Industrier och branscher

Northvoltfallet av Gunnar Lindstedt är den stora berättelsen om den mest spektakulära konkursen i svensk företagshistoria – en kritisk granskning och samtidigt en bladvändare med spänning som en thriller, skriven av en av landets främsta journalister och författare.

Skellefteå, 2017. En hyllad entreprenör och en legendarisk finansman avlägger ett löfte: de ska bygga framtidens batterier, rädda klimatet och göra Europa oberoende av Kina. Hemvändaren Peter Carlsson välkomnas som batteri-Jesus, näringslivslegendaren Harald Mix hyllas som en brobyggare mellan politik och kapital. Snart har de säkrat tiotals miljarder. Och mer ska in. 

Northvoltfallet är som en nervkittlande thriller från verkligheten, där journalisten Gunnar Lindstedt blottlägger spelet bakom kulisserna: från storpolitiska visioner och investerarmöten hos Goldman Sachs, till fabriksgolvets alltmer desperata kamp mot klockan. När tekniken haltar och kunderna flyr växer sprickorna i både produktionslinjer och styrelserum. Till slut är det bara en tidsfråga innan bygget rasar. Den 12 mars 2025 är konkursen ett faktum. Närmare 100 miljarder kronor är borta.

Så tar kampen om sanningen vid.

Med unik tillgång till nyckelpersoner och hemliga dokument har Gunnar Lindstedt skrivit en bladvändare där löften om grön omställning förvandlas till lögner och död. Northvoltfallet är berättelsen om den mest spektakulära industriella kollapsen i svensk historia – en sann saga om drömmar, hybris och svek.

Gunnar Lindstedt är en av Sveriges främsta journalister och författare. Han har en bakgrund på Svenska Dagbladet och Veckans Affärer, och belönades 1998 med Stora Journalistpriset. Han har skrivit ett tiotal böcker, och är aktuell med en nyutgåva av sin moderna klassiker Trustorhärvan (Volante, 2026). 

"Bokens främsta styrka är researcharbetet. Materialet är omfattande och Lindstedt lyckas göra komplicerade företags- och finansieringsfrågor begripliga för en bred läsekrets. ( ) Northvoltfallet är en välskriven, engagerande och tankeväckande samtidsskildring." BTJ 

"Gunnar Lindstedts bok om Northvolts uppgång och fall är bitvis en bladvändare. Det skulle ju bli så stort med en svensk batterifabrik. Men bubblan sprack. Det börjar som en finansthriller och slutar med en geopolitisk rysare." Dagens Nyheter

I Det nya matriarkatet fortsätter Erik J. Olsson och ­Catharina Grönqvist Olsson den kartläggning av femi­niseringen av ­Sverige som de inledde i den uppmärksammade boken Den mjuka staten 2024.

Att kvinnor och män ska ha samma makt att påverka ­sam­hället och sina egna liv är sedan länge det ­jämställd­hetspolitiska målet i Sverige. Desto mer överraskade blev Erik J. Olsson och Catharina Grönqvist Olsson när de ­upptäckte att centrala statliga sektorer som departement och myndigheter inte lever upp till detta mål i sina egna verksamheter. I Det nya matriarkatet beskrivs hur makten inom staten är allt annat än jämnt fördelad. De som idag dominerar är emellertid kvinnorna och inte, såsom var fallet förr, ­männen. På hela 80 procent av ­myndigheterna är kvinnorna i majoritet bland de anställda och den näst mest ojämställda av alla myndigheter visar sig vara Jämställdhetsmyndigheten.

Det nya matriarkatet tar också upp vilka effekter på samhällskultur och politik i stort denna demografiska utveckling har och kommer att få. Särskilt undersöks hur den ökande kvinnoandelen påverkar viktiga statliga områden som totalförsvar, polis och rättsväsende.

Erik J. Olsson är professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet. Catharina Grönqvist Olsson är ut­bildad arkivarie och legi­timerad sjuk­sköterska.

