Vasas testamente: om språket vi kallar svenska

Varför talar och skriver vi som vi gör? För att svara på det behöver vi gå tillbaka i historien. Till en början är utformningen av det svenska språket en angelägenhet för kyrkan, med reformationen och Gustav Vasas bibelöversättning 1526. Med stormaktstiden växer det administrativa och juridiska språket, med upplysningen och frihetstiden kommer det vetenskapliga och politiska språket. Och till sist, genom folkskolan, medierna och folkhemmet, omfattas nästan alla av ett gemensamt språk. Utvecklingen har gått mot ett allt enklare, mer standardiserat, begripligare och jämlikare språk. 

Vasas testamente. Om språket vi kallar svenska tar avstamp i den första svenska översättningen av Nya testamentet och slutar med 1900-talets du-reform. Däremellan gör språkvetaren Patrik Hadenius nedslag i de nordiska språkens gemensamma grund och varför de sprack upp, i brevspråket, i dagboksskrivande och bloggar, dialekter och främmande språks inflytande, i fint och fult tal. Såväl Carl von Linné som Sven Jerring och Blondinbella dyker upp i denna berättelse om svenskans framväxt och tillstånd.