Industrier och branscher

Ingen fråga tycks så seglivad och omtvistad inom svensk politik som kärnkraftens vara eller icke vara. Ena stunden är alla övertygade om energislagets överlägsenhet, nästa stund vänder opinionen, inte sällan påverkad av de olyckor vi kommit att förknippa med kärnkraften – som Harrisburg, Tjernobyl och Fukushima. Tomas Ramberg visar hur kärnkraften genom åren fyllts med politisk laddning från de mest oväntade håll, beroende på hur de politiska vindarna blåser för dagen. Att dagtinga med sin övertygelse är med sitt rika persongalleri en vindlande och underhållande historia om den nyckfulla politiska kultur som format Sverige de senaste femtio åren.

”Ramberg är bra på att fånga läsaren i detta rafflande spel och samtidigt ge henne samhällspolitiska kunskaper (...) Det är sann folkbildning i ett av vår tids stora politiska trätoämnen.” /Helle Klein, Dagens Nyheter

Vad kännetecknar det svenska HRM-arbetet i dag, hur kan morgondagens HR-arbete komma att se ut och vilket arv bär vi med oss från de yrkesinspektriser och personalkonsulenter som slöt sig samman för cirka 100 år sedan?

Om Kerstin Hesselgren och hennes kollegor hade besökt en modern HR-avdelning i dag, vad hade hon känt igen från sin tid och vilka arbetsuppgifter inom HR-yrket hade hon valt? Tanken kittlar fantasin och sätter ljuset på den svindlande utveckling som personalyrket genomgått. Från starten som yrkesinspektriser och personalkonsulenter, till dagens HR Business-partners, HR-specialister med flera. HR-yrket har gått från att hantera arbetsvillkor och arbetsmiljö på fabriksgolvet till att också ta klivet in i styrelserummet. Vad blir nästa steg?

I den här antologin får du ta del av tolv texter av fjorton olika forskare och författare som sätter fingret på gårdagens och dagens arbetsliv, forskning i HR-fältets frontlinje och unika perspektiv på hur vi skapar framtidens arbetsmarknad. Medverkande skribenter: Johan Berglund, Nina Bozic, Louise Bringselius, Leif Denti, Erica Falkenström, Petra Herzfeld Olsson, Agneta Häll, Freddy Hällstén, Philip Runsten, Maria Steinberg, Charlotta Stern, Stefan Tengblad, Per Thilander, Andreas Werr.

I Det nya matriarkatet fortsätter Erik J. Olsson och ­Catharina Grönqvist Olsson den kartläggning av femi­niseringen av ­Sverige som de inledde i den uppmärksammade boken Den mjuka staten 2024.

Att kvinnor och män ska ha samma makt att påverka ­sam­hället och sina egna liv är sedan länge det ­jämställd­hetspolitiska målet i Sverige. Desto mer överraskade blev Erik J. Olsson och Catharina Grönqvist Olsson när de ­upptäckte att centrala statliga sektorer som departement och myndigheter inte lever upp till detta mål i sina egna verksamheter. I Det nya matriarkatet beskrivs hur makten inom staten är allt annat än jämnt fördelad. De som idag dominerar är emellertid kvinnorna och inte, såsom var fallet förr, ­männen. På hela 80 procent av ­myndigheterna är kvinnorna i majoritet bland de anställda och den näst mest ojämställda av alla myndigheter visar sig vara Jämställdhetsmyndigheten.

Det nya matriarkatet tar också upp vilka effekter på samhällskultur och politik i stort denna demografiska utveckling har och kommer att få. Särskilt undersöks hur den ökande kvinnoandelen påverkar viktiga statliga områden som totalförsvar, polis och rättsväsende.

Erik J. Olsson är professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet. Catharina Grönqvist Olsson är ut­bildad arkivarie och legi­timerad sjuk­sköterska.