SAGT OM DEN MJUKA STATEN»Bokens hypotes är intressant och öppnar för ett fält som vi diskuterar för lite och för onyanserat i offentligheten.« Erik Jersenius i Dagens Nyheter 

»... har förutsättningar att göra sina läsare förvåna­de, upprörda, generade och förbannade, var och en utifrån sina positioner i frågorna. Men paret Olsson kräver ingen intellektuell underkastelse utan uppmuntrar snarare till egen reflektion. Det här är en bok som kommer att få många att grunna över de livsval som gjorts och varför livet – egentligen – blev som det blev.« Gunilla Kindstrand i Svenska Dagbladet 

»... en omsorgsfullt argu­men­terad bok, gediget underbyggd med vetenskap och logiskt tänkande.« Lena Andersson i Svenska Dagbladet 

»... [författarnas] folkhemsporträtt [landar] som en slägga i den ­finaste porslinsutställningen ... ett imponerande pionjärarbete. Det vore en gåva om Den ­mjuka staten kunde ges ut på danska så att fler kunde läsa den innan den danska välfärds­staten utsätts för samma förstörelse inifrån.« Mikael Jalving i ­Kontrast 

»Värdet med Olsson & Olssons könsdemografiska hypotes är att det synliggör flera sakområden där en mjuk stat, präglad av feminina egenskaper, inte lyckas bekämpa maskulina egenskaper. Dessa egenskaper har istället funnit ny form inom klaner, kriminella gäng, och religiösa sekter. Den mjuka staten lägger således grunden för, och kan inte rå på, det separatistiska maskulina samhälle som nu växer fram i Sverige.« Johan Gärdebo i Fokus 

Han var mannen som skulle förändra en hel industri – entreprenören som satte Norrland på världskartan och lovade en grön revolution för hela Europa. Northvolt sågs som framtidens energijätte, ett symbolprojekt för klimatkampen och den gröna omställningen. Men visionen som skulle bli Europas stolta flaggskepp kapsejsade. I denna självbiografi ger Peter Carlsson för första gången sin egen bild av Northvolts uppgång och fall. Han berättar om resan från hyllad visionär till ifrågasatt ledare, om de innovativa strategierna som drev projektet framåt och om de avgörande misstagen längs vägen. Det är en berättelse om drömmar, pengar, politik och maktspel – men också om en mans envisa tro på att förändring är möjlig. Det är en inifrånskildring av den största gröna industrisatsningen i Europas historia, och en insikt i varför omställningen är så svår – och samtidigt helt nödvändig. Peter Carlssons berättelse är personlig, dramatisk och djupt relevant för alla som vill förstå vad som krävs för att möta klimatkrisen.

Peter Carlsson skriver boken tillsammans med Markus Lutteman.

Den här berättelsen handlar om en man som levde ett smått sagolikt liv. Det började i Göteborg 1935 och det slutade i Toronto 2024. Under de nästan 90 år som rymdes däremellan for den här mannen som en svetslåga genom tillvaron och tände och brände allt som kom i hans väg. Ett helt folk följde hans framfart och under flera decennier gjorde svenskarna på nåt märkligt sett den här mannens historia till sin egen. Mest känd blev han som chef för Volvo, i en tid när Sverige var som rikast och Volvo som störst. Han hette Pehr Gustaf Gyllenhammar. PG. Legenden om Pehr G Gyllenhammar innehåller allt man kan förvänta sig av en saga: en prinsessa, ett sjöodjur, många korståg och maktkamper, mycket guld och – självklart – ett slut som ingen hade kunnat ana. *Kristina Hedberg är journalist på Dagens Nyheter och programledare. Under många år arbetade hon på SVT med program som Uppdrag granskning och Min sanning. Hon har belönats med flera priser för sitt arbete, bland annat Stora Ekopriset och Sveriges Radios språkpris.

