att se om man studerar till exempel fattigdom, synen på droger, parlamentarism, medielandskapet eller den språkliga mångfalden. Men är förändringarna och utvecklingstakten så rasande som vi ofta påstår? Och är det just dessa områden teman för fem häften i denna årsbox som är de intressanta och relevanta? Kanske är det först när vi får lite distans till det som händer nu som vi kan se vad som var relevant och intressant. Årsboxens redaktörer, Jenny Björkman och Patrik Hadenius, motiverar i detta häfte varför man faktiskt kan tala om ett nytt Sverige. 

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok (ISSN 2000-1029). Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2019 består årsboken av sex häften, essäer på temat Det nya Sverige, som tillsammans utgör en årsbox.  

Redaktörer för Det nya Sverige är Patrik Hadenius, språkvetare, journalist och författare, och Jenny Björkman, samverkansdirektör på Riksbankens Jubileumsfond och docent i historia.  

Nya tongångar på den kristna musikscenen i Sverige 1950–1980. Det unika mästerverket om musiklivet i frikyrkan.

Boken som handlar om hur musikstilar som pop, rock, country och gospel under 1960- och 70-talen etablerade sig och blev en självklar del av den musik som användes inom de svenska frikyrkosamfunden och väckelserörelserna. 

Pionjärerna inom fältet var så gott som uteslutande tonåringar som med stor entusiasm kombinerade sin kärlek till Jesus med sin kärlek till den nya musiken. 

Inspirerade av strömningar inom den samtida populärmusiken började unga kristna prova sig fram bland stilarna. Trots ett visst motstånd från äldre generationer, såg församlingarna den nya musikens möjligheter i evangelisationen och utvecklingen gick snabbt framåt. 

En riktig guldgruva fylld av frikyrkans sprudlande musikhistoria, allt rikt illustrerat med nostalgiska LP-omslag och fullt ut ackompanjerat med igenkännanden och minnen som väcks till liv hos ALLA som var med under storhetstiden. 

Thomas Bossius har ett gediget intresse för den kristna musiken och var fram till pensionen verksam som docent i musikvetenskap och universitetslektor i kulturstudier vid Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet. I sin forskning har han haft fokus på musikens betydelser i människors dagliga liv med särskilt intresse för samspelet mellan musiken och religionen.

Draksådd handlar om svenska sätta-kommunen-på-kartanhaverier. Dessa är tillräckligt många för att utgöra en epidemi, en sjuka. Christian Daun besöker några av de mest omtalade: det kinesiska hotellkomplexet Dragon Gate, återstoden av hundramiljonersfloppen Medeltidens värld men också den borttynande bruksorten Lesjöfors, som håller på att förlora sin plats på kartan.

Boken heter Draksådd av en anledning. Många svenska kommuner gör samma misstag, gång på gång. Men varför? Vad är det som tvingar kommunerna till dessa desperata initiativ?

Draksådd är en både rolig och ilsken reportagebok om vårt nya Sverige, om vad som händer i ett land när marknadskrafterna är de enda krafterna som samhället litar på.

"En bok om svenska kommunsatsningar låter inte som något man blir direkt fnissig av, men faktum är att frilansjournalisten Christian Dauns Draksådd får åtminstone den här läsaren att skratta högt flera gånger." ETC,  Lisa Bjurwald

"en riktigt bra bok - ilsken och fin, rolig och sorglig om vartannat"Aftonbladet, Thomas Engström

Dina händer var fulla av liv skildrar en kvinna före, under och efter flykten. Romanen ställer frågor som: vad händer med en människa som vuxit upp i en privilegierad miljö och sedan förlorar allt, en kvinna som varit lyckligt gift och Mogadishus bästa gymnasielärare som hamnar som ung änka i Sandviken och tvingas försörja sig genom att städa skolkorridorer?Vi får följa Nora från barndomen i Baidoa, via gymnasietiden i Somalias huvudstad Mogadishu, genom de begynnande orosåren i landet, när klankonflikterna och politisk instabilitet växer sig allt större. Till sist finns ingen annan utväg än att försöka lämna landet. Flykten blir svårare än Nora har kunnat föreställa sig och väl framme i det kalla Sverige vill hon, med alla sina förluster, helst bara dö. Men hon har sin dotter. Och hon har en vilja av järn - hon vill resa sig igen.

Johan Printz var en nyckelperson i den svenska 1600-talskolonin Nya Sverige. Han skulle egentligen ha blivit präst, men efter ett allvarligt överfall tog hans liv en helt annan vändning. Printz utsågs till guvernör över Nya Sverige, och i drygt 10 år bodde han med sin fru Maria och barnen i Nordamerikas urskog.

Johan kämpar för att hålla god dialog med urinvånarna, och hövdingar från den lokala lenapestammen är ofta hembjudna till familjen. Men samarbetet är skört, det bygger på att svenskarna säljer moderna europeiska varor till dem. Då regeringen underlåter att skicka handelsgods till kolonin hotas svenskarnas existens, och i Johans brev känner man hans allt starkare uppgivenhet och djupa hemlängtan.

När Printz kommer tillbaka till Sverige blir han landshövding på Jönköpings slott, men fler utmaningar väntar honom. En mycket känslig politisk situation skakar landet och än en gång får Printz en viktig roll i historien.

Genom brev och rapporter får vi vara med då den svenska kolonin utvecklas och till sist invaderas. Men vi får även en inblick i Karl X:es sista tid i Göteborg, och hur riksdagen, Printz inkluderad, tvingas ta beslut som påverkar hur Sverige ser ut idag.

Alla händelser, personer, platser, beskrivningar, brev, dokument etc. är hämtade från verkligheten.