Samhälle och politik

”Öppna era hjärtan” är en varm och välskriven bok, präglad av en ömsint förståelse för såväl sverigedemokrater som muslimska invandrare

Ricki Neuman, SvD

I vad som brukar kallas världens modernaste land blickar allt fler nostalgiskt tillbaka mot ett svunnet Folkhemssverige, men analyserna av vad som gått förlorat skiljer sig åt. Är det en etnisk homogenitet, eller den starka välfärdsstaten?

Via möten med såväl flyktingar som med sverigedemokrater, med sekulära såväl som fundamentalistiska muslimer, skildrar religionsvetaren Simon Sorgenfrei de senaste femtio åren i Sverige. Boken sträcker sig från 1975, då svensk immigrationspolitik fick en ny riktning, fram till Tidöavtalet 2022. Målet är att skildra islam i det samtida Sverige och att fortsätta den berättelse om svensk integrationspolitik som han påbörjade med ”De kommer att vara annorlunda svenskar” (2022). Simon Sorgenfrei reser genom landet, från Bjuv till Kiruna, och undersöker ett politiskt laddat landskap, som forskare och som ganska vanlig svensk.

Genom de personer och situationer som författaren möter längs får vi syn på den svenska nutidshistorien från oväntade håll. Det handlar om oljekrisen och de svenska rekordårens slut, om Palmes internationalism och om ändrade migrationsmönster, om Rushdieaffären, om Sverigedemokraternas födelse och utveckling, om kriget i Bosnien, skinheads, det fria skolvalet och privatiseringarna, om 11 september och kriget mot terrorismen, om flyktingkrisen och Tidöavtalet. Men också om vanliga svenskar som trots alla olikheter ofta delar drömmar och förhoppningar för sig själva, sina nära och kära och för platserna de bor på.

Resultatet är en stor och oupphörligen överraskande berättelse om vårt land.

"Öppna era hjärtan" är en bok för alla som intresserar sig för samhällsförändring i stort och för just dagens religiösa mångfald.

Ulf Lindgren, BTJ nr 7, 2026

Som nyutexaminerad journalist slungades Daniel Andersson över en natt in i den politiska hetluften, efter att han wallraffat på Sverigedemokraternas kommunikationsavdelning för TV4:s Kalla fakta.

Nu berättar han för första gången utförligt om hur alltsammans gick till; besluten som togs, förberedelserna, de oväntade hindren som behövde hanteras längs vägen; men också om de personliga konsekvenserna av att leva dubbelliv och det pris han fått betala i efterhand.

Boken är också en inifrånskildring av lögnen som politiskt vapen – som accelererar samhällspolariseringen. Går det som granskande journalist att komma åt politiska aktörer som inte behöver tala sanning?

När Västra Götalandsregionen lanserade journalsystemet Millennium i november 2024 lovade politikerna en ny era för vården. Istället lamslog det hela sjukvården. Efter bara tre dygn tvingades regionen dra i nödbromsen. "Millenniumskandalen – Journalsystemet som havererade" berättar historien om ett av Sveriges största it-fiaskon. Om miljardrullning och amerikanska techjättar, om olagliga system, om tjänstemän och politiker som ignorerade varningssignalerna, om personal och patienter som drabbades – och om varför offentlig sektor gång på gång misslyckas med sina it-projekt.

"Campanellos krönika över det förebådade haveriet är en journalistisk bragd där klarsyn paras med thrillerkänsla." Aftonbladet

"Campanello skriver så lätt och fängslande. Han är en journalistisk berättarbegåvning." Dagens Nyheter

Denna fjärde upplaga på svenska innehåller stora omarbetningar och kurslistan bör därför uppdateras.

Boken tar upp merparten av de metoder som ingår i såväl kvantitativ som kvalitativ forskning och består av 25 kapitel uppdelat enligt följande:Del I ForskningsprocessenDel II Kvantitativ forskningDel III Kvalitativ forskningDel IV Flermetodsforskning och rapportskrivning

Innehållet har en praktisk och pedagogisk inriktning med många konkreta exempel på genomförd forskning. Genom sin bredd passar boken både grundläggande och avancerade kurser i vetenskaplig metod. Den vägleder läsaren när det gäller exempelvis forskningsfrågor, litteraturgenomgång och etiska frågeställningar samt urvalsfrågor, utformning av enkäter/intervjuer, analys av data och presentation av forskningsresultat.

Nytt för denna upplaga är bland annat följande:

Sagt om boken"Denna upplaga har uppdaterats och enstaka kapitel har slagits samman samtidigt som några har lagts till, särskilt vad gäller sociala medier, stordata samt feministiska perspektiv på grundläggande forskningsprinciper. Brymans samhällsvetenskapliga metoder innehåller cirka tusen referenser, ett genomarbetat register på över 600 uppslagsord, en förkortningsordlista samt en ordförklaringslista på närmare 300 uppslagsord. Boken kan användas som referensbok. Översättningen är utomordentlig."