Att bygga och bo hör till det mest ursprungliga. Byggandet och boendet speglar hur mänskligheten levt och verkat genom årtusendena. Varför ser det ut som det gör omkring oss? Gunnar Wetterberg följer byggarna och deras verk från hedenhös in i vår tid. Långhusen dominerade i flera tusen år, följda av de timrade gårdarna från vikingatid till 1800-tal. Det handlar om hur verktygen gjort nya hus möjliga, hur jordbrukets förändringar stuvat om gårdarna, och hur makt och prakt talat genom byggnaderna.

De allra flesta av dagens hus har byggts under de senaste 150 åren. Industrialiseringen och urbaniseringen skapade om städerna, den byggtekniska revolutionen gjorde nya slags hus möjliga. Bostadsnöden utnyttjades av roffare och profitörer, bättre bostäder blev en röd tråd i folkhemsbygget. Miljonprogrammet gav många fler mycket bättre boende, men bostadspolitikens föresatser strandade när integrationen havererade. Bostäderna blev förmögenhetsmaskiner, fastigheterna utlöste 1990-talets kris. I klimatkrisen har byggandet och boendet en nyckelroll.

Gunnar Wetterberg, den nyfikne På Spåret-vinnaren, har skrivit en perspektivrik bok om byggandets historia och utveckling. En bok för alla som bygger.

Under de senaste femtio åren har kvinnors makt i ­Sverige stärkts på ett dramatiskt sätt. Från att tidigare ha varit det generellt underordnade könet har kvinnor idag rentav en ­ledande ställning på många centrala områden. Viktiga yrken och samhälls­institutioner som tidigare dominerats av män domineras idag av kvinnor.

I Den mjuka staten undersöker Erik J. Olsson och Catharina Grönqvist Olsson, utifrån aktuell forskning från flera vetenskapliga fält, vad denna omvälvande demografiska utveckling innebär och vad den fått för konsekvenser. De behand­lar även vad som kan komma att ske om maktbalansen mel­lan könen fortsätter att förskjutas i den riktning den gör för närvarande.

Sammantaget ger boken en unik belysning av ett nytt och angeläget men sällan diskuterat samhälls­fenomen: den ­ökande feminiseringen av stat och samhälle. Särskild ­beto­ning ligger på skolan och andra delar av den offentliga ­sektorn.

Författarna driver tesen att kvinnors ökade inflytande inte bara har fått odelat positiva effekter, utan även är en viktig faktor bakom att Sverige idag kan kategoriseras som en mjuk stat. Termen myntades av ­nationalekonomen ­Gunnar Myrdal för att beskriva stater som på grund av ­bristande lagstiftning eller regelefterlevnad lider av social oordning.

OM FÖRFATTARNAErik J. Olsson är professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet. Hans senare forskning är tvärvetenskaplig och behandlar bl.a. jämställdhet och offentlig styrning. Han har publicerat ett tiotal fackfilosofiska böcker samt många tidskrifts­artik­lar. Erik J. Olsson är ordförande i Academic Rights Watch som värnar den akademiska friheten. Catharina Grönqvist Olsson har mång­årig erfarenhet av att arbeta inom offentlig sektor med inriktning på arti­ficiell intelligens, digitalisering och arkiv- och informa­tionshantering. Hon är utbildad arkivarie och legi­timerad sjuk­sköterska med undervisningsuppdrag på Lunds univer­sitet.

FÖRFATTARNA OM BOKENDet svenska samhället har sedan 1960-talet blivit allt mjukare och snäl­lare; vi har gått från att vara vänliga men bestämda (kind) till att vara snälla och undfal­lande (nice).

Den nya mjukheten tar sig även uttryck i plattare, mindre hierarkiska organisationer. Medan kraven på prestation har minskat har kraven på att omfatta de värderingar som anses goda ökat. Tre typfall är: polisens defensiva strategi vid upplopp och kravaller; den mer toleranta synen på offentliganställda som begår fel i tjänsten; skolans mjukare hållning där prestationskraven på eleverna är lägre och otydligare och där lärarna inte har samma auktoritet som tidigare.

