Visar resultat för..."Folkhemmets"

"Lena Anderssons romaner kommer att bli klassiker." Expressen    

I Brunnsvikens vattenbryn simmar kricka, vigg och brunand. De kommer att simma där om tusen år också, tänker Elsa. Hon säger att när faderns aska nu läggs i jor­den bredvid Sveas, som lades bredvid Gunnars, som lades bredvid Gunnars bröder och mor, då är han den siste av dem som kommer att ligga under en gravsten. De stannar och ser ut över vattnet. Hon säger att fadern nog tyckte om tanken på den där stenen, det solida i den. Så nära materien var han att den liksom lösgjorde sig ur det materiella och blev till idé. 

Dottern är Lena Anderssons uppföljare till den hyllade romanen Sveas son. Nu möter vi folkhemmets barnbarn. Inte minst får vi följa Ragnars dotter Elsa på hennes väg ut i livet, från barnets undran inför världen till den unga kvinnans konfrontation med tidens nya idéer och tänkesätt. Alltmedan folkhemmet, såsom hennes far såg det, sakta löses upp och dess syn på människan, samhället och tillvaron på alla sätt utmanas. 

Lena Andersson (f 1970) är skribent och författare. Romanen Egenmäktigt förfarande (2013) erhöll Augustpriset och SvD:s litteraturpris och blev också Lena Anderssons stora genombrott bland läsarna. Dottern en berättelse om folkhemmets upplösning är hennes åttonde roman och en fortsättning på Sveas son en berättelse om folkhemmet (2018).

I början av 1930-talet var nära 200 000 kvinnor anställda som hembiträden i svenska hushåll, men många var missnöjda med sin arbetssituation. Under hotet om deras flykt från yrket aktualiserades genom en motion i Sveriges riksdag 1931 den så kallade hembiträdesfrågan, som skulle bli ett hett debattämne in i nästa decennium. Året därpå fick den svenska ljudfilmen sin första stora braksuccé: Vi som går köksvägen med Tutta Rolf i huvudrollen. Därefter växte en hel filmgenre fram, där kända stjärnor som Dagmar Ebbesen, Rut Holm, Eva Dahlbeck och Sickan Carlsson med flera spelade hembiträden. I denna egenskap kunde de som inga andra röra sig och medla över klassgränserna. I Hembiträdet och spelfilmen visar historikern Ulrika Holgersson hur hembiträdesfrågan, men också tankar kring det framväxande folkhemmets moraliska och ideologiska grundvalar, tematiserades genom hembiträdesfiguren i den svenska spelfilmen under 1930- och 40-talen. Härigenom utgör boken också ett pedagogiskt exempel på hur historia kan skrivas med spelfilmen som källa.  

Ulrika Holgersson är docent i historia och forskare och lärare i mediehistoria vid Lunds universitet. Hon har tidigare gett ut Populärkulturen och klassamhället (2005) och Klass. Feministiska och kulturanalytiska perspektiv (2011, på engelska 2016). 

"Lena Anderssons romaner kommer att bli klassiker." Expressen    

I Brunnsvikens vattenbryn simmar kricka, vigg och brunand. De kommer att simma där om tusen år också, tänker Elsa. Hon säger att när faderns aska nu läggs i jor­den bredvid Sveas, som lades bredvid Gunnars, som lades bredvid Gunnars bröder och mor, då är han den siste av dem som kommer att ligga under en gravsten. De stannar och ser ut över vattnet. Hon säger att fadern nog tyckte om tanken på den där stenen, det solida i den. Så nära materien var han att den liksom lösgjorde sig ur det materiella och blev till idé. Dottern är Lena Anderssons uppföljare till den hyllade romanen Sveas son. Nu möter vi folkhemmets barnbarn. Inte minst får vi följa Ragnars dotter Elsa på hennes väg ut i livet, från barnets undran inför världen till den unga kvinnans konfrontation med tidens nya idéer och tänkesätt. Alltmedan folkhemmet, såsom hennes far såg det, sakta löses upp och dess syn på människan, samhället och tillvaron på alla sätt utmanas. 

Lena Andersson (f 1970) är skribent och författare. Romanen Egenmäktigt förfarande (2013) erhöll Augustpriset och SvD:s litteraturpris och blev också Lena Anderssons stora genombrott bland läsarna. Dottern en berättelse om folkhemmets upplösning är hennes åttonde roman och en fortsättning på Sveas son en berättelse om folkhemmet (2018).

Det här är en biografi om Olle Engkvist (1889 1969) den legendariske byggmästaren och kultur­mecenaten. Berättelsen om Gävlepojken som blev förmögen storbyggmästare i huvudstaden, omtalad och välkänd från 1930-talet och framåt. Han anlitade och samarbetade med de mest välrenommerade arkitekterna Ragnar Östberg, Gunnar Asplund, Hakon Ahlberg, Paul Hedqvist, Uno Åhrén, Sven Markelius, Nils Einar Eriksson, Backström & Reinius. Djärv och riskbenägen, ofta långt före sin tid, byggde han alltid med kvalitet. Han var en tidig exponent för funkisen men övergick senare till en egen mer nyanserad tolkning av modernismen.