Kent Lindkvist, lektör, BTJ-häftet nr 6, 2025. Helhetsbetyg: 5.

Om författarnaAlan Bryman var vid sin bortgång 2017 professor emeritus vid University of Leicester i England och har skrivit många böcker och ett stort antal vetenskapliga artiklar om vetenskaplig forskning. I denna fjärde upplaga på svenska har de nya författarna Tom Clark, Liam Foster och Luke Sloan i nära samarbete med studenter och forskare uppdaterat innehållet och gjort omfattande förändringar.

Översättare är Björn Nilsson.

Per Lindebergs granskning av da Costafallet är en av det senaste decenniets mest uppmärksammade svenska böcker. Nu kommer den som nyutgåva med ett nyskrivet förord.

Året var 1984. I tidningar, radio och tv lärde vi känna dem, de skrämmande gestalterna Obducenten och Allmänläkaren. Under rituella former hade de styckat en prostituerad kvinna på rättsläkarstationen i Solna, sedan hon utsatts för bisarra sexuella våldshandlingar i närvaro av ett litet barn. I vad som har kallats århundradets svenska brottmålsrättegång förklarades de två läkarna skyldiga till styckningen, men kunde trots detta lämna rättssalen som fria män. Rättegången tycktes vara ett bevis för att etablissemanget skyddar sina egna; att den svenska rättvisan gör skillnad mellan uppsatta män och utsatta kvinnor.

I Döden är en man granskas den moderna myt om styckmordsfallet och de två onda männen, som skapades i massmedierna och som utgick från den bild av mordutredningen, som polisen läckte till journalisterna. Här skildras också de försök som gjorts att förhindra en ny rättslig prövning av den påstådda bevisningen i målet. Boken ger en bakgrund till den förnyade juridiska prövning av rättsövergreppen mot Teet Härm och Thomas Allgén, som väntas ta sin början under 2025, drygt fyrtio år efter den första polisinsatsen. Den har även varit en viktig utgångspunkt för Dan Josefsson och Johannes Hallboms uppmärksammade dokumentärserie Det svenska styckmordet som visats under vintern 2024 på SVT.

PER LINDEBERG (f. 1938) är vetenskapsjournalist. Han har tidigare bland annat arbetat med mediefrågor vid ett statligt forskningsråd och särskilt intresserat sig för granskningen av den form av förtäckt opinionsbildning, som kan förekomma i mediernas skenbart objektiva nyhetsrapportering.

"Han lyckas på 650 sidor sticka dolken i samtliga makthavare i det svenska etablissemanget, från politiker, åklagarväsendet, advokaterna, kvinnorörelsen, massmedia till kulturetablissemang."Per Olov Enquist, Expressen

"Ett journalistiskt storverk av ett slag som saknar motstycke eller ens något att jämföra med." Jan Guillou, Aftonbladet

Den sista lögnen är en granskande reportagebok om Estonia-katastrofen och dess efterspel. Boken visar hur konspirationsteorier kring olyckan har formats och spridits, och avslöjar kopplingar till en rysk påverkansoperation riktad mot väst.

Den 28 september 1994 sjönk M/S Estonia i hårt väder på Östersjön. 852 människor, de flesta av dem svenskar, miste livet. Det är den största fredstida fartygskatastrofen i Nordens historia, och ett nationellt trauma som vägrar läka.

Det här är en bok om vad som faktiskt hände den natten. Men det är också en historia som aldrig tidigare berättats – om mannen bakom de konspirationsteorier som lett till att Estonia fortfarande är ett öppet sår. I Den sista lögnen kartlägger Patrik Oksanen och Andreas Edevald en rysk påverkansoperation mot väst.

Samtidigt är det berättelsen om ett liv i Rysslands tjänst, om en underrättelseofficer som i årtionden har världen som arbetsfält medan han klättrar allt högre i hierarkierna. På vägen möter vi svenska myndigheter som låter sig förledas, och prisbelönta journalister som går vilse i konspirationernas mörker.

Nu avslöjas sanningen om den ryska spionens arv.

Patrik Oksanen är författare, journalist och en av Sveriges främsta experter på säkerhetspolitik och hybridkrig. Tidigare har han bland annat skrivit den internationellt uppmärksammade boken Rysslands hemliga krig mot Sverige (Volante, 2025).

Andreas Edevald har tidigare varit diplomat i Kina och Ukraina, och är idag verksam som senioranalytiker på Myndigheten för psykologiskt försvar. Den sista lögnen är hans första bok.