Att samhället och staten blivit mjukare och snällare är det få som förnekar. Frågan är vad det beror på och huruvida det alltid är önskvärt.

Enligt den moraliska kompasshypotesen är orsaken att mjuka värderingar är objektivt riktiga och att vi har blivit bättre på att inse detta. Hypotesen är emellertid svår att upprätthålla i ljuset av de problematiska konsekvenserna av samhällets mjukhet men även på grund av filosofiska och kunskapsteoretiska svårigheter.

Enligt den könsdemografiska hypotesen är ­orsaken till det mjukare samhället en demografisk förändring som lett till stor kvinnlig majo­ritet i skolan och på andra samhällsområden i kombination med psykologiska könsskillnader, där kvinnor utmärker sig genom ett mjukare förhållningssätt.

I vår bok argumenterar vi för att samhället behöver ta den könsdemografiska hypotesen på allvar.

SAGT OM BOKEN

»Det här är en bok som kommer att få många att grunna över de livsval som gjorts och varför livet egentligen blev som det blev.« Gunilla Kindstrand i Svenska Dagbladet

» intressanta perspektiv och frågeställningar och många av de frågor som diskuteras, såsom problem med måluppfyllelse inom skolan, är väl värda att reflektera kring. Detta oavsett om läsaren håller med om grundtesen eller inte. Helhetsbetyg: 4 av 5.« Elin Forsgren i BTJ

»... en alternativ historia om föregångslandet Sverige, berättad i 13 kapitel med fotnoter, litteraturförteckning och mycket statistik. Det är ett imponerande pionjärarbete. Det vore en gåva om Den mjuka staten kunde ges ut på danska så att fler kunde läsa den innan den danska välfärdsstaten utsätts för samma förstörelse inifrån.« Mikael Jalving i Kontrast (Danmark)

» bokens stora problem är inte vetenskapligt utan moraliskt: Författarna nyttjar vilseledande metoder för att dra slutsatser som misstänkliggör kvinnor som grupp. Det kan bara betraktas som en del av en målmedveten kamp mot deras plats och inflytande i samhället. Kvinnorna ska kuvas.« Jesper Ahlin Marceta i Göteborgs-Posten

»Den mjuka staten handlar alltså om den ökande feminiseringen i skola och offentlig sektor. Svenska kyrkan platsar väl in, men det skriver inte författarna mycket om. Jag fattar i alla fall! Konsekvensen fattar jag också: Ett samhälle som inte håller samman, men väl riskerar att falla samman.« Dag Sandahl

»Ett fantastiskt arbete, long overdue. Detta borde verkligen kunna bli ett tändande spån för en debatt som Sverige borde haft sedan decennier, men som vi nogsamt undvikit.« Guy Madison, professor i psykologi, Umeå universitet

»Ett utmärkt arbete, en viktig bok, kanske en av de viktigaste för att förstå den samtid vi lever i.« Klaus Solberg Söilen, professor i företagsekonomi, Högskolan i Halmstad

En av tio svenskar tar antidepressiv medicin. Kanske du själv, förmodligen någon i din närhet. Den som söker vård för nedstämdhet och oro går ofta hem med ett recept på SSRI i fickan, övertygad om att medicinen ska korrigera en kemisk obalans i hjärnan.

Problemet är att det inte stämmer.

I Älskade hatade antidepp går läkaren André Marx till botten med det som bidragit till att antidepressiva på bara några årtionden blivit ett av världens vanligaste läkemedel: myten om kemisk obalans. Han synar läkemedelsbolagens slipade marknadsföring och vad forskningen egentligen säger om behandlingens effekt på kort och lång sikt. Hur många får allvarliga biverkningar? Hur påverkas barn och gravida av att ta antidepressiv medicin? Och hur svårt är det egentligen att sluta?

*

André Marx är specialist inom allmänmedicin. Åren 2020–2023 var han ansvarig läkare på Nedtrappningsmottagningen i Stockholm, där han hjälpte patienter att trappa ner och sluta med antidepressiva mediciner.

