Industrier och branscher

I Det nya matriarkatet fortsätter Erik J. Olsson och ­Catharina Grönqvist Olsson den kartläggning av femi­niseringen av ­Sverige som de inledde i den uppmärksammade boken Den mjuka staten 2024.

Att kvinnor och män ska ha samma makt att påverka ­sam­hället och sina egna liv är sedan länge det ­jämställd­hetspolitiska målet i Sverige. Desto mer överraskade blev Erik J. Olsson och Catharina Grönqvist Olsson när de ­upptäckte att centrala statliga sektorer som departement och myndigheter inte lever upp till detta mål i sina egna verksamheter. I Det nya matriarkatet beskrivs hur makten inom staten är allt annat än jämnt fördelad. De som idag dominerar är emellertid kvinnorna och inte, såsom var fallet förr, ­männen. På hela 80 procent av ­myndigheterna är kvinnorna i majoritet bland de anställda och den näst mest ojämställda av alla myndigheter visar sig vara Jämställdhetsmyndigheten.

Det nya matriarkatet tar också upp vilka effekter på samhällskultur och politik i stort denna demografiska utveckling har och kommer att få. Särskilt undersöks hur den ökande kvinnoandelen påverkar viktiga statliga områden som totalförsvar, polis och rättsväsende.

Erik J. Olsson är professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet. Catharina Grönqvist Olsson är ut­bildad arkivarie och legi­timerad sjuk­sköterska.

SAGT OM DEN MJUKA STATEN»Bokens hypotes är intressant och öppnar för ett fält som vi diskuterar för lite och för onyanserat i offentligheten.« Erik Jersenius i Dagens Nyheter 

»... har förutsättningar att göra sina läsare förvåna­de, upprörda, generade och förbannade, var och en utifrån sina positioner i frågorna. Men paret Olsson kräver ingen intellektuell underkastelse utan uppmuntrar snarare till egen reflektion. Det här är en bok som kommer att få många att grunna över de livsval som gjorts och varför livet – egentligen – blev som det blev.« Gunilla Kindstrand i Svenska Dagbladet 

»... en omsorgsfullt argu­men­terad bok, gediget underbyggd med vetenskap och logiskt tänkande.« Lena Andersson i Svenska Dagbladet 

»... [författarnas] folkhemsporträtt [landar] som en slägga i den ­finaste porslinsutställningen ... ett imponerande pionjärarbete. Det vore en gåva om Den ­mjuka staten kunde ges ut på danska så att fler kunde läsa den innan den danska välfärds­staten utsätts för samma förstörelse inifrån.« Mikael Jalving i ­Kontrast 

»Värdet med Olsson & Olssons könsdemografiska hypotes är att det synliggör flera sakområden där en mjuk stat, präglad av feminina egenskaper, inte lyckas bekämpa maskulina egenskaper. Dessa egenskaper har istället funnit ny form inom klaner, kriminella gäng, och religiösa sekter. Den mjuka staten lägger således grunden för, och kan inte rå på, det separatistiska maskulina samhälle som nu växer fram i Sverige.« Johan Gärdebo i Fokus 

Northvoltfallet av Gunnar Lindstedt är den stora berättelsen om den mest spektakulära konkursen i svensk företagshistoria – en kritisk granskning och samtidigt en bladvändare med spänning som en thriller, skriven av en av landets främsta journalister och författare.

Skellefteå, 2017. En hyllad entreprenör och en legendarisk finansman avlägger ett löfte: de ska bygga framtidens batterier, rädda klimatet och göra Europa oberoende av Kina. Hemvändaren Peter Carlsson välkomnas som batteri-Jesus, näringslivslegendaren Harald Mix hyllas som en brobyggare mellan politik och kapital. Snart har de säkrat tiotals miljarder. Och mer ska in. 

Northvoltfallet är som en nervkittlande thriller från verkligheten, där journalisten Gunnar Lindstedt blottlägger spelet bakom kulisserna: från storpolitiska visioner och investerarmöten hos Goldman Sachs, till fabriksgolvets alltmer desperata kamp mot klockan. När tekniken haltar och kunderna flyr växer sprickorna i både produktionslinjer och styrelserum. Till slut är det bara en tidsfråga innan bygget rasar. Den 12 mars 2025 är konkursen ett faktum. Närmare 100 miljarder kronor är borta.

