Lantbruk, fiske och skogsbruk

Nominerad till Augustpriset 2026

Vad känner en lax som simmar runt i en trång nätkasse? Veterinären Lina Gustafsson tar frågan på allvar. Hon skriver inkännande om fiskars inre liv och skildrar utan omsvep vad de utsätts för i odlingar, på trålare och vid avlivning. Med grund i solida fakta står hon envetet på djurens sida. Ur djupet framträder en upplevelsevärld som vi knappt anat.Juryns motiveringFiskar är de djur vi dödar flest av. Det är också de djur vi vet minst om. De odlas och skördas, kallas för biomassa och räknas i ton. Även om de är ständigt närvarande i debatten om kvoter och ekosystem talar vi sällan om vad den enskilda fisken känner och upplever.

Idag är mer än hälften av den fisk som äts uppfödd i fångenskap. Fiskodling är en av världens snabbast växande livsmedelsproduktioner och ses av många som svaret på framtidens proteinförsörjning. Samtidigt avslöjar aktuell forskning mer och mer av fiskarnas inre liv, vilket utmanar synen på både dem och oss själva. 

Lina Gustafsson är veterinär och debuterade med den kritikerrosade Rapport från ett slakteri som översattes till flera språk. Ur djupet handlar om fiskarnas öden. Allt började med ett försök att förstå guldfisken Frej men fortsatte till laxodlingar i norska fjordar, trålare på Västerhavet och fiskuppfödare i svenska industrilokaler. Resultatet är en bok för alla som är intresserade av djuren som simmar under ytan – och vad vi gör med dem."Boken är utmärkt; den är allmänbildande, viktig och mycket obekväm."Betyg 5 av 5BTJ

Lina Gustafsson är född 1982 och legitimerad veterinär. Hon debuterade med den kritikerrosade Rapport från ett slakteri som översattes till flera språk. 

"För att ha blottlagt ett sjukt underjordiskt rotsystem där storföretag, myndigheter och politiker flätas samman i en hänsynslös rovdrift på den svenska skogen. " Guldspaden 2023 för årets bok

"Lisa Röstlunds reportage är ett yxhugg rätt in i den svenska folksjälen." Dagens Nyheter

"Boken är en utförlig redogörelse för olika perspektiv och vinklar som finns i konflikten som råder kring den svenska skogen." Aftonbladet

"Journalisten Lisa Röstlund har skrivit en högaktuell granskning i bokform." Tidningen Ångermanland

"Oerhört spännande kastar man sig som läsare hela tiden vidare ... Röstlunds bok borde skapa en mental skogsbrand i hela Sverige." Smålandsposten

"Röstlund fläker upp hela denna fråga, som så ofta mörkas av starka industriintressen, och låter den detonera – inte med slagord utan med minutiös journalistik." Göran Greider

"En skandal skildrad som en spännande deckare. … Lisa Röstlund har ägnat flera år åt att gräva i ödesfrågan: hur skogen ska användas för att lösa klimatkrisen och det akuta hotet mot den biologiska mångfalden. En bok som inte går att läsa utan att bli rasande på de ljugande skogsbolagen och ohederliga forskare. ETC

I skogslandet Sverige pågår en strid. Biologer larmar: de sista riktiga skogarna försvinner – snart återstår bara hyggen och plantager. Skogsbolag och andra forskare säger tvärtom: vi har aldrig haft så mycket skog som nu. Och mitt i brinnande klimat- och biologisk mångfalds-kris är man djupt oense om hur skogen ska användas för att bäst möta och bidra till att lösa den.

När journalisten Lisa Röstlund granskar en av vår tids ödesfrågor kliver hon ned i skyttegravarna och blottar konsekvenser av kriget. Hon finner hemliga dokument och möter rädda människor som bara vågar uttala sig anonymt, men också de som väljer att prata öppet. Om självmord. Om dödshot mellan grannar. Om etablerade och välrenommerade forskare som mobbas ut. Och om vetenskapsmän som smider planer ihop med industrin. Granskningen vävs in i hennes vardag och väcker svåra frågor.

Mottagare av Lubbe Nordström-priset 2023.

Mottagare av Guldspaden 2023 för årets bok.

Motivering:

”I sin senaste bok Skogslandet granskar journalisten Lisa Röstlund skogslandet Sverige och de strider som finns i samhället angående synen på skogen och dess roll i samhället, klimatet och ekonomin. När hon granskar en av vår tids ödesfrågor kliver hon ned i skyttegravarna och blottar konsekvenser av kriget. Men trots svåra frågor så håller hon fast i sitt uppdrag som grävande journalist och belyser frågan om skogens värde och skogsindustrins påverkan från flera olika sidor och perspektiv. Vi ser att Lisa verkar i Ludvig Nordströms anda genom att skildra människor i landet som talar om och upplever sig för små för att ta kampen mot de stora bolagen, människor som påverkas i sin vardag av de konflikter som pågår kring den svenska skogen och hur detta väcker många svåra frågor”.