Ofred tar avstamp i det uppmärksammade avhoppet av Wagner-soldaten Andrej Medvedev som sökte asyl i Norge i januari 2023, men vidgas till ett porträtt inte bara av en förrymd soldat med en söndertrasad uppväxt utan av en hel nation. När andra reportrar kallas hem från ett Ryssland som isolerar sig, reser Åsne Seierstad tillbaka till det land där hon studerade och senare skrev sin första artikel.

Ofred är en berättelse om nationens centrum och dess periferi, om storstäderna Sankt Petersburg och Moskva och om Sibiriens glesbygd. Det är också en berättelse om oppositionella, likgiltiga och Putintrogna, om familjer som blir kvar när männen kallas in till kriget. Det är en berättelse som genom en rad öden försöker förstå vad som händer och har hänt i Ryssland under kriget mot Ukraina, i en tid då det mer än någonsin är nödvändigt att förstå vår granne i öst.

Åsne Seierstad är en av Nordens främsta sakproseförfattare, känd inte minst för böcker som Bokhandlaren i Kabul, En av oss (om Breivik och massakern på Utøya) och nu senast Afghanerna (utgiven på svenska av Polaris 2023).

"Det är journalistik i sin bästa form" DN 

"En djärv skildring" Göteborgs-Posten

"Rörande och drabbande" Expressen 

"En storartad och häpnadsväckande skildring" SvD 

"Seierstad är ett journalistiskt fenomen, orädd som få, oerhört skicklig och påläst, och med ett språk som gör resan genom Ryssland till en bladvändande läsfest." Femina 

"Stark, engagerande och unik" (Betyg 5 av 5) BTJ 

Nalin Baksi har alltid vågat tala när andra tiger. Som en av Socialdemokraternas klarast lysande stjärnor tog hon första striden – för kvinnor, muslimer och andra utsatta minoriteter, mot hedersförtryck, islamism, gubbvälde och rasism. Och mot den konflikträdsla som är svår att beskriva som annat än typisk svensk.

Hon blev snabbt en av Sveriges mest tongivande politiker. Hon fick betala ett högt pris för sitt mod.

Nu berättar Nalin Baksi för första gången om att spela fotboll i Kurdistan, fighterna med Göran Persson, den djupa vänskapen med Anna Lindh och maktspelet i socialdemokratins slutna rum. Men också om hatet och hoten som tvingade bort henne från politiken, hennes egen familjs mörka hemligheter – och morden på hennes två fastrar.

Mina strider är en berättelse om att bära smärta och styrka, om värmen i gemenskap och vikten av principer. Det är en berättelse om vad det kostar att vägra vara tyst.

Sverige myllrar av spöken. I alla fall om vi ska tro de gamla folksägnerna. De berättar om ett land befolkat av gråtande mylingar, skrikande gastar och osaliga lyktgubbar. Från djupa mossar och på ödsliga kyrkogårdar har deras rop hörts och deras vålnader siktats. De döda har varit ständigt närvarande – som en påminnelse till de levande om den andra sidan, den vi alla en dag ska vandra mot.

Men vad vet du egentligen om våra svenska spöken? Vet du varför lyktgubben flackar med sitt ljus i natten, eller vad du ska göra om du blir gastkramad? Hur hindrar man en kvinna som dött i barnsäng från att gå igen? Och vilka är egentligen nattramnen, gloson och kyrkogrimmen?

Dessa väsen är en central del av vårt kulturarv. De bär på våra förfäders föreställningsvärld och ger röst åt historiska händelser och människoöden. Genom berättelserna lever sägnerna vidare, långt efter att de först viskades fram på fäbodvallen eller vid brasan under mörka vinterkvällar.

Spöken i folktron är en stämningsfull skildring av de döda som går igen. Boken är vackert illustrerad av författaren och innehåller 150 sägner om den svenska folktrons olika spökgestalter.

Om författaren

Linnea Klingström är etnolog och konstnär med ett stort intresse för svenska sägner och deras plats i vår historia. Det här är hennes debutbok.  

NPF med samsjuklighet – en handbok i bemötande är en praktisk vägledning, grundad i vetenskaplig teori, som vänder sig till personal inom vård och omsorg samt skola och utbildning som i sitt dagliga arbete möter personer med NPF-diagnoser.

Alla människor har grundläggande psykiska behov som behöver tillgodoses, behov av att få känna sig respekterad och förstådd för den man är samt få uppleva tryggheten i att vara en del av ett sammanhang. Människor med NPF möter ofta en omgivning som inte förstår deras behov. Catarina Örnmar Helgason använder schemateori för att bland annat förstå hur tidigare erfarenheter kan forma en persons beteende. Genom att identifiera och möta frustrerade behov kan man skapa förutsättningar för förståelse och verklig förändring.

