Enkelriktat

Det verkliga karaktärsprovet för oss moderna människor är hur vi väljer att hantera en samtid vars huvudsakliga ingredienser är humbug och löjligheter. En möjlighet är att kapitulera, hålla masken och försöka ta samtiden på allvar. En annan är att köpa sig ett större gods, säga upp sina prenumerationer, koppla ur parabolantennen och på alla sätt bygga barrikader mot de horder som i skydd av en mental allemansrätt trampar ned all rim och reson.

Men om man varken är förrädare eller miljardär finns egentligen bara ett alternativ: att stå kvar mitt i strömmen och med gott humör påpeka att den är en kloak.

Det är denna heroiska uppgift Riber Hansson och Johan Hakelius tagit sig an i bild och text. Bara här finns en ingående analys av vår förste svarte statsminister, Fredrik Reinfeldt, av den franska malligheten och Thomas Östros slående likhet med Ramses den II:s mumie. Bara här får ni veta vad den ryska gasledningen genom Östersjön verkligen är till för och varför det är en god idé att skära öronen av alla journalister.

Det är möjligt att Riber Hansson och Johan Hakelius är de sista vettiga svenskarna. Ja, och så du som läser detta, förstås. Det är därför du behöver den här boken. Och kom ihåg: varje meddelande om att motståndet skall uppges är falskt.

Riber Hansson, signaturen Riber, tecknar idag för Sydsvenskan, efter ett årtionde på vardera Svenska Dagbladet och Dagens Industri. Hans teckningar syns också i Neo och Hundsport, liksom i en rad internationella publikationer. Då och då hamnar teckningarna på galleristernas väggar, och ibland i någon bok. Riber har haft 10 egna utställningar och deltagit i mer än 30 samlingsutställningar. För sina politiska satirteckningar har Riber mottagit ett flertal prestigefyllda internationella utmärkelser och priser.

Johan Hakelius är kolumnist i Aftonbladet, Gods & Gårdar och en del andra ställen. Då och då dyker han upp i tv, men föredrar till exempel P1:s Spanarna, eftersom han har ett typiskt radioansikte. Han har givit ut en del böcker och en gång i tiden var han chefredaktör för Finanstidningen. För önnu längre sedan studerade han. Mest nationalekonomi och filosofi.