På drygt tio år har Spotify räddat skivbolagen från piraterna, ritat om musikindustrin och fått självaste Apple att byta affärsmodell. Spotify inifrån skildrar en värld av intriger, hemliga avtal och uppköpsbud från bolag som Microsoft, Google och Tencent. På vägen lierar sig Daniel Ek med Napsters Sean Parker och Facebooks Mark Zuckerberg. Boken avslöjar även detaljer om Spotifys mångåriga konkurrens med Apple.

Idag hörs inte längre dånet från dunkande hamrar och brusande vattenfall. Men ur stillheten berättar bevarade bruksmiljöer om hur Bergslagen blev centrum för världens järnframställning. I hetta och sot lades grunden till Sveriges ställning som stormakt och landets ekonomiska välstånd. 

I boken Järnbrukens historia får vi några perspektiv på järnets avgörande roll i Sveriges historia. Tidsresan börjar för mer än tvåtusen år sedan, men tyngdpunkten ligger på 1700- och 1800-talens blomstrande brukskultur. Järnbruken blev noder av civilisation. Där utvecklades ny teknik, nya yrken och nya seder. På bruksherrgårdarna spirade intresset för bildning, konst och litteratur och framstående författarskap föddes som hos Geijer, Lagerlöf och Fröding.

I denna rikt illustrerade bok författad av vetenskapsjournalisten Nils-Johan Tjärnlund, får vi tydliga exempel på de starka influenser som brukskulturen har lämnat efter sig: från mer välkända miljöer som världsarvet Engelsbergs bruk och vallonbruken i Uppland till de okända bruken längs Norrlandskusten. Går det till och med att spåra idén om det svenska folkhemmet i den speciella bruksandan?

"Ett praktverk över järnbrukens historia." Dala-Demokraten.

"...texten bär författarens vanliga signum att vara såväl kunskapsintensiv som levande och lättläst. Bakom ligger en imponerande research och en stor personlig kunskap som ger sammanhangen. Här finns också så många bilder att boken (nästan) kan fungera som blädderverk." Sundsvalls Tidning.

En journalistisk granskning av hur den organiserade brottsligheten äter sig djupare och djupare in i det tillitsbaserade svenska samhället. I ”Maffiapakten” ger kriminalreportern Lasse Wierup en lika initierad som skrämmande bild av hur allt fler kriminella nätverk tar sikte på företag och myndigheter i jakten på lättförtjänta pengar. I nästa led involveras såväl advokater och läkare som revisorer, företagsledare och banktjänstemän. Den svarta ekonomin är på flera plan på väg att växa samman med den vita. Vi har lärt oss leva med sprängdåd, skjutningar och utomstående offer. Ska Sverige lyckas försvara välfärdsstaten och tilliten – eller ska vi förlora det som gjorde landet unikt?

Det här är berättelsen om Romson reklambyrå, verksamma 1996 – 2002, en tid då dagstidningarna fortfarande var jättestora, både till läsekrets och format, då internet fortfarande var ett spännande framtidslöfte, och då reklamkreatörer fortfarande var förlänade med en slags rockstjärnestatus. Berättelsen följer byrån: dess tillblivelse, uppgång och fall. Det är en historia som rymmer både passion och svek, och som ger en underhållande inblick i en reklambyrås vardag åren runt förra sekelskiftet.

Jan Lindforss var verksam inom reklambranschen i över 30 år på flera av Sveriges mest framgångsrika reklambyråer. Nedlagd på grund av framgång är hans minnesskildring av hur han kom in i branschen, och om personer och händelser som kom att forma hans yrkesbana.

Utan elförsörjning blir det ingen tillväxt och ingen välfärd. Moderna samhällen är helt beroende av en fungerande och pålitlig energiproduktion. I Sverige har energipolitik varit en stridsfråga i många år. Trots goda förutsättningar rapporteras återkommande om elbrist. Hur är det möjligt? Allt du behöver veta om Sveriges elförsörjning är en pedagogisk introduktion till svensk energipolitik.