Helgason utgår från både teoretisk och praktisk kunskap och presenterar en modell och praktiska verktyg för ökad förståelse och konstruktivt bemötande. Genom att kombinera teori med konkreta exempel och strategier blir kunskapen direkt användbar i praktiken.

Förutom de teoretiska avsnitten, exemplen och fallbeskrivningarna innehåller boken ett omfattande avsnitt med checklistor, scheman och mallar som direkt kan användas i verksamheten.

Sagt om boken:"Teoretiska perspektiv som schema-teori kombineras med konkreta exempel och verktyg som kan användas direkt, när Catarina Örnmar Helgason i sin nya bok riktar sig till yrkesgrupper som verkligen behöver stöd i sina möten. 'Npf blir ett problem först när personen möter en neurotypisk omgivning', skriver hon, och jag blir så glad över detta enligt mig grundläggande förhållningssätt i bemötandet av personer med npf.  [...] Styrkan är att boken inte stannar på teoretisk nivå utan tydligt pekar mot hur man omsätter kunskap i handling. Checklistor, scheman och färdiga mallar gör det lätt att börja använda modellen i vardagen utan att behöva 'uppfinna hjulet på nytt'. Det gör att boken kan fungera som 'verktygslåda' för att kunna gå från teori och vilja till handling." Margot Zakariasson/Tidningen Specialpedagogik

"Upplägget är konsekvent och pedagogiskt, med en kombination av teori, fallbeskrivningar och konkreta vägledningar. Språket är enkelt och inkluderande, ofta i form av dialoger och exempel nära stöd- och omsorgsarbetets vardag. Boken innehåller dessutom omfattande bilagor med praktiska formulär för exempelvis säkerhetsplanering och målsättningsarbete, vilket förstärker dess funktion som arbetsredskap i LSS-verksamheter. Sammantaget är detta ett välkommet tillskott som förenar teori med handfasta råd för dag-till-dag-arbete inom vård och omsorg. Helhetsbetyg: 4 (mycket bra)."Ida Larsson/BTJ

"Rekommenderas till alla som möter personer med npf i sitt arbete."Lotta Lundh/Instagram: @lotlu 

"I mitt arbete som stödpedagog känner jag att den här boken kan bli ett riktigt bra stöd. Den ger både större förståelse och konkreta verktyg i mötet med personer med NPF. Jag kan verkligen rekommendera den här boken till alla som jobbar med människor med NPF, oavsett verksamhet. Men också till dig som bara vill förstå mer och få nya perspektiv."Carina Lindfors/Instagram: @npf_lotsen

Det första som händer Amanda Hällsten när hon börjar som kriminalreporter på Aftonbladet är att hon kontaktas av en person från Foxtrotnätverket: Tja, ring mig.

Det ska komma att fortsätta. Hon är då endast 28 år, har endast jobbat som i journalist i tre år och ska komma att ha en av de värsta gängkriminella i telefonen varje dag. Detta är mitt i den tid som medierna kallade svarta september, den period då det skedde mord, våldsdåd, skjutningar och sprängningar nästan varje dag, ibland flera våldsamma händelser om dagen.

Det blir krig nu är bland annat en berättelse om att vara kriminalreporter och vara i tjänst nästan dygnet runt, åka från skjutning till skjutning, från sprängning till sprängning, från mord till mord, följa de gängkriminellas utspel i sociala medier – men också att träffa människorna som bor i grannhusen, de anhöriga till de skjutna, de som ibland inte haft någonting med gängkriminaliteten att göra. Men Amanda träffar inte bara dem. Hon träffar också tonåringarna som rekryteras till uppdragen och deras anhöriga, hon intervjuar socialarbetare, lärare och poliser.

Amanda Hällstens sitter i reporterbilen mitt i den gängkriminella tryckvågen som drar över Sverige från sommaren 2023 till idag, men tappar aldrig fokus på samhället och möter alla inblandade: gängledarna, människorna som drabbas, musikerna, rättssamhället som på olika sätt försöker stävja kriminaliteten, politikerna och de på fältet som räddar barnsoldaterna ur de kriminellas klor. Hon upptäcker hur kriminaliteten går genom alla samhällsklasser – det är inne att vara kriminell.

Amanda Hällstens Det blir krig nu är en rapport från ett slagfält – men det är också en djupt personlig skildring av att vara ung reporter och kastas in ett gängkrig som har få motsvarigheter i världen.