Så tar kampen om sanningen vid.

Med unik tillgång till nyckelpersoner och hemliga dokument har Gunnar Lindstedt skrivit en bladvändare där löften om grön omställning förvandlas till lögner och död. Northvoltfallet är berättelsen om den mest spektakulära industriella kollapsen i svensk historia – en sann saga om drömmar, hybris och svek.

Gunnar Lindstedt är en av Sveriges främsta journalister och författare. Han har en bakgrund på Svenska Dagbladet och Veckans Affärer, och belönades 1998 med Stora Journalistpriset. Han har skrivit ett tiotal böcker, och är aktuell med en nyutgåva av sin moderna klassiker Trustorhärvan (Volante, 2026). 

"Bokens främsta styrka är researcharbetet. Materialet är omfattande och Lindstedt lyckas göra komplicerade företags- och finansieringsfrågor begripliga för en bred läsekrets. ( ) Northvoltfallet är en välskriven, engagerande och tankeväckande samtidsskildring." BTJ 

"Gunnar Lindstedts bok om Northvolts uppgång och fall är bitvis en bladvändare. Det skulle ju bli så stort med en svensk batterifabrik. Men bubblan sprack. Det börjar som en finansthriller och slutar med en geopolitisk rysare." Dagens Nyheter

Under de senaste femtio åren har kvinnors makt i ­Sverige stärkts på ett dramatiskt sätt. Från att tidigare ha varit det generellt underordnade könet har kvinnor idag rentav en ­ledande ställning på många centrala områden. Viktiga yrken och samhälls­institutioner som tidigare dominerats av män domineras idag av kvinnor.

I Den mjuka staten undersöker Erik J. Olsson och Catharina Grönqvist Olsson, utifrån aktuell forskning från flera vetenskapliga fält, vad denna omvälvande demografiska utveckling innebär och vad den fått för konsekvenser. De behand­lar även vad som kan komma att ske om maktbalansen mel­lan könen fortsätter att förskjutas i den riktning den gör för närvarande.

Sammantaget ger boken en unik belysning av ett nytt och angeläget men sällan diskuterat samhälls­fenomen: den ­ökande feminiseringen av stat och samhälle. Särskild ­beto­ning ligger på skolan och andra delar av den offentliga ­sektorn.

Författarna driver tesen att kvinnors ökade inflytande inte bara har fått odelat positiva effekter, utan även är en viktig faktor bakom att Sverige idag kan kategoriseras som en mjuk stat. Termen myntades av ­nationalekonomen ­Gunnar Myrdal för att beskriva stater som på grund av ­bristande lagstiftning eller regelefterlevnad lider av social oordning.

OM FÖRFATTARNAErik J. Olsson är professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet. Hans senare forskning är tvärvetenskaplig och behandlar bl.a. jämställdhet och offentlig styrning. Han har publicerat ett tiotal fackfilosofiska böcker samt många tidskrifts­artik­lar. Erik J. Olsson är ordförande i Academic Rights Watch som värnar den akademiska friheten. Catharina Grönqvist Olsson har mång­årig erfarenhet av att arbeta inom offentlig sektor med inriktning på arti­ficiell intelligens, digitalisering och arkiv- och informa­tionshantering. Hon är utbildad arkivarie och legi­timerad sjuk­sköterska med undervisningsuppdrag på Lunds univer­sitet.

FÖRFATTARNA OM BOKENDet svenska samhället har sedan 1960-talet blivit allt mjukare och snäl­lare; vi har gått från att vara vänliga men bestämda (kind) till att vara snälla och undfal­lande (nice).

Den nya mjukheten tar sig även uttryck i plattare, mindre hierarkiska organisationer. Medan kraven på prestation har minskat har kraven på att omfatta de värderingar som anses goda ökat. Tre typfall är: polisens defensiva strategi vid upplopp och kravaller; den mer toleranta synen på offentliganställda som begår fel i tjänsten; skolans mjukare hållning där prestationskraven på eleverna är lägre och otydligare och där lärarna inte har samma auktoritet som tidigare.

Att samhället och staten blivit mjukare och snällare är det få som förnekar. Frågan är vad det beror på och huruvida det alltid är önskvärt.

