Staffan Selander – författare

I Didaktiken efter Vygotskij – Design för lärande ger författaren en helhetsbild av didaktiken och diskuterar hur vi idag kan förstå lärande och undervisning. Boken bidrar med nya perspektiv och frågor som gör att var och en som läser den kan utveckla sin egen praktiska verksamhet – och sitt eget tänkande. Genom att vrida och vända på det invanda visar författaren hur det går att få syn på nya innebörder och skapa nya, fruktbara begrepp och metaforer för ett förändringsarbete inom lärande.

Boken är uppdelad i två delar. Den första delen beskriver lärande utifrån historiska och teoretiska perspektiv. Den andra delen beskriver några av de utmaningar som vi står inför och hur design för lärande och multimodalitet kan bidra till att se på lärande på nya sätt.

Didaktiken efter Vygotskij – Design för lärande vänder sig till såväl lärarstuderande som studenter inom olika områden där kommunikation och lärande behandlas. Den ger också en utmärkt teoretisk grund för den som vill orientera sig i modern didaktik.

Sagt om bokenInspirerande och perspektivöppnande, skriver Harold Göthson, senior rådgivare för Reggio Emilia Institutet, reggioemilia.se. Boken passar särskilt alla lärare som söker en dialog mellan sin praktik och teorierna, men också politiker och många andra som vill något med skolan idag, tycker han.

" [...] Den är teoretisk såtillvida att den beskriver didaktiken historiskt och övergripande liksom denna nya design för lärande och multimodal kommunikation. Läsaren kan lämnas undrande över hur denna didaktik skulle kunna göras praktisk i klassrummen, men dylika funderingar är rimligen det frö som författaren vill så hos målgruppen: lärarstudenter och andra med intresse för ämnet. Boken tarvar läsvana och den har såväl notapparat som register." Publiceras i BTJ-häftet nr 15, 2017. Lektör Linus Björk.

Om författarnaStaffan Selander blev landets första professor i didaktik 1996 vid dåvarande Lärarhögskolan i Stockholm. Han har sedan år 2008 arbetat vid Stockholms universitet, där han nu är professor emeritus i didaktik vid Institutionen för data- och systemvetenskap.

Den här boken är resultatet av ett möte mellan en prisbelönad lärare och en utvecklingsorienterad forskare. Här diskuteras hur ett teoribaserat utvecklingsarbete kan leda till ett nytt didaktiskt tänkande – från klassrummet och samarbete inom kommunen till internationella projekt.

Författarna ger flera konkreta exempel på hur man kan arbeta med undervisning och lärande för hållbar utveckling, med fokus på digitala resurser och internationell samverkan över ämnesgränser. De lyfter också fram hur man kan arbeta med skolans dubbla uppdrag: samskapande och inkluderande undervisning (demokratiuppdraget) respektive frågan om kunskapsfokus och nya bedömningspraktiker (kunskapsuppdraget).

Boken kopplar samman utvecklingsorienterat, praktiskt didaktiskt arbete med ett teoretiskt perspektiv och utvecklingsinriktad forskning. Här visas hur lärare kan skapa dynamiska lärmiljöer med eleverna – utifrån deras förutsättningar. Men även skolledare ses som viktiga aktörer i ett designorienterat arbete för att skapa ett utvecklingsorienterat skoltänkande i större skala.

Innovativ design för lärande kan användas både i lärarutbildning och vidareutbildning.

Om författarnaMaria Glawe är leg. gymnasielärare i svenska och grundskollärare (åk 3–9) i svenska, svenska som andraspråk, historia och religion, speciallärare med specialisering literacyutveckling samt meriterad förstelärare. Hon har fått en rad utmärkelser för sin undervisning, bl.a. Guldäpplet 2018 och årets FN-lärare 2019. Staffan Selander blev landets förste professor i didaktik vid dåvarande Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, och är numera professor emeritus i didaktik vid Institutionen för data- och systemanalys vid Stockholms universitet. Under de senaste femton åren har han forskat och skrivit om design för lärande.

