Lukten av min egen rädsla

Det är en nästan outhärdlig bok om ondska, tortyr och flykt. Det är en sann historia om ofattbart mänskligt lidande, om en kvinna som överlevde och hennes kamp för rättvisa.

ESMA var det största av de många dödslägren i Argentina under militärdiktaturen från 1976 till 1983. Trettio tusen personer försvann - torterades till döds eller kastades levande från flygplan. Blanca Firpo överlevde och flydde med sin familj till Sverige.

"Vi ville överleva, inte för att rädda våra liv, men för att berätta för världen om vad som hände. Torterare slog ihjäl oss i Guds namn. Det luktade bränt om oss efter eltortyren. Mensblodet rann och min kropp var blåslagen. Om jag inte duschade fick jag stryk och om jag duschade blev jag våldtagen. Mellan våldtäkterna slog de med batongen eller testade vattentortyr. Jag ska aldrig glömma och jag ser min döda kamraters ansikten framför mig om och om igen."

Läsarkommentarer

Lektör Elisabeth Sköns, BTJ: ”Det är en god och välskriven bok om ondska, rädsla och den kärlek som kan ge styrka att behålla kontrollen över sitt liv.”

Erika Hortans: ”Längesedan jag sträckläste en bok.....denna gick inte att lägga ifrån sig.”

Jesper Strömbäck: ”Mycket stark och bitvis plågsam att läsa, men just därför viktig att läsa.”

Nils Mohlin: ”Boken läser man inte bara en gång, den är ett skakande nutidsdokument, som man återkommer till.”

Kristin Amparo Sundberg: ”Jag har läst den. Gråtit, svurit och fräst.”

Kersti Hammar: ”Jag har just läst klart boken och andats bort tårarna. Känns som extra viktig just nu, alla vittnesmål behövs.”