Boken beskriver:

Utbyggnaden av den svenska energiförsörjningen under 1900-talet.

Hur kärnkraften blev en så känslig politisk fråga.

Avregleringen av elmarknaden och dess konsekvenser.

Varför Sverige trots goda förutsättningar återkommande har riskerat elbrist.

Vindkraftens och solenergins styrkor och svagheter.

Vad som behöver göras för att säkra framtidens energiförsörjning.  

Jan Blomgren är företagsledare och konsult inom energi med en global kundkrets. Han har tidigare varit senior expert på Vattenfall, föreståndare för Svenskt Kärntekniskt Centrum och professor i tillämpad kärnfysik vid Uppsala universitet.

Efter 40 års stillestånd annonserade regeringen 2023 en vilja att det ska byggas ny kärnkraft i Sverige. Om målsättningen genomförs fullt ut blir detta det största industriprojektet i landet på nära ett halvt århundrade. Vad är motiven bakom denna satsning, och vad krävs för framgång?

Allt du behöver veta om kärnkraft är en pedagogisk introduktion till kärnkraft. Boken beskriver:

Hur kärnkraft fungerar

Historiken från upptäckten att uran kan klyvas till dagens situation

Hur kärnkraft blev en så känslig politisk fråga

Hur farligt radioaktivitet och kärnavfall är

Vilken typ av kärnkraft som kan byggas de kommande åren

En utblick mot framtidens kärnkraft

Jan Blomgren är företagsledare och konsult inom energi med en global kundkrets. Han har tidigare varit senior expert på Vattenfall, föreståndare för Svenskt Kärntekniskt Centrum och professor i tillämpad kärnfysik vid Uppsala universitet. På Timbro förlag har han tidigare gett ut Allt du behöver veta om Sveriges elförsörjning (2021).

"För att ha blottlagt ett sjukt underjordiskt rotsystem där storföretag, myndigheter och politiker flätas samman i en hänsynslös rovdrift på den svenska skogen. " Guldspaden 2023 för årets bok

"Lisa Röstlunds reportage är ett yxhugg rätt in i den svenska folksjälen." Dagens Nyheter

"Boken är en utförlig redogörelse för olika perspektiv och vinklar som finns i konflikten som råder kring den svenska skogen." Aftonbladet

"Journalisten Lisa Röstlund har skrivit en högaktuell granskning i bokform." Tidningen Ångermanland

"Oerhört spännande kastar man sig som läsare hela tiden vidare ... Röstlunds bok borde skapa en mental skogsbrand i hela Sverige." Smålandsposten

"Röstlund fläker upp hela denna fråga, som så ofta mörkas av starka industriintressen, och låter den detonera – inte med slagord utan med minutiös journalistik." Göran Greider

"En skandal skildrad som en spännande deckare. … Lisa Röstlund har ägnat flera år åt att gräva i ödesfrågan: hur skogen ska användas för att lösa klimatkrisen och det akuta hotet mot den biologiska mångfalden. En bok som inte går att läsa utan att bli rasande på de ljugande skogsbolagen och ohederliga forskare. ETC

I skogslandet Sverige pågår en strid. Biologer larmar: de sista riktiga skogarna försvinner – snart återstår bara hyggen och plantager. Skogsbolag och andra forskare säger tvärtom: vi har aldrig haft så mycket skog som nu. Och mitt i brinnande klimat- och biologisk mångfalds-kris är man djupt oense om hur skogen ska användas för att bäst möta och bidra till att lösa den.

När journalisten Lisa Röstlund granskar en av vår tids ödesfrågor kliver hon ned i skyttegravarna och blottar konsekvenser av kriget. Hon finner hemliga dokument och möter rädda människor som bara vågar uttala sig anonymt, men också de som väljer att prata öppet. Om självmord. Om dödshot mellan grannar. Om etablerade och välrenommerade forskare som mobbas ut. Och om vetenskapsmän som smider planer ihop med industrin. Granskningen vävs in i hennes vardag och väcker svåra frågor.