För att kunna läsa och hantera texter krävs mer än läsfärdighet. Varje gång man träffar på en ny genre, ett nytt ämne eller en text i ett nytt medium måste man på sätt och vis lära sig att läsa på nytt. Olika uttrycksformer, som bilder, grafer och liknande, kan vara ämnes- eller genrespecifika och det ställer speciella krav i mötet med nya texter. I dag brukar man därför tala om ett vidgat textbegrepp och multimodala texter. I den här boken visar författarna hur man som lärare kan arbeta didaktiskt med texter för att ge elever stöd i att utveckla sina ämneskunskaper och förmågor att använda texter. Författarna visar också̊ hur man kan arbeta med elevernas eget textskapande och med bedömning av multimodala elevtexter. I bokens första del resonerar författarna om de nya textlandskapen och hur texter kan representera kunskap på olika vis. Utifrån en modell för textanalys visar de hur man kan granska multimodala texter. I bokens andra del görs ett antal närläsningar av texter i olika ämnen och i olika medier. Denna del kan ses som en resursbank för analys och planering av didaktiskt arbete med multimodala texter. I denna uppdaterade och omarbetade upplaga av Se texten! finns även ett nytt avsnitt om läromedelskunskap. Kristina Danielsson är professor i svenska med didaktisk inriktning vid Stockholms universitet. Staffan Selander är professor i didaktik vid Stockholms universitet.

This book studies learning as a social enterprise, contextually situated, organized and assessed. It gives a broad theoretic grounding for an understanding of learning which goes beyond a common reductionist approach. The book discusses four related approaches to learning which share a social perspective: social semiotics and multimodality; a design-theoretic approach to learning; a socio-cultural perspective; and a perspective of mimetic learning.

Contributing authors consider the theoretical question of how to understand educational systems, learning and social communication as historically situated practices. The chapters in this book analyze key working practices including:

This book will be of great interest to students and researchers interested in learning and meaning-making, multimodal representations and communication, designs for learning, education and teaching, and social achievement in different formal and non-formal contexts.

This book studies learning as a social enterprise, contextually situated, organized and assessed. It gives a broad theoretic grounding for an understanding of learning which goes beyond a common reductionist approach. The book discusses four related approaches to learning which share a social perspective: social semiotics and multimodality; a design-theoretic approach to learning; a socio-cultural perspective; and a perspective of mimetic learning.

Contributing authors consider the theoretical question of how to understand educational systems, learning and social communication as historically situated practices. The chapters in this book analyze key working practices including:

This book will be of great interest to students and researchers interested in learning and meaning-making, multimodal representations and communication, designs for learning, education and teaching, and social achievement in different formal and non-formal contexts.

Digital Learning and Collaborative Practices offers a comprehensive overview of design-based, technology-enhanced approaches to teaching and learning in virtual settings. Today’s digital communications foster new opportunities for sharing culture and knowledge while also prompting concerns over division, disinformation and surveillance. This book uniquely emphasises playful, collaborative experiences and democratic values in a variety of environments—adaptive, augmented, dialogic, game-based and beyond. Graduate students and researchers of educational technology, the learning sciences and interaction design will discover rich theories, interventions, models and approaches for concretising emerging practices and competencies in digital learning spaces.

Digital Learning and Collaborative Practices offers a comprehensive overview of design-based, technology-enhanced approaches to teaching and learning in virtual settings. Today’s digital communications foster new opportunities for sharing culture and knowledge while also prompting concerns over division, disinformation and surveillance. This book uniquely emphasises playful, collaborative experiences and democratic values in a variety of environments—adaptive, augmented, dialogic, game-based and beyond. Graduate students and researchers of educational technology, the learning sciences and interaction design will discover rich theories, interventions, models and approaches for concretising emerging practices and competencies in digital learning spaces.

