Visar resultat för..."Generalerna"

"Shogun" var titeln på Japans ledare under nästan 700 år. Från medeltiden fram till andra halvan av 1800-talet låg den verkliga makten hos shogunen – även om han formellt alltid stod ett pinnhål under kejsaren.

Shogunerna förfogade över tungt rustade krigare och mer eller mindre pålitliga vasaller. Med fast hand styrde de Japan genom mongolernas anfall, inbördes konflikter, de portugisiska missionärernas ankomst och amerikanernas militära hot. Ämbetet överlevde flera farliga kriser och utvecklades med tiden från att innehas av generaler på slagfältet till förutsägbara byråkrater.

Historikern Ingemar Ottosson skildrar en fascinerande historia om makt, svek och lojalitet. I berättelsen möter vi framstående shoguner och deras familjer, fria samurajer, krigiska munkar och inflytelserika konkubiner. Boken är den första i sitt slag på svenska.

 Wictor Phalén har utvärderat fem överbefälhavare som tjänstgjort mellan 1986-2015. Han har också intervjuat femtiotalet flaggofficerare, dvs direkt underställda chefer, och har kompletterat intervjuerna med ledande försvarspolitiker.  

I boken kan man finna svar på hur våra överbefälhavare löste sina viktigaste uppgifter och vilka problem och utmaningar de ställdes inför. Några exempel:  

Bengt Gustafsson hade att hantera självständiga flaggofficerare, som var egna myndighetschefer, färgstarka försvarsministrar (Roine Carlsson och Anders Björk), och ofinansierade och uppskjutna försvarsbeslut.  

Owe Wiktorin hade samarbetsproblem med försvarsminister Thage G. Peterson, men minst lika stora problem internt med sina flaggofficerare som blev missnöjda när de degraderades av besparingsskäl.

Problematiken i Johan Hederstedts ledning uppstod både internt och externt och kulminerade med de skandalerna som Johan Hederstedt drabbades av efter att Försvarsmakten betalat resor för hans fru.

Håkan Syrén tänkte utanför ramarna men fick problem i samarbetet med försvarsminister Sven Tolgfors när han inte fick omfördela inom budgeten för att kostnaderna för varje soldat blev mycket dyrare i Afghanistan än i Sverige.

Sverker Göranson är definitivt en lagspelare som alltid låter laget gå före jaget. Han liksom sina företrädare kom att få det svårt med sina försvarsministrar och regeringschefer. Sverker Göranson hann dock med att i slutet på sin period få glädjen av att få regeringsföreträdare som lyssnade på honom -  med den socialdemokratiske försvarsministern Peter Hultqvist.  

Författaren analyserar också ett stort antal av periodens flaggofficerare som till exempel som cheferna för Högkvarteret och dess ledningsstab, cheferna för avdelningarna för Produktion och Insats.  

Wictor Phalén är reservofficer i amfibiekåren, tidigare ordförande för Reservofficersförbundet, attackdykare, skribent i tidningen Kustjägaren och VD för IT- och teknikföretag.

"Shogun" är namnet på en roman och en klassisk tv-serie som nyligen har moderniserats, men det var också titeln på Japans ledare under nästan 700 år. Från medeltiden fram till andra halvan av 1800-talet var det shogunen som hade makten – även om han formellt stod ett pinnhål under kejsaren.

Shogunerna förfogade över tungt rustade krigare och mer eller mindre pålitliga vasaller. Med fast hand styrde de Japan genom dramatiska händelser som mongolernas anfall på 1200-talet och de portugisiska missionärernas ankomst på 1500-talet.

Shogun: Generalerna som ledde Japan är en fascinerande historia om makt, svek och lojalitet. I boken möter vi framstående shoguner och deras familjer, fria samurajer, krigiska munkar och inflytelserika konkubiner. Boken är den första i sitt slag på svenska, skriven av historikern Ingemar Ottosson, docent vid Lunds universitet och mångårig gästprofessor vid östasiatiska lärosäten.