Mottagare av Lubbe Nordström-priset 2023.

Mottagare av Guldspaden 2023 för årets bok.

Motivering:

”I sin senaste bok Skogslandet granskar journalisten Lisa Röstlund skogslandet Sverige och de strider som finns i samhället angående synen på skogen och dess roll i samhället, klimatet och ekonomin. När hon granskar en av vår tids ödesfrågor kliver hon ned i skyttegravarna och blottar konsekvenser av kriget. Men trots svåra frågor så håller hon fast i sitt uppdrag som grävande journalist och belyser frågan om skogens värde och skogsindustrins påverkan från flera olika sidor och perspektiv. Vi ser att Lisa verkar i Ludvig Nordströms anda genom att skildra människor i landet som talar om och upplever sig för små för att ta kampen mot de stora bolagen, människor som påverkas i sin vardag av de konflikter som pågår kring den svenska skogen och hur detta väcker många svåra frågor”.

Mottagare av Stiftelsen Klockrosens stipendium 2023.

Motivering:

"Lisa Röstlund tilldelas Klockrosens stipendium för sin bok Skogslandet som på vacker prosa och med gedigna efterforskningar berättar om svenskt skogsbruk. Med klara belägg visar hon sambanden mellan partsintressen och en resulterande och farlig utarmning av naturen."

Stiftelsen Klockrosen grundades 2020 av makarna Börje Frelin och Kerstin Ekman.

Northvolt är den största företagskraschen i Sverige sedan 1930-talet och Kreuger. Varför blev drömfabriken en grön bubbla? Vem bär ansvaret? Christian Sandström är forskaren som i september 2024 förutspådde att Northvolt skulle gå i konkurs inom ett halvår och fick fel med tre dagar. Han är också författare till succéböckerna Gröna bubblor 1 - 3.

"Alla gick åt samma håll. Mäktiga finansmän, regering, lobbyister, media och expolitiker banade tillsammans väg för gröna jättekatastrofer. Sandström stod emot dom." Lotta Gröning, fil dr och journalist, tidigare chefredaktör på Norrländska Socialdemokraten

"Med distinkt stil och skärpa lotsar Christian Sandström oss pedagogiskt mellan för tidigt sålda björnskinn och överstatliga syltburkar. Hans glasklara genomgång visar på vikten av att forskare håller huvudet kallt när flocken dras med i önsketänkande och glädjeyra. De projekt som har allra störst betydelse för vårt samhälle kräver också allra mest kritisk granskning." Fanny Forsberg Lundell, professor i franska

"I Northvoltkraschen analyserar Christian Sandström systemfelen bakom en av vår tids mest hyllade och havererade satsningar på grön industri. Med sylvass penna och gedigen research granskas politisk kapitalism, mediehajp och naiv framtidstro. En ögonöppnare om vad som händer när ideologiska övertygelser tillåts trumfa verkligheten." Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, Institutet för Näringslivsforskning

"Sandström såg tidigt vart Northvolt var på väg, och påtalade det i text efter text. Denna bok redogör för en hisnande historia som till stora delar hade kunnat undvikas om fler hade lyssnat tidigare." Jerker Moodysson, professor och rektor vid Karlstad Universitet

"Få har vågat ifrågasätta den gröna omställningens avarter. Sandström tillhör undantagen och har hela tiden fått rätt. Nu kan vi dra lärdom från Northvolthaveriet" Leif Östling, tidigare VD för Scania, grundare av Kommissionen för Skattenytta

CHRISTIAN SANDSTRÖM är docent från Chalmers och kolumnist i Affärsvärlden. Han har tidigare publicerat sex böcker om grön omställning och mer än 20 vetenskapliga artiklar i ämnet. Sandström har bland annat gästforskat vid universitetet i Cambridge och vid ETH i Zürich. 2018 fick han Chalmers pedagogiska pris för sin undervisning på skolan.

Vi står inför den största hälsokatastrofen världen har skådat. Kan vi bekämpa den?