"Hon skriver med en journalistisk säkerhet vilket gör boken lättillgänglig. (...) Det blir krig nu är en mycket läsvärd bok om gängkriminalitet och en kriminalreporters vardag." BTJ, Daniel Gustavsson

Metodpraktikan är en handbok för den som vill ta ett helhetsgrepp på empirisk samhällsforskning. Boken ger ett samlat perspektiv på hela forskningsprocessen – från de viktiga inledande stegen med att formulera forskningsfråga och välja metod till undersökningens genomförande och presentation av resultaten. Boken tar upp de vanligaste kvantitativa och kvalitativa samhällsvetenskapliga forskningsmetoderna.

Metodpraktikan är, som titeln anger, praktiskt orienterad och fokuserar på de konkreta val och problem man kan ställas inför när man ska göra en bra samhällsvetenskaplig undersökning. Bokens ledord är nyfikenhet: Vetenskaplig metod är ett fantastiskt verktyg för att lära sig mer om världen, inte en hindrande regelsamling.

Metodpraktikan har vuxit fram ur en metodkurs för studerande på fördjupningsnivån som belönats med pedagogiskt lagpris. Denna sjätte upplaga är helt omskriven, med en ny struktur och många helt nyskrivna kapitel. Andra kapitel har skrivits om från grunden. Målet har varit att behålla de uppskattade elementen från tidigare upplagor men att göra den ännu mer konkret och praktiskt användbar.

Boken är i första hand skriven för universitetsstuderande på olika nivåer, men den är också användbar för alla dem utanför universiteten som intresserar sig för samhällsvetenskapliga undersökningar.

Peter Esaiasson, Mikael Gilljam, Henrik Oscarsson, Anders Sundell, Ann Towns och Lena Wängnerud är alla verksamma som forskare och lärare vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.

Den här klassikern ger en pedagogisk och heltäckande introduktion till företagsekonomiska forskningsmetoder. Genom sin bredd passar den för både grundläggande och avancerade kurser.

Författarna presenterar och diskuterar de flesta metoder inom såväl kvantitativ som kvalitativ forskning. De visar också hur man kan kombinera dessa metoder.

Företagsekonomiska forskningsmetoder är särskilt lämplig för studenter som ska genomföra ett forskningsprojekt. Författarna vägleder läsaren genom hela processen: från formulering av forskningsfrågor och litteraturgenomgång till utformning av frågeformulär, dataanalys och presentation av forskningsresultat. Boken är även en värdefull läranderesurs tack vare detaljerade beskrivningar av de metoder som används av erfarna forskare och de filosofiska och etiska problem som forskare kan ställas inför.

Denna fjärde upplaga, som är en översättning av den sjätte upplagan av Business Research Methods, är grundligt reviderad och uppdaterad med den senaste forskningen.

Om författarna

Alan Bryman var professor vid University of Leicester. Emma Bell är professor vid Open University. Bill Harley är professor vid University of Melbourne.

Översatt av Linnéa Holmén

Kriminalpolitiken är idag ett av våra mest debatterade samhällsområden och en central fråga på den politiska agendan.

Lagstiftning, politiska åtgärder och arbetet inom rättsväsendet – från polis och åklagare till domstolar och kriminalvård – präglas av en tydlig moralisk dimension. Här speglas både samhällets värderingar och individens rätt till integritet.

Under de år som har gått sedan förra upplagan av Svensk kriminalpolitik kom (2017) har mycket hänt. Boken ger en fördjupad och tankeväckande analys av den svenska kriminalpolitikens utveckling, från en statligt styrd, institutionsbaserad politik med fokus på straff, via välfärdsstatens sociala ingenjörskonst, till dagens kriminalpolitik som alltmer präglas av liberala styrningsmodeller, kontroll och riskhantering.

I boken diskuteras också hur den förändrade situationen i världen, inte minst flyktingströmmar och hotet från terrorismen, lett till en gradvis sammansmältning av kriminalpolitiken och säkerhetspolitiken. Polisiära begrepp som ”utsatta områden” och ”gangsterparadis” granskas – vilken effekt har de på politiken och samhällsdebatten? Här resoneras också om olika aktuella teoretiska begrepp inom kriminalpolitiken som ”penal populism” och ”den straffande vändningen” och vad dessa kan, eller inte kan, göra för vår förståelse av de kriminalpolitiska skeendena i Sverige. Avslutningsvis tecknar författarna möjliga framtidsscenarier.

Svensk kriminalpolitik vänder sig till kriminologistudenter på såväl grund- som avancerad nivå men också till de som vill förstå kriminalpolitikens dynamik och dess effekter på vårt samhälle.

Om författarnaRobert Andersson är lektor och docent i kriminologi och Roddy Nilsson är seniorprofessor i historisk kriminologi, båda vid Linnéuniversitetet i Växjö.