SAGT OM DEN MJUKA STATEN»Bokens hypotes är intressant och öppnar för ett fält som vi diskuterar för lite och för onyanserat i offentligheten.« Erik Jersenius i Dagens Nyheter 

»... har förutsättningar att göra sina läsare förvåna­de, upprörda, generade och förbannade, var och en utifrån sina positioner i frågorna. Men paret Olsson kräver ingen intellektuell underkastelse utan uppmuntrar snarare till egen reflektion. Det här är en bok som kommer att få många att grunna över de livsval som gjorts och varför livet – egentligen – blev som det blev.« Gunilla Kindstrand i Svenska Dagbladet 

»... en omsorgsfullt argu­men­terad bok, gediget underbyggd med vetenskap och logiskt tänkande.« Lena Andersson i Svenska Dagbladet 

»... [författarnas] folkhemsporträtt [landar] som en slägga i den ­finaste porslinsutställningen ... ett imponerande pionjärarbete. Det vore en gåva om Den ­mjuka staten kunde ges ut på danska så att fler kunde läsa den innan den danska välfärds­staten utsätts för samma förstörelse inifrån.« Mikael Jalving i ­Kontrast 

»Värdet med Olsson & Olssons könsdemografiska hypotes är att det synliggör flera sakområden där en mjuk stat, präglad av feminina egenskaper, inte lyckas bekämpa maskulina egenskaper. Dessa egenskaper har istället funnit ny form inom klaner, kriminella gäng, och religiösa sekter. Den mjuka staten lägger således grunden för, och kan inte rå på, det separatistiska maskulina samhälle som nu växer fram i Sverige.« Johan Gärdebo i Fokus 

Hållbara arbetsplatser är en framgångsfaktor för människor, verksamheter och samhället i stort. Den här boken visar hur du kan arbeta med arbetsmiljö på ett effektfullt sätt som stärker organisationens förutsättningar att nå kort- och långsiktiga mål.

Boken beskriver ett främjande arbetssätt som tar tillvara forskning och kunskap inom arbetsmiljö, ledarskap och strategi och beskriver hur du för in det i organisationens styrsystem och i det dagliga arbetet.

I boken lär du dig att:

Boken vänder sig till chefer inom privat och offentlig sektor som leder en ledningsgrupp eller en arbetsgrupp. Den riktar sig också till dig som arbetar med att utveckla arbetsmiljöer och verksamheter, som HR, verksamhetsutvecklare och externa konsulter.

Om författarenLinda Öhman har under många år utvecklat ett arbetssätt som främjar arbetsmiljö och verksamhetsutveckling. Hon utbildar och handleder chefer, HR och konsulter, och leder processer där organisationer omsätter det främjande arbetssättet i praktiken. Hennes drivkraft är att forma framtidens hållbara och resultatrika arbetsplatser.

Ingen fråga tycks så seglivad och omtvistad inom svensk politik som kärnkraftens vara eller icke vara. Ena stunden är alla övertygade om energislagets överlägsenhet, nästa stund vänder opinionen, inte sällan påverkad av de olyckor vi kommit att förknippa med kärnkraften – som Harrisburg, Tjernobyl och Fukushima. Tomas Ramberg visar hur kärnkraften genom åren fyllts med politisk laddning från de mest oväntade håll, beroende på hur de politiska vindarna blåser för dagen. Att dagtinga med sin övertygelse är med sitt rika persongalleri en vindlande och underhållande historia om den nyckfulla politiska kultur som format Sverige de senaste femtio åren.

”Ramberg är bra på att fånga läsaren i detta rafflande spel och samtidigt ge henne samhällspolitiska kunskaper (...) Det är sann folkbildning i ett av vår tids stora politiska trätoämnen.” /Helle Klein, Dagens Nyheter

Northvoltfallet av Gunnar Lindstedt är den stora berättelsen om den mest spektakulära konkursen i svensk företagshistoria – en kritisk granskning och samtidigt en bladvändare med spänning som en thriller, skriven av en av landets främsta journalister och författare.

Skellefteå, 2017. En hyllad entreprenör och en legendarisk finansman avlägger ett löfte: de ska bygga framtidens batterier, rädda klimatet och göra Europa oberoende av Kina. Hemvändaren Peter Carlsson välkomnas som batteri-Jesus, näringslivslegendaren Harald Mix hyllas som en brobyggare mellan politik och kapital. Snart har de säkrat tiotals miljarder. Och mer ska in. 