Varje år dör 700 000 personer av antibiotikaresistenta bakterier världen över. I USA tar resistenta bakterier livet av tre gånger så många människor som HIV och AIDS. Världshälsoorganisationen varnar för att den medicinska vetenskapen kommer att återgå till vad den var för 100 år sedan utan antibiotika. Vi kommer att stå försvarslösa mot vanliga infektioner och enkla ingrepp blir omöjliga att utföra. Innan år 2050 kommer 10 miljoner människors liv att vara i fara varje år. Den största hälsokatastrofen världen har skådat står för vår tröskel, ändå är det knappt någon som talar om den.

Bakteriekriget avslöjar det cheferna för läkemedelsindustrin, sjukhusen och köttindustrin inte vill att du ska veta. Det är chockerande uppgifter om hur jakten på vinst har drivit läkemedelsindustrin till att distribuera antibiotika som om det vore vitaminer, och om hur köttindustrin systematiskt undanhållit information om en omfattande användning av antibiotika inom lantbruket.         

Djur och bakterier har i hundratusentals år levt i en balans som den obegränsade konsumtionen av antibiotika nu hotar att sätta ur spel. Finns det något hopp kvar? Ett gammalt botemedel, bevarat av läkare och sjuksköterskor i Georgien, är på väg att återupptäckas och det kan komma att ändra den medicinska historien igen.  

ERIK MARTINIUSSEN är en norsk journalist och författare. Han har tidigare skrivit boken Drivhuseffekten.

"I boken presenteras spännande, skrämmande och även hoppingivande fakta i reportageform på ett lättläst sätt. Läsaren upplever sig betydligt kunnigare och mer rustad för tillvaron efter att ha plöjt de 400 sidorna. Boken rekommenderas en bred läsekrets." BTJ

"Bakteriekriget är en högintressant och tankeväckande bok som fängslar från första till sista sidan! Utan tvekan är detta en av årets intressantaste böcker! Martiniussens reportagebok är initierad och väldokumenterad och fungerar som en ögonöppnare! Högsta betyg! 5 av 5." Minaboktips.se

Den 27 oktober 2023 inleder fackförbundet IF Metall världens första och hittills enda strejk mot Tesla – en frontalkrock mellan planetens rikaste man och den svenska modellen. Snart ansluter fjorton fackförbund i fyra länder, alltifrån hamnarbetare och elektriker till brevbärare och städare. Det skulle bli Sveriges längsta arbetsmarknadskonflikt på hundra år – ingen nu levande svensk har strejkat lika länge som mekanikerna på Tesla.

I den här initierade skildringen av konflikten söker författaren svar på frågorna som många ställt sig: Varför vägrar både facket och Tesla att backa? Hur kan strejken påverka den gröna omställningen? Kan en mångmiljardär på egen hand krossa den svenska modellen? Varför radikaliserades Elon Musk under konflikten? Och hur kommer det hela att sluta?

Teslastrejken är redan historisk och skildras nu för första gången i bokform. En berättelse om mod, värdighet och en maktkamp som kan förändra Sverige och världen.

German Bender är utredningschef på tankesmedjan Arena Idé och forskare knuten till Handelshögskolan och Harvard. Han har skrivit om Teslastrejken i svenska och internationella medier sedan den inleddes.

Recensioner

Saklig och nyanserad. – Fredrik Borneskans, Upsala Nya Tidning

Bender beskriver strejken som ett ödesmoment för den svenska modellen, och jag är benägen att hålla med. Att boken kommer nu, medan strejken fortfarande pågår och innan vi vet hur det kommer att sluta ser jag som en del av ett bildningsprojekt från Benders sida: vi får inte tappa fokus, vi får inte släppa den här frågan. ... Båda dessa läsvärda böcker, som från var sitt håll skildrar en svensk arbetsmarknad i senkapitalistisk uppluckring, gör det tydligt: nej, det där kan vi inte göra sen. Det är nu eller aldrig. – Agri Ismaïl, Expressen