Politik och förvaltning är två sidor av demokratin. Den politiska makten används för att styra samhällsutvecklingen utifrån ett ideologiskt synsätt, medan den offentliga förvaltningens uppgift är att tjäna andra, ytterst medborgarna. I detta ligger en unik utmaning: å ena sidan ska folket genom sina valda representanter styra och kontrollera förvaltningen, å andra sidan ska myndigheter och tjänstemän vara självständiga nog att hävda saklighet, opartiskhet och ett etiskt förhållningssätt. 

Denna bok ger en bild av dessa utmaningar. Den ger också en överblick som gör det lättare att navigera bland alla aktörer. Att hitta rätt bland internationella, statliga, regionala och lokala nivåer är nämligen inte självklart. Detta är en karta som dessutom blivit alltmer splittrad i takt med decentralisering, specialisering och privatisering. 

I den tredje upplagan av VÅR OFFENTLIGA FÖRVALTNING har lagar och förordningar inom välfärdssektorn uppdaterats, liksom andra viktiga förändringar inom offentlig förvaltning. Även den ökade digitaliseringen och betydelsen av medlemskapet i Nato behandlas. Boken vänder sig till högskolestuderande vid utbildningar i offentlig förvaltning, men också till den som redan arbetar inom sådana verksamheter. Det inkluderar så skilda yrken som kommunikatör, utredare, socionom, arbetsvetare, lärare, arbetsförmedlare, sjukvårdspersonal, polis och miljöinspektör. Boken vänder sig också till förtroendevalda politiker och andra som är intresserade av området. 

Anna Melke är journalist, fil. dr i offentlig förvaltning och verksam som forskare vid Göteborgsregionen, FoU i Väst. Hon har även medverkat i tidigare upplagor, som initialt författades av Hans Bengtsson. I denna upplaga medverkar två nya författare: Petra Svensson och Sara Svensson, docenter i statsvetenskap och verksamma som lektorer vid Högskolan i Halmstad. 

Socialt arbete är ett komplext akademiskt ämne och ett dynamiskt verksamhetsfält som berör social ojämlikhet, utsatthet och marginalisering. Socialarbetare behöver teoretiska verktyg för att kunna tänka kring och förstå de sociala problem de på olika sätt möter i sitt arbete. 

Denna antologi, Teorier för socialt arbete, Del 2 – Normalitet, förkroppsligad erfarenhet och motstånd, är den andra av två som lyfter fram betydelsefulla teoretiker inom ämnet socialt arbete. Deras teorier kan användas för att sätta sociala problem som fattigdom, hemlöshet, beroende, fysisk och psykisk ohälsa och våld i nära relationer i ett större sammanhang. De hjälper oss att lyfta blicken från individnivån och ger en mer samhällsövergripande förståelse för människors levnadsvillkor. Antologierna kan fungera som verktygslådor för att utveckla ett teoretiskt tänkande i socialt arbete. 

I denna bok presenteras tretton teoretiker vars teorier belyser hur människor samt sociala interaktioner formas genom samhällets normer och ojämlikhetsstrukturer. Bokens kapitel är indelade i tre teman:  •    Normalitet och andragörande •    Subjektskapande och förkroppsligad erfarenhet •    Kunskap, makt och motstånd

Boken vänder sig i första hand till studenter i socialt arbete, men också till studenter inom andra samhälls- och beteendevetenskapliga ämnen. Den är användbar på kurser som handlar om människors levnadsvillkor och sociala problemområden, på kurser som introducerar teorier samt på uppsatskurser. Em Andersson (red.) är fil. dr i sociologi och verksam vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Anderssons forskning berör skillnads- och likhetsskapande diskurser och praktiker inom ramen för det svenska välfärdssamhället och tar framför allt utgångspunkt i poststrukturalistiska och postkoloniala perspektiv.

Tina Mattsson (red.) är socionom, genusvetare och docent i socialt arbete och är verksam vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Mattsson är särskilt intresserad av hur maktstrukturer påverkar det sociala arbetets praktik samt hur feministisk och postkolonial teoribildning kan bidra till att utveckla kritiska metoder för ett maktmedvetet socialt arbete.

Julia Bahner är socionom och fil. dr i socialt arbete och verksam vid Socialhögskolan, Lunds universitet. 

Magnus Dahlstedt är professor i socialt arbete vid Linköpings universitet. 

Tobias Davidsson är socionom och lektor i socialt arbete vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet. 

Sabine Gruber är professor i socialt arbete vid Mittuniversitetet. 

Mirjam Hagström har disputerat vid Tema Barn, Linköpings universitet, och är idag verksam vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. 

Marcus Herz är docent i socialt arbete och socionom, verksam vid Göteborgs universitet. 

Jessica Jönsson är socionom och docent i socialt arbete vid Örebro universitet. 

Philip Lalander är professor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet, Kalmar/Växjö. 