Enligt den moraliska kompasshypotesen är orsaken att mjuka värderingar är objektivt riktiga och att vi har blivit bättre på att inse detta. Hypotesen är emellertid svår att upprätthålla i ljuset av de problematiska konsekvenserna av samhällets mjukhet men även på grund av filosofiska och kunskapsteoretiska svårigheter.

Enligt den könsdemografiska hypotesen är ­orsaken till det mjukare samhället en demografisk förändring som lett till stor kvinnlig majo­ritet i skolan och på andra samhällsområden i kombination med psykologiska könsskillnader, där kvinnor utmärker sig genom ett mjukare förhållningssätt.

I vår bok argumenterar vi för att samhället behöver ta den könsdemografiska hypotesen på allvar.

SAGT OM BOKEN

»Det här är en bok som kommer att få många att grunna över de livsval som gjorts och varför livet egentligen blev som det blev.« Gunilla Kindstrand i Svenska Dagbladet

» intressanta perspektiv och frågeställningar och många av de frågor som diskuteras, såsom problem med måluppfyllelse inom skolan, är väl värda att reflektera kring. Detta oavsett om läsaren håller med om grundtesen eller inte. Helhetsbetyg: 4 av 5.« Elin Forsgren i BTJ

»... en alternativ historia om föregångslandet Sverige, berättad i 13 kapitel med fotnoter, litteraturförteckning och mycket statistik. Det är ett imponerande pionjärarbete. Det vore en gåva om Den mjuka staten kunde ges ut på danska så att fler kunde läsa den innan den danska välfärdsstaten utsätts för samma förstörelse inifrån.« Mikael Jalving i Kontrast (Danmark)

» bokens stora problem är inte vetenskapligt utan moraliskt: Författarna nyttjar vilseledande metoder för att dra slutsatser som misstänkliggör kvinnor som grupp. Det kan bara betraktas som en del av en målmedveten kamp mot deras plats och inflytande i samhället. Kvinnorna ska kuvas.« Jesper Ahlin Marceta i Göteborgs-Posten

»Den mjuka staten handlar alltså om den ökande feminiseringen i skola och offentlig sektor. Svenska kyrkan platsar väl in, men det skriver inte författarna mycket om. Jag fattar i alla fall! Konsekvensen fattar jag också: Ett samhälle som inte håller samman, men väl riskerar att falla samman.« Dag Sandahl

»Ett fantastiskt arbete, long overdue. Detta borde verkligen kunna bli ett tändande spån för en debatt som Sverige borde haft sedan decennier, men som vi nogsamt undvikit.« Guy Madison, professor i psykologi, Umeå universitet

»Ett utmärkt arbete, en viktig bok, kanske en av de viktigaste för att förstå den samtid vi lever i.« Klaus Solberg Söilen, professor i företagsekonomi, Högskolan i Halmstad

Utan elförsörjning blir det ingen tillväxt och ingen välfärd. Moderna samhällen är helt beroende av en fungerande och pålitlig energiproduktion. I Sverige har energipolitik varit en stridsfråga i många år. Trots goda förutsättningar rapporteras återkommande om elbrist. Hur är det möjligt? Allt du behöver veta om Sveriges elförsörjning är en pedagogisk introduktion till svensk energipolitik.

Boken beskriver:

Utbyggnaden av den svenska energiförsörjningen under 1900-talet.

Hur kärnkraften blev en så känslig politisk fråga.

Avregleringen av elmarknaden och dess konsekvenser.

Varför Sverige trots goda förutsättningar återkommande har riskerat elbrist.

Vindkraftens och solenergins styrkor och svagheter.

Vad som behöver göras för att säkra framtidens energiförsörjning.  

Jan Blomgren är företagsledare och konsult inom energi med en global kundkrets. Han har tidigare varit senior expert på Vattenfall, föreståndare för Svenskt Kärntekniskt Centrum och professor i tillämpad kärnfysik vid Uppsala universitet.

"Lysande om hur girighet, grupptänkande och människors önskan att bli smärtfria skapade en hälsokatastrof av bibliska proportioner." - Anders Hansen

"Patrick Radden Keefe slog igenom med "Säg inget", om konflikten på Nordirland. Nu är han tillbaka med en knivskarp skildring av de yttersta konsekvenserna av hänsynslös kapitalism och korruption." Malin Persson Giolito

Länge prydde namnet Sackler väggarna på världens mest prestigefyllda universitet och museum. Tack vare sina stora donationer förknippades den stenrika dynastin med ärevördiga institutioner som Harvard, Oxford och Louvren.

