Vilken uppgift har universiteten egentligen? Om forskning och högre utbildning ska bidra till sociala och ekonomiska framsteg, hur ska då verksamheten bedrivas och universitetet utvecklas för att bästa uppnå dessa mål? Ska det vara på sina egna premisser eller under ledning av stat och näringsliv?

Såväl praktisk nytta som mätbarhet har blivit centrala frågor i diskussionen om universitetets framtid. I både grundutbildningen och forskarutbildningen har medelstilldelningen kopplats till resultat i form av genomgångna kurser och examensfrekvens. Även kvaliteten på forskning börjar alltmer mätas i kvantitativa termer, exempelvis i antal publikationer, viktning av publikationsvärde som premierar många mindre forskningsansatser, utlåningsfrekvens som mått på en boks värde för universitetsbibliotek, extern finansiering som bevis för forskningens potential etc. Förbättringar blir härmed en fråga om att öka produktiviteten och inte en fråga om vad som produceras.

Vad som återstår att fråga sig är vad vetenskapens huvudmål är och hur vi bäst ska leva upp till det? Ska universitet karakteriseras av oberoende eller nytta? Finns det något i den högre utbildningens idé utöver omvärldsanpassning och praktisk yrkesträning? Vilka konsekvenser har marknadstänkande, politisk styrning och avnämarkrav för hur vi uppfattar vetenskap, hur den professionella identiteten formas och verksamheten organiseras? Reclaim the Science! ställer och försöker besvara dessa viktiga, för att inte säga akuta, frågor.

Vilken uppgift har universiteten egentligen? Om forskning och högre utbildning ska bidra till sociala och ekonomiska framsteg, hur ska då verksamheten bedrivas och universitetet utvecklas för att bästa uppnå dessa mål? Ska det vara på sina egna premisser eller under ledning av stat och näringsliv?

Såväl praktisk nytta som mätbarhet har blivit centrala frågor i diskussionen om universitetets framtid. I både grundutbildningen och forskarutbildningen har medelstilldelningen kopplats till resultat i form av genomgångna kurser och examensfrekvens. Även kvaliteten på forskning börjar alltmer mätas i kvantitativa termer, exempelvis i antal publikationer, viktning av publikationsvärde som premierar många mindre forskningsansatser, utlåningsfrekvens som mått på en boks värde för universitetsbibliotek, extern finansiering som bevis för forskningens potential etc. Förbättringar blir härmed en fråga om att öka produktiviteten och inte en fråga om vad som produceras.

Vad som återstår att fråga sig är vad vetenskapens huvudmål är och hur vi bäst ska leva upp till det? Ska universitet karakteriseras av oberoende eller nytta? Finns det något i den högre utbildningens idé utöver omvärldsanpassning och praktisk yrkesträning? Vilka konsekvenser har marknadstänkande, politisk styrning och avnämarkrav för hur vi uppfattar vetenskap, hur den professionella identiteten formas och verksamheten organiseras? Reclaim the Science! ställer och försöker besvara dessa viktiga, för att inte säga akuta, frågor.

Vilken uppgift har universiteten egentligen? Om forskning och högre utbildning ska bidra till sociala och ekonomiska framsteg, hur ska då verksamheten bedrivas och universitetet utvecklas för att bästa uppnå dessa mål? Ska det vara på sina egna premisser eller under ledning av stat och näringsliv?

Såväl praktisk nytta som mätbarhet har blivit centrala frågor i diskussionen om universitetets framtid. I både grundutbildningen och forskarutbildningen har medelstilldelningen kopplats till resultat i form av genomgångna kurser och examensfrekvens. Även kvaliteten på forskning börjar alltmer mätas i kvantitativa termer, exempelvis i antal publikationer, viktning av publikationsvärde som premierar många mindre forskningsansatser, utlåningsfrekvens som mått på en boks värde för universitetsbibliotek, extern finansiering som bevis för forskningens potential etc. Förbättringar blir härmed en fråga om att öka produktiviteten och inte en fråga om vad som produceras.

Vad som återstår att fråga sig är vad vetenskapens huvudmål är och hur vi bäst ska leva upp till det? Ska universitet karakteriseras av oberoende eller nytta? Finns det något i den högre utbildningens idé utöver omvärldsanpassning och praktisk yrkesträning? Vilka konsekvenser har marknadstänkande, politisk styrning och avnämarkrav för hur vi uppfattar vetenskap, hur den professionella identiteten formas och verksamheten organiseras? Reclaim the Science! ställer och försöker besvara dessa viktiga, för att inte säga akuta, frågor.