Lars Plantin är utbildad socionom och professor i socialt arbete och är verksam vid institutionen för socialt arbete, Malmö universitet. 

Anna Siverskog är fil. dr i äldre och åldrande och verksam vid avdelningen för socialt arbete, Jönköping university samt vid genusvetenskap, Södertörns högskola. 

Johanna Sixtensson är intresserad av hur maktstrukturer och skillnadsskapande processer manifesteras, upplevs och omförhandlas i människors vardagsliv. Sixtensson är särskilt intresserad av ungdomars erfarenheter och hennes forskning anlägger ofta rumsliga perspektiv. 

Maria Andersson Vogel är fil.dr i socialt arbete och verksam vid Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet. 

Hanna Wikström är docent i socialt arbete och verksam vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet. 

Therése Wissö är socionom och docent i socialt arbete och är verksam vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet  

Billigare ström och falukorv, färre brott, bättre skola och sjukvård, högre tillväxt och tandvård åt alla. De var bara några av alla löften som Tidöpartierna presenterade inför valet 2022.När nästa val närmar sig med stormsteg ställer Mats Wingborg och Peter Gustavsson frågan hur det gick med löftena från de fyra partier som i förhandlade fram en regering på Tidö slott. Hur har Sverige förändrats under de här åren? Vad har hänt med jobben, priserna, jämlikheten och välfärden? Och vad har hänt i de kommuner och regioner där Tidöpartierna har styrt?Tidöavtalet går ut på att SD stödjer en regering de inte ingår i. Det vill de inte göra igen. Så oavsett valutgången den 13 september 2026 ser det ut att bli – Hej då Tidö.

Detta är bokslutet över en regering.

I vissa skeden av historien sker händelseutvecklingen så hastigt att den värld som tagits för given plötsligt faller samman. Rysslands krig mot Ukraina. Kinas växande makt. Ett USA där Trumps återkomst till Vita huset ytterligare vidgat de redan existerande sprickorna i den globala ordningens fundament.

Historiens återkomst: Europa och världsordningens sammanbrott beskriver den brytningstid vi nu genomlever i ett vidare historiskt sammanhang, mot bakgrund av försöken att under två sekel etablera en världsordning stabil nog att stå emot historiens flodvågor. Med den följer Martin Kragh upp succén med Det fallna imperiet.

»Bokens främsta styrka är beskrivningen av de komplicerade motiven bakom invasionen av Ukraina [...] Och där finns också Martin Kraghs viktigaste insikt om vår tid, nämligen hur historien inte bara finns till för eftertanke, utan också som en förevändning för våld.« - DN 3/10 2025, Leonidas Aretakis

»Kraghs genomgång är kompakt och tydlig. […] Läsningen låter oss förstå varför vår världsordning blivit en oordning.« - SvD 2/10 2025, Per Enerud

»Historiens återkomst är en folkbildande och tyvärr rykande aktuell bok.« - GP 1/10 2025, Martin Gelin »Kraghs bok är rik på fakta« - Expressen 2/10 2025, Ulla Gudmundson

Erika Bjerström blir SVT:s första globala klimatkorrespondent 2019. Under åren som följer ser hon hur klimatfrågan politiseras och hur debatten börjar präglas av desinformation, hot och påhopp. När Bjerström lämnar uppdraget 2024 har hon blivit en av Sveriges mest utsatta journalister.

Demokratin dör i hettan är en skakande journalistisk skildring av vad som hände de där åren – då klimat- och demokratikrisen började förstärka varandra. Den visar att klimatet fått en framskjuten plats i det högerpopulistiska narrativet om den styrande eliten, som åberopas i de upptrappade attackerna mot fria medier, forskare, klimatlagar och domstolar – och används för att vinna valröster. Samtidigt har etablerade partier börjat backa från sina ambitiösa klimatåtgärder.

Vägvalet är potentiellt ödesdigert. För om världens demokratier inte kan hantera klimatkrisen, kan de då överleva den? Med ökande spänningar i en allt hetare värld är det vi nu upplever i värsta fall bara början.

Med ett förord av Åsa Wikforss.

”Fanny Nilssons reportagebok om svensk sjukvård är lika skrikigt opoetisk som spot on”Aftonbladet, 5 av 5 i betyg"Språket är lättflytande och fyllt av eleganta formuleringar. Resultatet blir en blandning av systemkritik, reseskildring och en engagerande berättelse."Läkartidningen

"Att lyckas skriva så pass fängslande om sjukvård är en prestation"BTJ Betyg 5/5Hur kan vi ha världens bästa vård när man inte kan få tid på sin vårdcentral? Varför blir man så ofta tillsagd att åka till akuten? Sjukvården toppar år efter år listan över de viktigaste politiska frågorna för svenska folket. Trots att resurserna till vården ökat över tid, upplever många att det blivit svårare att få hjälp – inte minst att träffa en läkare.