Vad som skapat förmögenheten var inte lika känt. Men när det stod klart att familjens företag Purdue Pharma låg bakom det smärtstillande läkemedlet Oxycontin hamnade namnet Sackler i mediernas fokus. Sedan 1999 har mer än en halv miljon människor dött i den så kallade opioidkrisen – vilket ansvar bar de som hade producerat och berikat sig på det preparat som drivit på epidemin?

I den hyllade Smärtans imperium berättar Patrick Radden Keefe historien om Sacklerdynastin och dess väg till framgång via en rad våghalsiga satsningar inom läkemedelsindustrin. Med skamlös marknadsföring och cyniska säljmetoder spreds Oxycontin över hela USA, och släkten Sackler blev en av världens mest förmögna. Men priset – lidande, beroende och död – betalades av de utsatta människor som litade på deras produkter.

Patrick Radden Keefe, som slog igenom med Nordirlandboken Säg inget, har med Smärtans imperium skapat ett journalistiskt storverk. Det är en omskakande berättelse om sjuka affärer och en familjs omättliga girighet.

Han var mannen som skulle förändra en hel industri – entreprenören som satte Norrland på världskartan och lovade en grön revolution för hela Europa. Northvolt sågs som framtidens energijätte, ett symbolprojekt för klimatkampen och den gröna omställningen. Men visionen som skulle bli Europas stolta flaggskepp kapsejsade. I denna självbiografi ger Peter Carlsson för första gången sin egen bild av Northvolts uppgång och fall. Han berättar om resan från hyllad visionär till ifrågasatt ledare, om de innovativa strategierna som drev projektet framåt och om de avgörande misstagen längs vägen. Det är en berättelse om drömmar, pengar, politik och maktspel – men också om en mans envisa tro på att förändring är möjlig. Det är en inifrånskildring av den största gröna industrisatsningen i Europas historia, och en insikt i varför omställningen är så svår – och samtidigt helt nödvändig. Peter Carlssons berättelse är personlig, dramatisk och djupt relevant för alla som vill förstå vad som krävs för att möta klimatkrisen.

Peter Carlsson skriver boken tillsammans med Markus Lutteman.

Att bygga och bo hör till det mest ursprungliga. Byggandet och boendet speglar hur mänskligheten levt och verkat genom årtusendena. Varför ser det ut som det gör omkring oss? Gunnar Wetterberg följer byggarna och deras verk från hedenhös in i vår tid. Långhusen dominerade i flera tusen år, följda av de timrade gårdarna från vikingatid till 1800-tal. Det handlar om hur verktygen gjort nya hus möjliga, hur jordbrukets förändringar stuvat om gårdarna, och hur makt och prakt talat genom byggnaderna.

De allra flesta av dagens hus har byggts under de senaste 150 åren. Industrialiseringen och urbaniseringen skapade om städerna, den byggtekniska revolutionen gjorde nya slags hus möjliga. Bostadsnöden utnyttjades av roffare och profitörer, bättre bostäder blev en röd tråd i folkhemsbygget. Miljonprogrammet gav många fler mycket bättre boende, men bostadspolitikens föresatser strandade när integrationen havererade. Bostäderna blev förmögenhetsmaskiner, fastigheterna utlöste 1990-talets kris. I klimatkrisen har byggandet och boendet en nyckelroll.

Gunnar Wetterberg, den nyfikne På Spåret-vinnaren, har skrivit en perspektivrik bok om byggandets historia och utveckling. En bok för alla som bygger.

Den här berättelsen handlar om en man som levde ett smått sagolikt liv. Det började i Göteborg 1935 och det slutade i Toronto 2024. Under de nästan 90 år som rymdes däremellan for den här mannen som en svetslåga genom tillvaron och tände och brände allt som kom i hans väg. Ett helt folk följde hans framfart och under flera decennier gjorde svenskarna på nåt märkligt sett den här mannens historia till sin egen. Mest känd blev han som chef för Volvo, i en tid när Sverige var som rikast och Volvo som störst. Han hette Pehr Gustaf Gyllenhammar. PG. Legenden om Pehr G Gyllenhammar innehåller allt man kan förvänta sig av en saga: en prinsessa, ett sjöodjur, många korståg och maktkamper, mycket guld och – självklart – ett slut som ingen hade kunnat ana. *Kristina Hedberg är journalist på Dagens Nyheter och programledare. Under många år arbetade hon på SVT med program som Uppdrag granskning och Min sanning. Hon har belönats med flera priser för sitt arbete, bland annat Stora Ekopriset och Sveriges Radios språkpris.