Northvoltfallet är som en nervkittlande thriller från verkligheten, där journalisten Gunnar Lindstedt blottlägger spelet bakom kulisserna: från storpolitiska visioner och investerarmöten hos Goldman Sachs, till fabriksgolvets alltmer desperata kamp mot klockan. När tekniken haltar och kunderna flyr växer sprickorna i både produktionslinjer och styrelserum. Till slut är det bara en tidsfråga innan bygget rasar. Den 12 mars 2025 är konkursen ett faktum. Närmare 100 miljarder kronor är borta.

Så tar kampen om sanningen vid.

Med unik tillgång till nyckelpersoner och hemliga dokument har Gunnar Lindstedt skrivit en bladvändare där löften om grön omställning förvandlas till lögner och död. Northvoltfallet är berättelsen om den mest spektakulära industriella kollapsen i svensk historia – en sann saga om drömmar, hybris och svek.

Gunnar Lindstedt är en av Sveriges främsta journalister och författare. Han har en bakgrund på Svenska Dagbladet och Veckans Affärer, och belönades 1998 med Stora Journalistpriset. Han har skrivit ett tiotal böcker, och är aktuell med en nyutgåva av sin moderna klassiker Trustorhärvan (Volante, 2026). 

"Bokens främsta styrka är researcharbetet. Materialet är omfattande och Lindstedt lyckas göra komplicerade företags- och finansieringsfrågor begripliga för en bred läsekrets. ( ) Northvoltfallet är en välskriven, engagerande och tankeväckande samtidsskildring." BTJ 

"Gunnar Lindstedts bok om Northvolts uppgång och fall är bitvis en bladvändare. Det skulle ju bli så stort med en svensk batterifabrik. Men bubblan sprack. Det börjar som en finansthriller och slutar med en geopolitisk rysare." Dagens Nyheter

Under de senaste femtio åren har kvinnors makt i ­Sverige stärkts på ett dramatiskt sätt. Från att tidigare ha varit det generellt underordnade könet har kvinnor idag rentav en ­ledande ställning på många centrala områden. Viktiga yrken och samhälls­institutioner som tidigare dominerats av män domineras idag av kvinnor.

I Den mjuka staten undersöker Erik J. Olsson och Catharina Grönqvist Olsson, utifrån aktuell forskning från flera vetenskapliga fält, vad denna omvälvande demografiska utveckling innebär och vad den fått för konsekvenser. De behand­lar även vad som kan komma att ske om maktbalansen mel­lan könen fortsätter att förskjutas i den riktning den gör för närvarande.

Sammantaget ger boken en unik belysning av ett nytt och angeläget men sällan diskuterat samhälls­fenomen: den ­ökande feminiseringen av stat och samhälle. Särskild ­beto­ning ligger på skolan och andra delar av den offentliga ­sektorn.

Författarna driver tesen att kvinnors ökade inflytande inte bara har fått odelat positiva effekter, utan även är en viktig faktor bakom att Sverige idag kan kategoriseras som en mjuk stat. Termen myntades av ­nationalekonomen ­Gunnar Myrdal för att beskriva stater som på grund av ­bristande lagstiftning eller regelefterlevnad lider av social oordning.

OM FÖRFATTARNAErik J. Olsson är professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet. Hans senare forskning är tvärvetenskaplig och behandlar bl.a. jämställdhet och offentlig styrning. Han har publicerat ett tiotal fackfilosofiska böcker samt många tidskrifts­artik­lar. Erik J. Olsson är ordförande i Academic Rights Watch som värnar den akademiska friheten. Catharina Grönqvist Olsson har mång­årig erfarenhet av att arbeta inom offentlig sektor med inriktning på arti­ficiell intelligens, digitalisering och arkiv- och informa­tionshantering. Hon är utbildad arkivarie och legi­timerad sjuk­sköterska med undervisningsuppdrag på Lunds univer­sitet.

FÖRFATTARNA OM BOKENDet svenska samhället har sedan 1960-talet blivit allt mjukare och snäl­lare; vi har gått från att vara vänliga men bestämda (kind) till att vara snälla och undfal­lande (nice).

Den nya mjukheten tar sig även uttryck i plattare, mindre hierarkiska organisationer. Medan kraven på prestation har minskat har kraven på att omfatta de värderingar som anses goda ökat. Tre typfall är: polisens defensiva strategi vid upplopp och kravaller; den mer toleranta synen på offentliganställda som begår fel i tjänsten; skolans mjukare hållning där prestationskraven på eleverna är lägre och otydligare och där lärarna inte har samma auktoritet som tidigare.