Driven av en dröm om ett nytt, friare samhälle för de breda grupperna byggde han bostadshus i ett rasande tempo Per Albin-husen i Ålsten, smalhusen i Hjorthagen och vid Telefonplan, stjärnhusen och terrasshusen i Gröndal, fem familjehotell men också Bonnierhuset, Skatteskrapan, ­Amerikanska ambassaden, Italienska kulturinstitutet, Göteborgs konserthus, Göteborgs rådhustillbyggnad och stora delar av Karolinska sjukhuset.

Vi får inblick i en klassresa där entreprenören, fastighetsägaren, debattören och familje­­fadern  grundlade en av landets största förmögenheter. Olle Engkvist Folkhemmets storbyggmästare är berättelsen om en byggare av folkhemmet. Hans många kontakter med bland andra politiker, banker, kungahuset, arkitekter och kulturpersonligheter ger färg åt historien.  En stor del av biografins innehåll och många av bilderna har tidigare aldrig publicerats. Boken vänder sig till alla, från dem som är intresserade av Stockholm och folkhemmets framväxt, till arkitekter, byggare och andra branschmänniskor.

Nu berättas Olle Engkvists historia i ett nytt praktverk, signerat Henrik Poppius, med ett rikt bildmaterial som till stora delar tidigare är opublicerat.  Kristian Ekenberg, Gefle Dagblad, 2003

Det här en spännande och välskriven bok om Olle Engkvist. BTJ

I det oerhört fiktiva landet Svedala är Stefan Rövén statsminister. Svedala anser sig vara en humanitär stormakt – ett Nordens Eldorado dit alla världens flyktingar är välkomna att leva med oändliga förmåner och bidrag.

Självbilden får sig emellertid en törn när landet tvingas stänga sina gränser, till följd av en alldeles för hög asylinvandring. Samtidigt börjar Månfronten, en jihadistisk terrorgrupp med den mystiske ledaren Omar X i spetsen, växa sig allt starkare i landets bortglömda förorter.

Linda är journalisten som de svenska medierna tycker är alldeles för obekväm. Amir är narkotikasmugglaren som får ett livsfarligt uppdrag från sin farbror tillika boss Ibrahim. Jon är sociologen som fastnat på den gudsförgätna Värdegrundsmyndigheten där han vantrivs mer och mer för varje dag som går.

Deras vägar korsas i den humanitära stormakten Svedala, där hotet från Månfronten växer sig starkare och starkare.

Södra Ängby i utkanten av Stockholm är något av folkhemmet de luxe. I denna välillustrerade volym om en mönsterstadsdel i huvudstaden belyses frågor om tidsanda med modernitet, jämlikhet och framtidstro som ledord.

Målgruppen vid etablerandet var inte i första hand arbetarfamiljer utan en relativt välbärgad medelklass av tjänstemän, lärare och personal vid den då nyöppnade Bromma flygplats i närheten.

Södra Ängby är även internationellt uppmärksammat för den karaktär stadsdelen fått med de 500 vita funkisvillorna längs trevligt slingrande gator. Här finns garage i varje hus, spårbunden kollektivtrafik i närheten, egna prunkande trädgårdar allt ett belägg för 1930-talets begynnande Folkhemsprojekt. Den ursprungliga stadsplanen för Södra Ängby antogs 1933.

Peter Lundevall bor själv sedan snart 25 år i Södra Ängby. Han har en lång karriär som stads­planerare och utredare i Stockholms stad, och var även en kortare period sekreterare i Stockholms fristående skönhetsråd. Han är författare till de lovprisade Stockholm den planerade staden och Att bygga en stad, om huvudstadens långa tillväxthistoria. Han har även utgivit Staden mellan rummen, utöver många utredningar.

Gustavsberg är bruksorten några mil utanför Stockholm, berömd för fabriken Gustavsberg som tillverkade porslin i form av tallrikar, muggar med mera samt sanitetsföremål som toalettstolar, badkar och tvättställ. Det var också ett patronstyrt samhälle där patronen kontrollerade och ägde i stort sett allt med tusentals anställda.   

Dit anlände den 23-åriga konststuderanden Edla Sofia Arvidsson från Bohuslän 1939 och blev porslinsmålerska. Kooperativa Förbundet/Coop hade övertagit den stora fabriken 1937 och nu blev Gustavsberg ett folkhem. Genom Edla Sofias och hennes förstfödde sons liv skildras bruksortens historia och förvandling på ett intagande och initierat sätt.   

Det är sonen Gösta som skriver boken. Gustavsbergs moderna historia blir en spegel av landets utveckling. Folkhemmet skapas och sätter prägel på orten och vårt sätt att leva.   

Om författaren

Gösta Arvidsson är författare till en lång rad böcker, många med anknytning till Gustavsberg. Han har skrivit om konsthantverk och konst, om klassiska krogar och konstnärer.