En journalistisk granskning av hur den organiserade brottsligheten äter sig djupare och djupare in i det tillitsbaserade svenska samhället. I ”Maffiapakten” ger kriminalreportern Lasse Wierup en lika initierad som skrämmande bild av hur allt fler kriminella nätverk tar sikte på företag och myndigheter i jakten på lättförtjänta pengar. I nästa led involveras såväl advokater och läkare som revisorer, företagsledare och banktjänstemän. Den svarta ekonomin är på flera plan på väg att växa samman med den vita. Vi har lärt oss leva med sprängdåd, skjutningar och utomstående offer. Ska Sverige lyckas försvara välfärdsstaten och tilliten – eller ska vi förlora det som gjorde landet unikt?

Idag hörs inte längre dånet från dunkande hamrar och brusande vattenfall. Men ur stillheten berättar bevarade bruksmiljöer om hur Bergslagen blev centrum för världens järnframställning. I hetta och sot lades grunden till Sveriges ställning som stormakt och landets ekonomiska välstånd. 

I boken Järnbrukens historia får vi några perspektiv på järnets avgörande roll i Sveriges historia. Tidsresan börjar för mer än tvåtusen år sedan, men tyngdpunkten ligger på 1700- och 1800-talens blomstrande brukskultur. Järnbruken blev noder av civilisation. Där utvecklades ny teknik, nya yrken och nya seder. På bruksherrgårdarna spirade intresset för bildning, konst och litteratur och framstående författarskap föddes som hos Geijer, Lagerlöf och Fröding.

I denna rikt illustrerade bok författad av vetenskapsjournalisten Nils-Johan Tjärnlund, får vi tydliga exempel på de starka influenser som brukskulturen har lämnat efter sig: från mer välkända miljöer som världsarvet Engelsbergs bruk och vallonbruken i Uppland till de okända bruken längs Norrlandskusten. Går det till och med att spåra idén om det svenska folkhemmet i den speciella bruksandan?

"Ett praktverk över järnbrukens historia." Dala-Demokraten.

"...texten bär författarens vanliga signum att vara såväl kunskapsintensiv som levande och lättläst. Bakom ligger en imponerande research och en stor personlig kunskap som ger sammanhangen. Här finns också så många bilder att boken (nästan) kan fungera som blädderverk." Sundsvalls Tidning.

"För att ha blottlagt ett sjukt underjordiskt rotsystem där storföretag, myndigheter och politiker flätas samman i en hänsynslös rovdrift på den svenska skogen. " Guldspaden 2023 för årets bok

"Lisa Röstlunds reportage är ett yxhugg rätt in i den svenska folksjälen." Dagens Nyheter

"Boken är en utförlig redogörelse för olika perspektiv och vinklar som finns i konflikten som råder kring den svenska skogen." Aftonbladet

"Journalisten Lisa Röstlund har skrivit en högaktuell granskning i bokform." Tidningen Ångermanland

"Oerhört spännande kastar man sig som läsare hela tiden vidare ... Röstlunds bok borde skapa en mental skogsbrand i hela Sverige." Smålandsposten

"Röstlund fläker upp hela denna fråga, som så ofta mörkas av starka industriintressen, och låter den detonera – inte med slagord utan med minutiös journalistik." Göran Greider

"En skandal skildrad som en spännande deckare. … Lisa Röstlund har ägnat flera år åt att gräva i ödesfrågan: hur skogen ska användas för att lösa klimatkrisen och det akuta hotet mot den biologiska mångfalden. En bok som inte går att läsa utan att bli rasande på de ljugande skogsbolagen och ohederliga forskare. ETC

I skogslandet Sverige pågår en strid. Biologer larmar: de sista riktiga skogarna försvinner – snart återstår bara hyggen och plantager. Skogsbolag och andra forskare säger tvärtom: vi har aldrig haft så mycket skog som nu. Och mitt i brinnande klimat- och biologisk mångfalds-kris är man djupt oense om hur skogen ska användas för att bäst möta och bidra till att lösa den.