Att samhället och staten blivit mjukare och snällare är det få som förnekar. Frågan är vad det beror på och huruvida det alltid är önskvärt.

Enligt den moraliska kompasshypotesen är orsaken att mjuka värderingar är objektivt riktiga och att vi har blivit bättre på att inse detta. Hypotesen är emellertid svår att upprätthålla i ljuset av de problematiska konsekvenserna av samhällets mjukhet men även på grund av filosofiska och kunskapsteoretiska svårigheter.

Enligt den könsdemografiska hypotesen är ­orsaken till det mjukare samhället en demografisk förändring som lett till stor kvinnlig majo­ritet i skolan och på andra samhällsområden i kombination med psykologiska könsskillnader, där kvinnor utmärker sig genom ett mjukare förhållningssätt.

I vår bok argumenterar vi för att samhället behöver ta den könsdemografiska hypotesen på allvar.

SAGT OM BOKEN

»Det här är en bok som kommer att få många att grunna över de livsval som gjorts och varför livet egentligen blev som det blev.« Gunilla Kindstrand i Svenska Dagbladet

» intressanta perspektiv och frågeställningar och många av de frågor som diskuteras, såsom problem med måluppfyllelse inom skolan, är väl värda att reflektera kring. Detta oavsett om läsaren håller med om grundtesen eller inte. Helhetsbetyg: 4 av 5.« Elin Forsgren i BTJ

»... en alternativ historia om föregångslandet Sverige, berättad i 13 kapitel med fotnoter, litteraturförteckning och mycket statistik. Det är ett imponerande pionjärarbete. Det vore en gåva om Den mjuka staten kunde ges ut på danska så att fler kunde läsa den innan den danska välfärdsstaten utsätts för samma förstörelse inifrån.« Mikael Jalving i Kontrast (Danmark)

» bokens stora problem är inte vetenskapligt utan moraliskt: Författarna nyttjar vilseledande metoder för att dra slutsatser som misstänkliggör kvinnor som grupp. Det kan bara betraktas som en del av en målmedveten kamp mot deras plats och inflytande i samhället. Kvinnorna ska kuvas.« Jesper Ahlin Marceta i Göteborgs-Posten

»Den mjuka staten handlar alltså om den ökande feminiseringen i skola och offentlig sektor. Svenska kyrkan platsar väl in, men det skriver inte författarna mycket om. Jag fattar i alla fall! Konsekvensen fattar jag också: Ett samhälle som inte håller samman, men väl riskerar att falla samman.« Dag Sandahl

»Ett fantastiskt arbete, long overdue. Detta borde verkligen kunna bli ett tändande spån för en debatt som Sverige borde haft sedan decennier, men som vi nogsamt undvikit.« Guy Madison, professor i psykologi, Umeå universitet

»Ett utmärkt arbete, en viktig bok, kanske en av de viktigaste för att förstå den samtid vi lever i.« Klaus Solberg Söilen, professor i företagsekonomi, Högskolan i Halmstad

Att bygga och bo hör till det mest ursprungliga. Byggandet och boendet speglar hur mänskligheten levt och verkat genom årtusendena. Varför ser det ut som det gör omkring oss? Gunnar Wetterberg följer byggarna och deras verk från hedenhös in i vår tid. Långhusen dominerade i flera tusen år, följda av de timrade gårdarna från vikingatid till 1800-tal. Det handlar om hur verktygen gjort nya hus möjliga, hur jordbrukets förändringar stuvat om gårdarna, och hur makt och prakt talat genom byggnaderna.

De allra flesta av dagens hus har byggts under de senaste 150 åren. Industrialiseringen och urbaniseringen skapade om städerna, den byggtekniska revolutionen gjorde nya slags hus möjliga. Bostadsnöden utnyttjades av roffare och profitörer, bättre bostäder blev en röd tråd i folkhemsbygget. Miljonprogrammet gav många fler mycket bättre boende, men bostadspolitikens föresatser strandade när integrationen havererade. Bostäderna blev förmögenhetsmaskiner, fastigheterna utlöste 1990-talets kris. I klimatkrisen har byggandet och boendet en nyckelroll.