Är sjukvården verkligen bättre i andra länder? Frågan ställs ofta, men sällan har någon närmat sig ämnet på ett tillgängligt, engagerande och jämförande sätt. Läkaren och debattören Fanny Nilsson reser i Europa och utforskar i reportageform fyra olika sjukvårdssystem  – Sverige, Spanien, Nederländerna och Storbritannien – hur idén om allmän sjukvård vuxit fram, och hur den nu är på väg att förändras i grunden.

Genom intervjuer med forskare, läkare, sjuksköterskor och patienter tecknar Nilsson en bild av en sjukvård i förändring, där privatiseringar, extrem specialisering, orimligt dyra läkemedel och bristen på bassjukvård utgör akuta hot.

I takt med att befolkningen åldras och medicinska framsteg gör det möjligt att behandla allt fler sjukdomar – ofta till höga kostnader i pengar och tid – väcks också svåra frågor: Hur ska vi förhålla oss till livets gränser? Vad ska vården egentligen syssla med? Och går det att kombinera höga förväntningar med principen om allmän och jämlik vård?

Detta är Fanny Nilssons första bok – en angelägen och insiktsfull skildring av sjukvårdens framtid berättat på ett nära, lättillgängligt och nytt sätt. "Hon lägger inte ensidigt skulden på politiska reformer, utan även på vårdinrättningarna och läkarna själva. Mest av allt efterfrågas ett större samtal om vad befolkningen egentligen önskar sig. Ett samtal för vilket Åk till akuten är en ovanligt initierad startpunkt."Expressen

"Boken lyckas med konststycket att skriva om sjukvårdspolitik på ett upphetsande sätt och lämnar mig som läsare med en rad tankar och funderingar."Mariestads tidningen

Om Lyckade ärenden i socialtjänstenHur går det till när människor som söker hjälp hos socialtjänsten får det stöd de behöver och livet vänder?

I Lyckade ärenden i socialtjänsten berättar socionomer om möten och insatser där professionell kunskap, lyhördhet och medmänsklighet förändrat liv. De berättar om familjer som kommer ur våldscirklar, unga som lämnar kriminalitet bakom sig, barn som får ro i kroppen och kvinnor som hittar trygghet efter år av trauman.

Berättelserna inifrån socialtjänstens många rum visar hur brett och komplext det sociala arbetet är – från Stadsmissionens insatser och försörjningsstöd till orosanmälningar, vårdnadstvister, familjehem, spelberoende, placeringar på SiS-hem och stöd till ensamkommande ungdomar och mycket mer.

Initiativtagare till boken är Susanna Alakoski, författare, socionom och mångårig debattör i socialpolitiska frågor. Hon hade länge efterlyst en bok med utgångspunkt i professionen som visar vad socialt arbete är och kan vara. När ingen nappade startade hon ett upprop och bad yrkesverksamma dela med sig av fall där socialtjänstens insatser gjort skillnad. Resultatet är denna unika antologi med 24 medverkande som ger röst åt en yrkeskår vars arbete sällan hörs eller syns när det lyckas.

Lyckade ärenden i socialtjänsten vänder sig till studerande och yrkesverksamma inom socialt arbete men också till alla som vill läsa om den sida av socialtjänsten som sällan skapar rubriker – den när det går bra.

Redaktör för boken är Susanna Alakoski, författare och socionom. Hon debuterade 2006 med Svinalängorna och har sedan dess skrivit flera romaner, artiklar och essäer med sociala teman. År 2015 utsågs hon till hedersdoktor vid Fakulteten för hälsa och samhälle vid Malmö universitet. År 2021 innehade hon den första gästprofessuren i Moa Martinsons namn vid Linköpings universitet. Susanna Alakoski har även suttit i redaktionen för Socialvetenskaplig tidskrift.

Sagt om boken:”Lyckade ärenden i socialtjänsten är en otroligt förlösande läsning där fokus ligger på just de fallen då det har gått vägen, något som sällan uppmärksammas tillräckligt. […] Socionomerna berättar ur olika perspektiv, vissa beskriver sitt arbete mer organisatoriskt och vissa får vi följa på detaljnivå under ett specifikt fall. [… Det] är en hjärtevärmande och viktig antologi med verkliga berättelser där medmänsklighet, hårt arbete och organisatorisk förmåga gav lyckade resultat, något det borde pratas mer om. Rösterna i berättelserna är starka, det är personligt, äkta och svårt, precis som socialt arbete är.” Helhetsbetyg 5/5.Lovisa Granath Brodin, BTJ-häftet nr 8, 2026