När journalisten Lisa Röstlund granskar en av vår tids ödesfrågor kliver hon ned i skyttegravarna och blottar konsekvenser av kriget. Hon finner hemliga dokument och möter rädda människor som bara vågar uttala sig anonymt, men också de som väljer att prata öppet. Om självmord. Om dödshot mellan grannar. Om etablerade och välrenommerade forskare som mobbas ut. Och om vetenskapsmän som smider planer ihop med industrin. Granskningen vävs in i hennes vardag och väcker svåra frågor.

Mottagare av Lubbe Nordström-priset 2023.

Mottagare av Guldspaden 2023 för årets bok.

Motivering:

”I sin senaste bok Skogslandet granskar journalisten Lisa Röstlund skogslandet Sverige och de strider som finns i samhället angående synen på skogen och dess roll i samhället, klimatet och ekonomin. När hon granskar en av vår tids ödesfrågor kliver hon ned i skyttegravarna och blottar konsekvenser av kriget. Men trots svåra frågor så håller hon fast i sitt uppdrag som grävande journalist och belyser frågan om skogens värde och skogsindustrins påverkan från flera olika sidor och perspektiv. Vi ser att Lisa verkar i Ludvig Nordströms anda genom att skildra människor i landet som talar om och upplever sig för små för att ta kampen mot de stora bolagen, människor som påverkas i sin vardag av de konflikter som pågår kring den svenska skogen och hur detta väcker många svåra frågor”.

Mottagare av Stiftelsen Klockrosens stipendium 2023.

Motivering:

"Lisa Röstlund tilldelas Klockrosens stipendium för sin bok Skogslandet som på vacker prosa och med gedigna efterforskningar berättar om svenskt skogsbruk. Med klara belägg visar hon sambanden mellan partsintressen och en resulterande och farlig utarmning av naturen."

Stiftelsen Klockrosen grundades 2020 av makarna Börje Frelin och Kerstin Ekman.

Det här är berättelsen om Romson reklambyrå, verksamma 1996 – 2002, en tid då dagstidningarna fortfarande var jättestora, både till läsekrets och format, då internet fortfarande var ett spännande framtidslöfte, och då reklamkreatörer fortfarande var förlänade med en slags rockstjärnestatus. Berättelsen följer byrån: dess tillblivelse, uppgång och fall. Det är en historia som rymmer både passion och svek, och som ger en underhållande inblick i en reklambyrås vardag åren runt förra sekelskiftet.

Jan Lindforss var verksam inom reklambranschen i över 30 år på flera av Sveriges mest framgångsrika reklambyråer. Nedlagd på grund av framgång är hans minnesskildring av hur han kom in i branschen, och om personer och händelser som kom att forma hans yrkesbana.

E-handeln slår rekord, och bakom varje paket som levereras direkt till dörren finns en osynlig armé av gigarbetare. I Den sista milen granskar Julia Lindblom de svenska leveransföretagen som lovar fossilfria, rekordsnabba leveranser – men på bekostnad av de som gör jobbet. På några få år har leveransbranschen omstöpts i grunden av techdrivna, snabbt expanderande bolag med mängder av riskkapital i ryggen.

Med skarpa avslöjanden och personliga berättelser från buden visar Lindblom hur app-baserade plattformar revolutionerat arbetsmarknaden och samtidigt pressat arbetsvillkoren till bristningsgränsen. Vad händer när algoritmer styr arbetet, investerare jagar tillväxt, och arbetare blir förlorare i gigekonomins löfte om flexibilitet?

Julia Lindblom, författaren bakom hyllade Amazon – bakom framgången, har skrivit en reportagebok som sätter ljuset på arbetsvillkoren, maktkampen och de dolda kostnaderna bakom din hemleverans.