Gunnar Wetterberg, den nyfikne På Spåret-vinnaren, har skrivit en perspektivrik bok om byggandets historia och utveckling. En bok för alla som bygger.

Utseende, kropp och åldrande tar allt större plats i flickors och kvinnors medvetande. I takt med att vi har gått från ideal till hyperideal har skönhetsindustrin tjänat allt mer på smink, hudvård och skönhetsingrepp.

Var går gränsen mellan strävan efter hälsa och noja över att inte vara perfekt, mellan jakt på skönhet och kamp mot självhat? Hur förhåller sig feminismen till det växande skönhetsintresset och dess konsekvenser, och vilket ansvar har influencers som säljer lycka genom konsumtion?

Utifrån personliga erfarenheter, intervjuer och forskning försöker journalisten Annie Croona förstå vår tids skönhetshets – och vad vi kan göra åt den.

"För att ha blottlagt ett sjukt underjordiskt rotsystem där storföretag, myndigheter och politiker flätas samman i en hänsynslös rovdrift på den svenska skogen. " Guldspaden 2023 för årets bok

"Lisa Röstlunds reportage är ett yxhugg rätt in i den svenska folksjälen." Dagens Nyheter

"Boken är en utförlig redogörelse för olika perspektiv och vinklar som finns i konflikten som råder kring den svenska skogen." Aftonbladet

"Journalisten Lisa Röstlund har skrivit en högaktuell granskning i bokform." Tidningen Ångermanland

"Oerhört spännande kastar man sig som läsare hela tiden vidare ... Röstlunds bok borde skapa en mental skogsbrand i hela Sverige." Smålandsposten

"Röstlund fläker upp hela denna fråga, som så ofta mörkas av starka industriintressen, och låter den detonera – inte med slagord utan med minutiös journalistik." Göran Greider

"En skandal skildrad som en spännande deckare. … Lisa Röstlund har ägnat flera år åt att gräva i ödesfrågan: hur skogen ska användas för att lösa klimatkrisen och det akuta hotet mot den biologiska mångfalden. En bok som inte går att läsa utan att bli rasande på de ljugande skogsbolagen och ohederliga forskare. ETC

I skogslandet Sverige pågår en strid. Biologer larmar: de sista riktiga skogarna försvinner – snart återstår bara hyggen och plantager. Skogsbolag och andra forskare säger tvärtom: vi har aldrig haft så mycket skog som nu. Och mitt i brinnande klimat- och biologisk mångfalds-kris är man djupt oense om hur skogen ska användas för att bäst möta och bidra till att lösa den.

När journalisten Lisa Röstlund granskar en av vår tids ödesfrågor kliver hon ned i skyttegravarna och blottar konsekvenser av kriget. Hon finner hemliga dokument och möter rädda människor som bara vågar uttala sig anonymt, men också de som väljer att prata öppet. Om självmord. Om dödshot mellan grannar. Om etablerade och välrenommerade forskare som mobbas ut. Och om vetenskapsmän som smider planer ihop med industrin. Granskningen vävs in i hennes vardag och väcker svåra frågor.

Mottagare av Lubbe Nordström-priset 2023.

Mottagare av Guldspaden 2023 för årets bok.

Motivering:

”I sin senaste bok Skogslandet granskar journalisten Lisa Röstlund skogslandet Sverige och de strider som finns i samhället angående synen på skogen och dess roll i samhället, klimatet och ekonomin. När hon granskar en av vår tids ödesfrågor kliver hon ned i skyttegravarna och blottar konsekvenser av kriget. Men trots svåra frågor så håller hon fast i sitt uppdrag som grävande journalist och belyser frågan om skogens värde och skogsindustrins påverkan från flera olika sidor och perspektiv. Vi ser att Lisa verkar i Ludvig Nordströms anda genom att skildra människor i landet som talar om och upplever sig för små för att ta kampen mot de stora bolagen, människor som påverkas i sin vardag av de konflikter som pågår kring den svenska skogen och hur detta väcker många svåra frågor”.

Mottagare av Stiftelsen Klockrosens stipendium 2023.