This book presents a broad range of research related to how social knowledge is shared, transmitted and transformed in the context of education and professional formation. The chapters of this edited collection reflect different theoretical and empirical approaches to that form of common-sense knowledge called social representations, the theory of which was developed almost a half-century ago by Serge Moscovici. Scholars from various research institutions in Brazil, France and Sweden, spanning a wide variety of disciplines within the social sciences, have contributed chapters that are grouped into three main categories related to education, professionalization and transformation of knowledge. Part I covers theoretical approaches to understanding the transformation of social knowledge from the perspective of social representations. Part II analyzes the impact of the theory of social representations on the transformation of knowledge in the field of education and professional formation. Finally, Part III presents several empirical studies focused on the social and cultural frames that condition the transformation of knowledge. While the book is devoted to education and the emerging field of research on professionalization, it will also appeal to anyone with a general interest in how people acquire their worldviews and how these views influence their actions.

This book presents a broad range of research related to how social knowledge is shared, transmitted and transformed in the context of education and professional formation. The chapters of this edited collection reflect different theoretical and empirical approaches to that form of common-sense knowledge called social representations, the theory of which was developed almost a half-century ago by Serge Moscovici. Scholars from various research institutions in Brazil, France and Sweden, spanning a wide variety of disciplines within the social sciences, have contributed chapters that are grouped into three main categories related to education, professionalization and transformation of knowledge. Part I covers theoretical approaches to understanding the transformation of social knowledge from the perspective of social representations. Part II analyzes the impact of the theory of social representations on the transformation of knowledge in the field of education and professional formation. Finally, Part III presents several empirical studies focused on the social and cultural frames that condition the transformation of knowledge. While the book is devoted to education and the emerging field of research on professionalization, it will also appeal to anyone with a general interest in how people acquire their worldviews and how these views influence their actions.

Behöver du mer kunskaper om programmering? Den här boken visar med många illustrativa exempel vad programmering i skolan kan vara, och hur du som lärare, lärarstudent eller fritidspedagog kan komma i gång med programmering. På ett enkelt och inspirerande sätt går författaren igenom grundläggande begrepp inom området och visar att du kan börja där du är, oavsett förkunskaper.

Det som är unikt är att författarna lyfter olika teoretiska perspektiv som förankras i aktuell forskning om programmering och lärande. Genom de olika kapitlen sätts programmering i relation till datalogiskt tänkande, problemlösning, mönsterigenkänning, logiskt och kreativt tänkande. Boken innehåller också ett kapitel skrivet av engelska lärarutbildare i programmering som presenterar egna erfarenheter av att implementera programmering i den engelska skolan.

Författarna presenterar även misslyckanden och det kollektiva prövandet som något att lyfta och diskutera. Att göra "fel" kan faktiskt vara den viktigaste källan till insikt.

Sagt om boken"[...] I boken fokuseras på programmeringens grunder – i ljuset av datalogiskt tänkande – och diskuteras hur pedagoger kan hantera programmeringens utmaningar. Den första programmeringen kan även ske helt utan digitala hjälpmedel – unplugged – med hjälp av material som finns i skolan. [...] En saklig, innehållsrik bok, bra inkörsport till den programmering som i höst ska finnas på schemat i svenska skolor." Marianne Ericson, lektör, BTJ-häftet nr 13, 2018. Lektör Marianne Ericson

Recensenten Christofer Danielson i Tidningen Grundskolan (2018-09-26) hoppas att boken ska läsas av inte bara lärare och fritidspedagoger utan även skolledare och huvudmän, så att digitaliseringen av skolan kan ske på ett genomtänkt sätt och med rätt förutsättningar. Han tycker att texten är lätt att hänga med i och har många bra hänvisningar och konkreta exempel om hur datalogiskt tänkande kan användas i undervisningen.

Om författarnaAnna Åkerfeldt är universitetslektor vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet. Hennes forskningsintresse berör frågor kring lärande, undervisning och bedömning i digitala lärmiljöer.

Susanne Kjällander är universitetslektor vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet. Hon har forskat om digitala lärmiljöer i snart 15 år.

Staffan Selander blev landets första professor i didaktik 1996 vid dåvarande Lärarhögskolan i Stockholm. Han är nu senior professor vid Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet, och har i sin forskning varit inriktad på kunskapsrepresentationer och design för lärande.