"En ögonöppnande och tankeväckande bok som gör att jag ser leveransbuden i stadsmiljön på ett nytt sätt. Helhetsbetyg: 4." BTJ-häftet nr 23, 2025

"I Julia Lindbloms 'Den sista milen' får vi läsa om vem som tar smällen när kalkylen inte håller. … E-handeln i Sverige har mer än fördubblats sedan 2017 och budbranschen har växt explosionsartat. På ytan ser dessa firmor ut som moderna techföretag, men deras rötter är nerkörda i en dunkel forntid då arbetarna bockade så att ryggkotorna krasade." Aftonbladet

"Denna dystopi är redan en verklighet för en stor del av Sveriges invandrade befolkning, vilket Julia Lindblom skildrar med hjärtskärande precision i 'Den sista milen'". Expressen

"Efter många års diskussioner har de till slut lovat att arbeta för att organisera gigarbetare. Än så länge har de misslyckats. De har ett stort och svårt arbete framför sig, men 'Den sista milen' stärker min mångåriga övertygelse att det saknas en bättre utväg. Läs den – och rösta med fötterna." Göteborgs-Posten

"På 200 tajta sidor lyckas Lindblom intervjua såväl bolagens anställda som deras chefer och jurister. Det är rafflande läsning, pedagogiskt förklarat, om villkoren i en genomrutten bransch." Upsala Nya Tidning

"Samma dag som jag läser ut boken passerar jag en lastbil som vält. Den tillhör en av de större budfirmorna. Förarsidan är svart av sot. Vid korsningen dirigeras trafiken av män i reflexjackor, en bit bort står ett polisfordon. Personen som satt i förarsätet är borta. Plötsligt är det inte längre en berättelse i en bok." Svenska Dagbladet

Julia Lindbloms reportagebok, ”Amazon: Bakom framgången”, granskade den stora näthandelsbutiken och villkoren för de som jobbar där. Nedslående läsning. Upprörande. Lindblom har släppt en ny bok i dagarna. I ”Den sista milen” granskar hon det som ibland kallas för gigekonomin. Hon berättar om människor som med risk för liv och hälsa levererar paket, om budbranschens arbetare med osäkra anställningar, ständigt övervakade och löner som betalas ut ibland. År 1979 skrotades husmorssemestern, men i dagens kapitalism är det personerna Julia Lindblom berättar om [de] som förtjänar en husmorssemester." Dagens ETC

"Varje gång vi klickar hem något är det till en kostnad – förutom för klimat och miljö kanske även för oss själva, tänker jag? Men också för människorna som utgör stommen på den exploderande pryl-leveransmarknaden. Med finstämd närvaro skildrar Julia Lindblom mannen som jobbar tolv timmar om dagen men ändå inte har råd med en tågbiljett för att hälsa på sin dotter i Malmö. Eller de som utvisas – utan lön – när budbolagen går i konkurs. En välbehövlig självrannsakan, i hopp om att övriga klappar är mer hållbara." Lisa Röstlund, Aftonbladet

"Är du just i färd med att klicka hem årets julklappar? Tänk igen. Grävjournalisten Julia Lindblom gör i 'Den sista milen' upp med e-handelns exploatering av arbetskraft och ihåliga hållbarhetslöften. … Lindblom tecknar effektivt bilden av denna den fria marknadens dystopiska verklighet." Dagens Nyheter

De älskar sin storslagna natur. De kämpar globalt för mänskliga rättigheter och mot krig och fattigdom. Norrmännen, de hederliga och jämställda. Men i en tid då planetens framtid står på spel trampar landet samtidigt gasen i botten med rekordinvesteringar i olja – även på nya, känsliga platser på jorden. Journalisten Lisa Röstlund prisades för boken Skogslandet om den svenska skogsindustrin. Nu granskar hon den norska oljeutvinningen och det som miljömässigt sägs väga upp för den: djuphavsgruvbrytningen, vindkraften, den grönare laxindustrin, klimatkompensationen och koldioxidinfångningen. Hon tar sig in i fossilbranschens värld av bubbel och ballonger, besöker Norges hotade Jurassic Park och möter människor som står på olika sidor i kampen om det som finns kvar att bevara.

Nominerad till Guldspaden 2025 för bästa bok.

"Lisa Röstlund bok om Norges 'gröna' olja är lysande."

Göteborgs-Posten

”Norgeparadoxen [är] en utmärkt lektion i hur fossilindustrin fungerar. Med glasklar skärpa visar den att inte bara Norge, utan hela världen, behöver en fullskalig blodtransfusion."