Motivering:

"Lisa Röstlund tilldelas Klockrosens stipendium för sin bok Skogslandet som på vacker prosa och med gedigna efterforskningar berättar om svenskt skogsbruk. Med klara belägg visar hon sambanden mellan partsintressen och en resulterande och farlig utarmning av naturen."

Stiftelsen Klockrosen grundades 2020 av makarna Börje Frelin och Kerstin Ekman.

Han var mannen som skulle förändra en hel industri – entreprenören som satte Norrland på världskartan och lovade en grön revolution för hela Europa. Northvolt sågs som framtidens energijätte, ett symbolprojekt för klimatkampen och den gröna omställningen. Men visionen som skulle bli Europas stolta flaggskepp kapsejsade. I denna självbiografi ger Peter Carlsson för första gången sin egen bild av Northvolts uppgång och fall. Han berättar om resan från hyllad visionär till ifrågasatt ledare, om de innovativa strategierna som drev projektet framåt och om de avgörande misstagen längs vägen. Det är en berättelse om drömmar, pengar, politik och maktspel – men också om en mans envisa tro på att förändring är möjlig. Det är en inifrånskildring av den största gröna industrisatsningen i Europas historia, och en insikt i varför omställningen är så svår – och samtidigt helt nödvändig. Peter Carlssons berättelse är personlig, dramatisk och djupt relevant för alla som vill förstå vad som krävs för att möta klimatkrisen.

Peter Carlsson skriver boken tillsammans med Markus Lutteman.

Utan elförsörjning blir det ingen tillväxt och ingen välfärd. Moderna samhällen är helt beroende av en fungerande och pålitlig energiproduktion. I Sverige har energipolitik varit en stridsfråga i många år. Trots goda förutsättningar rapporteras återkommande om elbrist. Hur är det möjligt? Allt du behöver veta om Sveriges elförsörjning är en pedagogisk introduktion till svensk energipolitik.

Boken beskriver:

Utbyggnaden av den svenska energiförsörjningen under 1900-talet.

Hur kärnkraften blev en så känslig politisk fråga.

Avregleringen av elmarknaden och dess konsekvenser.

Varför Sverige trots goda förutsättningar återkommande har riskerat elbrist.

Vindkraftens och solenergins styrkor och svagheter.

Vad som behöver göras för att säkra framtidens energiförsörjning.  

Jan Blomgren är företagsledare och konsult inom energi med en global kundkrets. Han har tidigare varit senior expert på Vattenfall, föreståndare för Svenskt Kärntekniskt Centrum och professor i tillämpad kärnfysik vid Uppsala universitet.

Strindbergs lilla röda är en både nördig och allmänbildande resa genom bokens, typografins och läsningens historia. Med Röda rummet som prisma berättar Alexandra Borg och Nina Ulmaja hur allt började och hur det fortsatt. Det är oavbrutet lärorikt och underhållande, och varje vackert formgiven sida genomsyras av kärlek till Boken.

"Man köper heldre en vacker bok för en krona än en ful för 50 öre.""

August Strindberg

Den har kallats »Sveriges första moderna roman«. Röda rummet utkom första gången 1879 och väckte omedelbart stor uppmärksamhet. Sedan dess har boken utkommit i över 140 utgåvor, filmatiserats, blivit serieroman och översatts till ett stort antal språk. Men förutom att vara en klassisk roman är Röda rummet en Bok. Skriven, formgiven, tryckt, såld och läst. Hur gick det till på Strindbergs tid? Hur går det till idag?

En journalistisk granskning av hur den organiserade brottsligheten äter sig djupare och djupare in i det tillitsbaserade svenska samhället. I ”Maffiapakten” ger kriminalreportern Lasse Wierup en lika initierad som skrämmande bild av hur allt fler kriminella nätverk tar sikte på företag och myndigheter i jakten på lättförtjänta pengar. I nästa led involveras såväl advokater och läkare som revisorer, företagsledare och banktjänstemän. Den svarta ekonomin är på flera plan på väg att växa samman med den vita. Vi har lärt oss leva med sprängdåd, skjutningar och utomstående offer. Ska Sverige lyckas försvara välfärdsstaten och tilliten – eller ska vi förlora det som gjorde landet unikt?