Lyrikens liv

Boken diskuterar olika svar på frågan om vad lyrik är och presenterar lyrikanalysens grundläggande begrepp. Den går igenom olika lässtrategier och sätt att se på lyrikläsning. Centrala lyriska former och undergenrer tas upp, liksom frågan om diktens förhållande till den litterära institutionen, till genrer, prosa och olika medier. Bokens resonemang bygger på ett stort antal svenska och internationella dikter.

(Seelig)

Bli först med att recensera och betygsätt boken Lyrikens liv - du kan vinna 200 kr varje månad i tävlingen "Månadens recension".

Liksom all annan konst är lyrik ett arbete med form. Ibland är formen given av de yttre eller fasta ramarna, andra gånger skapar dikten sin egen form. Dikten förhåller sig alltid till en tradition, ofta till flera, men inte alltid för att uppfylla dem. Varje dikt är olik alla andra och en god läsare är en som genom kunskap och känslighet försöker respektera det Peter Szondi kallar diktens »monarkiska drag», dess karaktär av att vara en unik händelse. Att vara lyhörd för diktens särart innebär också att vara uppmärksam på det sammanhang dikten kommit till i och därför också är ett uttryck för. Vi önskar att läsaren ska få kännedom om dominerande former och tendenser, samtidigt som vi betonar att varje enskild dikt förtjänar sin egen behandling för att komma till sin rätt. Vi vill förmedla kunskap men vi vill också förmedla öppenhet och lyhördhet för de nyanser i det poetiska uttrycket som aldrig kan passa in i en lyrikdefinition. Ur förordet Bokens första del diskuterar olika svar på frågan om vad lyrik är och presenterar lyrikanalysens grundläggande begrepp. Andra delen går igenom olika läsarstrategier och sätt att se på lyrikläsning. Tredje delen presenterar centrala lyriska former och undergenrer. Den tar också upp frågan om diktens förhållande till den litterära institutionen, till genrer, prosa och olika medier. Bokens resonemang bygger på ett stort antal svenska och internationella dikter. Christian Janss arbetar på Ibsencentret i Oslo. Han har disputerat på en avhandling om Hölderlin. Christian Refsum är verksam vid universitetet i Oslo. Han har disputerat på en avhandling om Baudelaire och Mallarmé i Norden. Arne Melberg som svarar för den svenska bearbetningen är professor i litteraturvetenskap i Oslo.