Överkonstapel Studer

Läs ett provkapitel här>>

ÅTERUPPTÄCKT RETRODECKARE

»Hellre tio mordfall i stan än ett på landet.«

Överkonstapel Studer får anledning att minnas den erfarne kollegans ord mer än en gång när han tar sig an fallet med den mördade Wendelin Witschi som hittas skjuten i skogen utanför den lilla byn Gerzenstein på schweiziska landsbygden.

En ung man sitter redan häktad på slottsfängelset i Thun och fallet tycks avgjort. Överkonstapel Studer vet inte varför, men någonting hindrar honom från att återvända till Bern efter uträttat rutinuppdrag fastän det är maj växlar vädret som i april, assistenten på rättsmedicinska är entusiastisk över likets extraordinära egenskaper, flickan Sonja läser skräpromaner på tåget medan regnet strilar över tågfönstret och i Gerzenstein ekar marschmusiken över torget: Vad är det som har hänt?

Med finkalibrerad känsla för stämningar och dolda innebörder tecknar Friedrich Glauser porträttet av överkonstapel Studer i mellankrigstidens Schweiz, en sensibel antihjälte med vacklande hälsa och smak för grogg och billiga cigarrer.

Bli först med att recensera och betygsätt boken Överkonstapel Studer - du kan vinna 200 kr varje månad i tävlingen "Månadens recension".

»Denna mellaneuropeiska »Twin Peaks«-miljö gestaltas som något lätt skruvat, drömaktigt eller surrealistiskt, som om en kallgrinande Jean Cocteau eller Kafka satt på Glausers axlar och dikterade berättelsen.... Romanens många insprängda självbiografiska detaljuppgifter och tydligt samhällskritiska infallsvinklar gör också att denna existentiella mordgåta höjer sig långt över de slentrianmässiga dussindeckare som formligen dränker oss i anti-litteraturens aldrig sinande syndaflod.«
Martin Lagerholm, SundsvallsTidning

»Det är också de små detaljerna som Glausers förtätade stämningsmåleri bygger på. Pinglande butiksklockor, stinkande cigarrer och simmig surkål utgör stor del av bokens mörka charm. Handberg jämför Studer med Georges Simenons kommissarie Maigret, och visst ligger det något i det. Intrigen och gåtan spelar här en mindre roll än miljöskildringen och den nyanserade psykologin. Men man vill också påpeka likheten med namnen och landsmannen Dürrenmatt. I synnerhet dennes mästerverk Kommissariens löfte från 1958 (som Sean Penns suggestiva film "Löftet" med Jack Nicholson i huvudrollen bygger på) torde stå i stor skuld till Glausers roman. Här finns samma febriga besatthet, den paranoiska känslan av dunkla innebörder och dolda samband utan slut. ... Enligt förlaget lär fler Studer översättningar följa. Jag ser mycket fram emot dem.«
Fabian Kastner, Svenska Dagbladet