Aftonbladet

"Röstlund flår den norska samhällskroppen och det svider, eftersom det låter likadant här. Om skogen, ålen, sillen, våtmarkerna, kärnkraften, rennäringen, gruvorna. … Röstlund tecknar levande personporträtt. Vi får träffa människor i deras vardag. Snabba skisser som ska säga att han eller hon har ett liv som du, en längtan som du. Jag tycker om de här avsnitten. Norgeparadoxen är en grundligt genomförd journalistisk text."

Dagens Nyheter

"… men i gengäld skriver Röstlund fram ett mäktigt, polyfont tidsdokument som vittnar om hur världen hanterar klimatkrisen år 2025. Hur vi alla tycks ha fastnat i Norgeparadoxen."

Sydsvenskan

"I kölvattnet av att ha läst Norgeparadoxen är det svårt att inte provoceras."

Dagens arbete

"… när jag läser journalisten Lisa Röstlunds fullständigt lysande, förtvivlade och lågmält arga reportagebok 'Norgeparadoxen'."

Göteborgs-Posten

When the Inter-Continental Hotel opened in Kabul in 1969, it reflected the hopes of the country: a glistening white edifice that embodied Afghanistan's dreams of becoming an affluent, modern power.Five decades later, and the Inter-Continental is a dilapidated, shrapnel-damaged shell. It has endured civil wars, terrorist attacks, the US occupation, and the rise, fall and rise of the Taliban. But its decaying grandeur still hints at ordinary Afghans' hopes of stability and prosperity.Lyse Doucet, the BBC's Chief International Correspondent, has been staying at the Inter-Continental since 1988. She has spent decades meeting its staff and guests, and listening to their stories. And now, she uses their experiences to offer an evocative history of modern Afghanistan. It is the story of Hazrat, the octogenarian receptionist who for five decades has been witnessing diplomats and journalists, mujahideen and US soldiers, passing through the hotel's doors. It is the story of Abida, the first female chef to work in the Inter-Continental's famous kitchen after the fall of the Taliban in 2001. And it is the story of Sadeq, the 24-year-old front-desk worker who personifies the ambitions of a new generation of Afghans.The result is a remarkably vivid account of how ordinary Afghans have experienced half a century of disorder. It captures the soul of Afghanistan from within the walls of the Kabul Inter-Continental.

Ingen fråga tycks så seglivad och omtvistad inom svensk politik som kärnkraftens vara eller icke vara. Ena stunden är alla övertygade om energislagets överlägsenhet, nästa stund vänder opinionen, inte sällan påverkad av de olyckor vi kommit att förknippa med kärnkraften – som Harrisburg, Tjernobyl och Fukushima. Tomas Ramberg visar hur kärnkraften genom åren fyllts med politisk laddning från de mest oväntade håll, beroende på hur de politiska vindarna blåser för dagen. "Att dagtinga med sin övertygelse" är med sitt rika persongalleri en vindlande och underhållande historia om den nyckfulla politiska kultur som format Sverige de senaste femtio åren.

Utan mikrochip stannar världen. Nästan all elektronik baseras på halvledare, själva kärnan i chipen. Datorer och mobiltelefoner blir hela tiden snabbare och mer kraftfulla tack vare en ständig och intensiv utveckling av halvledartekniken. Och för varje år ökar behovet av snabbhet och kraft för ny efterfrågan och nya marknader.

Men chipen handlar inte bara om teknik och ekonomi. De ingår som en avgörande komponent i en global kraftmätning mellan Kina och USA som riskerar att slå över i en militär konfrontation. För som Chris Miller skriver i Chip War (Chip War, 2022): andra världskriget avgjordes av stål och aluminium, det kalla kriget definierades av atomvapen och dagens rivalitet mellan Kina och USA bestäms av datorkraft.

USA kontrollerar chipmarknaden, men Kina dominerar produktionen av den elektronik som vi alla är beroende av. Kina lägger nu ned all kraft på att utveckla en egen halvledarteknik och därmed bryta den amerikanska dominansen. Om de lyckas står vi inför ett globalt ekonomiskt och militärt skifte.

Den kritikerrosade Chip War ger bakgrunden till en av vår tids viktigaste frågor.

Chris Miller är Associate Professor of International History vid Fletcher School, Tufts University. Han har tidigare skrivit böckerna Putinomics: power and money in resurgent Russia (2014) och We Shall Be Masters: Russian pivots to East Asia from Peter the Great to Putin (2021). Chip War är den första av hans böcker som översatts till svenska.