Sven Fagerberg dök upp i den svenska litteraturen med en liten skräll. Och sedan, sju år senare, med en stor skräll. 1950: en prisvinnande tidskriftsessä som, under täckmanteln av att analysera en för sin ogenomtränglighet ryktbar roman, samtidigt var ett stycke kulturkritik och en diskret programförklaring. 1957: debutromanen Höknatt, som omedelbart hyllades som ett mästerverk [...]. Höknatt är så överraffinerad i sin komposition att det till sist känns som om Fagerberg kan dyka ner i vilket material som helst - en värnpliktsövning eller ett minutiöst återgivet parti whist - och få det att genklinga meningsfullt av romanens tema. (ur Kristoffer Leandoers förord)
Sven Fagerberg föddes 1918 i Nässjö. Höknatt var hans debutroman.
Pressröster:
»Det går att stryka under många intelligenta aforismer i Höknatt, men i denna bländande intelligenta bok är det ändå den sinnliga berättarglädjen som kommer att överleva.«
Eva Ström, Sydsvenskan
»[...] en läsupplevelse utöver det mesta. [...] Det är inte minst humorn som gör Höknatt till ett berusande läsäventyr.«
Anna Hallberg, Göteborgs-Posten