Mottagare av Stiftelsen Klockrosens stipendium 2023.

Motivering:

"Lisa Röstlund tilldelas Klockrosens stipendium för sin bok Skogslandet som på vacker prosa och med gedigna efterforskningar berättar om svenskt skogsbruk. Med klara belägg visar hon sambanden mellan partsintressen och en resulterande och farlig utarmning av naturen."

Stiftelsen Klockrosen grundades 2020 av makarna Börje Frelin och Kerstin Ekman.

Nominerad till Augustpriset 2026

Vad känner en lax som simmar runt i en trång nätkasse? Veterinären Lina Gustafsson tar frågan på allvar. Hon skriver inkännande om fiskars inre liv och skildrar utan omsvep vad de utsätts för i odlingar, på trålare och vid avlivning. Med grund i solida fakta står hon envetet på djurens sida. Ur djupet framträder en upplevelsevärld som vi knappt anat.Juryns motiveringFiskar är de djur vi dödar flest av. Det är också de djur vi vet minst om. De odlas och skördas, kallas för biomassa och räknas i ton. Även om de är ständigt närvarande i debatten om kvoter och ekosystem talar vi sällan om vad den enskilda fisken känner och upplever.

Idag är mer än hälften av den fisk som äts uppfödd i fångenskap. Fiskodling är en av världens snabbast växande livsmedelsproduktioner och ses av många som svaret på framtidens proteinförsörjning. Samtidigt avslöjar aktuell forskning mer och mer av fiskarnas inre liv, vilket utmanar synen på både dem och oss själva. 

Lina Gustafsson är veterinär och debuterade med den kritikerrosade Rapport från ett slakteri som översattes till flera språk. Ur djupet handlar om fiskarnas öden. Allt började med ett försök att förstå guldfisken Frej men fortsatte till laxodlingar i norska fjordar, trålare på Västerhavet och fiskuppfödare i svenska industrilokaler. Resultatet är en bok för alla som är intresserade av djuren som simmar under ytan – och vad vi gör med dem."Boken är utmärkt; den är allmänbildande, viktig och mycket obekväm."Betyg 5 av 5BTJ

Lina Gustafsson är född 1982 och legitimerad veterinär. Hon debuterade med den kritikerrosade Rapport från ett slakteri som översattes till flera språk. 

”Boken bjuder dels på recept från många av de krögare som hanterar Klemmings råvaror, men det som griper tag är hennes målande skildringar av sitt yrke - och den hängivenhet och uppoffring som det faktiskt kräver.” Filter

”Vildplockade ostron är allt annat än en konventionell kokbok. Det är lika mycket en högst personlig inblick i en ung kvinnas liv, där känslan för skärgården och havet med dess lockelser och faror skummar lika stark som Lottas rena kärlek till ostron.” Gourmet

”Vacker bok som ger mycket kunskap om ”ostronåret” och vårt svenska ostron: ostrea edulis, men också belyser hur krävande ostronfisket är samtidigt som det innebär stor frihet och total kontakt med naturen.” Expressen

Vildplockade ostron från svala vatten tillhör världens mer exklusiva råvaror – men arbetet med att dyka efter dem är kallt, hårt och slitigt. Lotta Klemming delar med sig av all den kunskap som arbetet i familjeföretagetpå Västkusten gett, men också om livet som ostrondykare. På ett personlig plan betyder arbetet i havet allt för Lotta, det ger henne den frihet hon sökt i hela sitt liv.

Arnold Nordén från Bovallstrand (1902–1984) arbetade som fiskare fram till sitt femtonde år, då han bytte fisket mot studier i Lund och Göteborg. Så småningom blev han lärare, samtidigt som han forskade och beskrev sin barndoms kultur och språk vid Bottnafjorden.

I fem decennier bidade Nordéns 700-sidiga manuskript sin tid. Här hade han nedtecknat det språk som talades runt Bottnafjorden, med ortnamnshistoria, minnen av personer och händelser och med egna teckningar. Fiskelägen och öar utmed Sotenäset och norrut, mot Hamburgsund och Havstenssund, skildras också.

Ett svunnet Bohuslän rymmer en tredjedel av Nordéns manuskript. Hans egna illustrationer kompletteras här av nutida drönarfoton tagna av flygfotografen och konstnären Per Pixel Petersson.

Arnold Nordén (1902–1984), född i Bovallstrand och senare bosatt på Öarne, Svenneby. I slutet av 1910-talet skickades fiskaresonen Arnold till Lund för gymnasiestudier. Därefter följde högskolestudier i Göteborg i geografi och historia och sedan även nordiska språk. Tack vare sina akademiska studier stod han på en god grund för att samla, dokumentera och analysera information om sin hembygd och dess språk.

Den senare delen av 1800-talet var en händelserik tid i Norrland. Skogsbruk och gruvhantering tog fart och befolkningen växte. Tillgången på jordbruksmark blev allt knappare och under svagåren drabbades många av svält. Många migrerade till USA. I de tidigare tämligen öde skogarna blev det liv och rörelse och arbetskraft kom från andra länder. Många fick välbetalda arbeten i skogen och industrin och lämnade därför jordbruket. Samtidigt utökade staten sitt markinnehav som bemannades med jägmästare och kronojägare som förvaltade och bevakade. Byarnas jaktmarker inskränktes och brott mot jaktstadgan beivrades. Misstron mot myndigheter stärktes.

Den dåliga respekten för jaktstadgan och ökad jakt och fångst ledde till att bävern och vildrenen utrotades och älgen blev ytterst sällsynt. Genom jaktvårdsföreningar, jaktarrenden och utplanteringar försökte man förbättra situationen. Framstegen kom, men sakta.

Författaren Kjell Danell har i sitt arbete utgått ifrån revirförvaltarnas detaljerade årsrapporter och genom denna rikt illustrerade bok får läsaren en god och levande bild av levnadsvillkor, djurliv och jaktmetoder. 

Utges i samverkan med Kungl. Skytteanska Samfundet. Acta Regiæ Societatis Skytteanæ nr 84.

Sverige är ett av Europas mest importberoende länder när det gäller mat med en självförsörjningsgrad på cirka 50 procent. Vi har alltså egen mat till varannan svensk. Men sanningen är egentligen värre än så. De svenska böndernas odlingar och djuruppfödningar är nämligen också beroende av import. Utan import av diesel till traktorerna, utsäde, fröer, konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel till växtodlingen samt mediciner och vacciner till djuren stannar lantbruket.

I boken MAT KRIS RISK – Om Sveriges livsmedelsberedskap granskar journalisten och författaren Sven Secher sårbarheten i den moderna livsmedelsförsörjningen och han visar att svensk matproduktion tappar mark. Svenska lantbrukare och livsmedelsproducenter har svårt att klara konkurrensen från importmaten.

Vad beror detta på? Ett av skälen är prispressen och författaren menar att maten är för billig. En annan orsak till den svenska matens tillbakagång är den omfattande byråkrati och regelbörda som belastar lantbrukare och företagare. En tredje är att det offentliga Sverige (skolor, sjukhus med mera) serverar mat som produceras på ett sätt som inte är tillåtet i Sverige, vilket gör att svenska lantbrukare inte tillåts konkurrera på lika villkor.

Risken för handelshinder, kriser och krig gör att Sveriges livsmedelsberedskap är synnerligen bräcklig. Men inte nog med detta. De accelererande klimatförändringarna gör att förutsättningarna för produktionen av mat snabbt kan komma att försämras.

Boken ställer krav på politiken och berättar också om vad du och jag som enskilda medborgare kan göra. I detta är bokens budskap också i någon mån hoppingivande. Men hoten mot vår matförsörjning är allvarliga.

Bokens 400 sidor presenteras i 19 olika kapitel med rubriker som till exempel: I dubbelmoralens förlovade land Prisfixering hotar svensk livsmedelsberedskap Politiskt prisprat svartmålar Såbart svenskt jordbruk Bondens liv Konsumentens roll När du äter uteOviss framtid – Vad kommer vi att äta?

Mer information finns på www.svensbocker.se

Sala silvergruva utvecklades på Gustav Vasas tid till en storslagen anläggning som kom att forma ett samhälle och sysselsätta hela familjer. Ett enormt vattensystem byggdes upp och försåg gruvan och hyttan med kraft. Men det var inte bara staden Sala och dess omgivande landskap som påverkades gruvan kom att få betydelse för hela Sveriges ekonomi och kultur.

Nils Johan Tjärnlund ger oss i en nyskriven essä inblick i det historiska arvet från gruvan, som i olika former fortsatte att producera värdefulla resurser ända fram till mitten av 1900-talet. Utöver denna essä består boken av återgivningar av två grundligt illustrerade och kolorerade kartböcker från 1700-talet, utformade av den konstnärlige gruvingenjören Johan Tobias Geisler (1683 1729). Kartorna låter oss stiga ner i den mörka underjorden, nivå för nivå, för att utforska de vindlande gruvgångarna och väldiga berg-rummen. Denna typ av gruvmätningsteknik kallas för markscheideri och var en svensk specialitet för att på ett oslagbart sätt visualisera underjorden.

*Shortlisted for the Wainwright Prize for Conservation Writing 2026*

Everyone needs to read this book Isabella Tree

'A clarion call' Caroline Lucas

How can we eat well without harming the planet?

The way we produce food today is damaging people and nature alike. Modern, intensive farming systems producing pesticide-laced, ultra-processed foods are bad for us and bad for the planet.

But there is cause for hope. From supporting more sustainable farming systems and modifying what we eat to wasting less and growing more ourselves, Dave Goulson shows that change is possible and individual choices do matter even while governments fail to act.

Packed with surprising insights and practical guidance, Eat the Planet Well cuts through the information overload to help us navigate the tricky decisions we face every day, and offers an optimistic vision for a healthier future.