Lantbruk, fiske och skogsbruk

Arnold Nordén från Bovallstrand (1902–1984) arbetade som fiskare fram till sitt femtonde år, då han bytte fisket mot studier i Lund och Göteborg. Så småningom blev han lärare, samtidigt som han forskade och beskrev sin barndoms kultur och språk vid Bottnafjorden.

I fem decennier bidade Nordéns 700-sidiga manuskript sin tid. Här hade han nedtecknat det språk som talades runt Bottnafjorden, med ortnamnshistoria, minnen av personer och händelser och med egna teckningar. Fiskelägen och öar utmed Sotenäset och norrut, mot Hamburgsund och Havstenssund, skildras också.

Ett svunnet Bohuslän rymmer en tredjedel av Nordéns manuskript. Hans egna illustrationer kompletteras här av nutida drönarfoton tagna av flygfotografen och konstnären Per Pixel Petersson.

Arnold Nordén (1902–1984), född i Bovallstrand och senare bosatt på Öarne, Svenneby. I slutet av 1910-talet skickades fiskaresonen Arnold till Lund för gymnasiestudier. Därefter följde högskolestudier i Göteborg i geografi och historia och sedan även nordiska språk. Tack vare sina akademiska studier stod han på en god grund för att samla, dokumentera och analysera information om sin hembygd och dess språk.

"För att ha blottlagt ett sjukt underjordiskt rotsystem där storföretag, myndigheter och politiker flätas samman i en hänsynslös rovdrift på den svenska skogen. " Guldspaden 2023 för årets bok

"Lisa Röstlunds reportage är ett yxhugg rätt in i den svenska folksjälen." Dagens Nyheter

"Boken är en utförlig redogörelse för olika perspektiv och vinklar som finns i konflikten som råder kring den svenska skogen." Aftonbladet

"Journalisten Lisa Röstlund har skrivit en högaktuell granskning i bokform." Tidningen Ångermanland

"Oerhört spännande kastar man sig som läsare hela tiden vidare ... Röstlunds bok borde skapa en mental skogsbrand i hela Sverige." Smålandsposten

"Röstlund fläker upp hela denna fråga, som så ofta mörkas av starka industriintressen, och låter den detonera – inte med slagord utan med minutiös journalistik." Göran Greider

"En skandal skildrad som en spännande deckare. … Lisa Röstlund har ägnat flera år åt att gräva i ödesfrågan: hur skogen ska användas för att lösa klimatkrisen och det akuta hotet mot den biologiska mångfalden. En bok som inte går att läsa utan att bli rasande på de ljugande skogsbolagen och ohederliga forskare. ETC

I skogslandet Sverige pågår en strid. Biologer larmar: de sista riktiga skogarna försvinner – snart återstår bara hyggen och plantager. Skogsbolag och andra forskare säger tvärtom: vi har aldrig haft så mycket skog som nu. Och mitt i brinnande klimat- och biologisk mångfalds-kris är man djupt oense om hur skogen ska användas för att bäst möta och bidra till att lösa den.

När journalisten Lisa Röstlund granskar en av vår tids ödesfrågor kliver hon ned i skyttegravarna och blottar konsekvenser av kriget. Hon finner hemliga dokument och möter rädda människor som bara vågar uttala sig anonymt, men också de som väljer att prata öppet. Om självmord. Om dödshot mellan grannar. Om etablerade och välrenommerade forskare som mobbas ut. Och om vetenskapsmän som smider planer ihop med industrin. Granskningen vävs in i hennes vardag och väcker svåra frågor.

Mottagare av Lubbe Nordström-priset 2023.

Mottagare av Guldspaden 2023 för årets bok.

Motivering:

”I sin senaste bok Skogslandet granskar journalisten Lisa Röstlund skogslandet Sverige och de strider som finns i samhället angående synen på skogen och dess roll i samhället, klimatet och ekonomin. När hon granskar en av vår tids ödesfrågor kliver hon ned i skyttegravarna och blottar konsekvenser av kriget. Men trots svåra frågor så håller hon fast i sitt uppdrag som grävande journalist och belyser frågan om skogens värde och skogsindustrins påverkan från flera olika sidor och perspektiv. Vi ser att Lisa verkar i Ludvig Nordströms anda genom att skildra människor i landet som talar om och upplever sig för små för att ta kampen mot de stora bolagen, människor som påverkas i sin vardag av de konflikter som pågår kring den svenska skogen och hur detta väcker många svåra frågor”.

Mottagare av Stiftelsen Klockrosens stipendium 2023.

Motivering:

"Lisa Röstlund tilldelas Klockrosens stipendium för sin bok Skogslandet som på vacker prosa och med gedigna efterforskningar berättar om svenskt skogsbruk. Med klara belägg visar hon sambanden mellan partsintressen och en resulterande och farlig utarmning av naturen."

Stiftelsen Klockrosen grundades 2020 av makarna Börje Frelin och Kerstin Ekman.

Kjell Jakobsson var 14 år när han för första gången följde med sin far ut på backefiske. I denna bok beskriver han genom nedskrivna intervjuer, berättelser och dagboksanteckningar livet till sjöss och fiskets sakta borttynande.

Backefiske har varit en viktig näring för många fiskare i mellersta Bohuslän och har anor sedan flera hundra år tillbaka. Fisket bedrevs från november till mars och det var sällan fisket gick fel. I lokalpressen brukade det stå när storbackebåtarna gav sig iväg och när de kom tillbaka. Mot slutet, när det bara var enstaka båt kvar, stod det att det kanske var sista resan…

Boken ges ut i samband med Riksskogs­taxeringens 100-års jubileum 2023 och behandlar inledningsvis taxeringens förhistoria, tillkomst och utveckling. Utifrån insamlade data beskrivs därefter den svenska skogens tillstånd och förändring under ett sekel samt hur data samlas in, bearbetas och redovisas. Därefter beskriver några forskare hur taxeringens data använts inom olika discipliner. Insamlade data används även av myndigheter, organisationer och näringsliv i sitt interna arbete, vilket beskrivs av företrädare i några kapitel. Att sia om skogen och dess användning i framtiden är svårt, men i ett avslutande kapitel beskrivs vilken trolig framtid taxeringen står inför och hur den kan mötas för att även i fortsättningen bistå med svar till stöd för samhällets ambitioner att bedriva ett hållbart skogsbruk.

Medverkar gör Jon Andersson, Svante Claesson, Jonas Dahlgren, Björn Elfving, Andreas Eriksson, Lena Gustafsson, Peter Holmgren, Björn Hägglund, Ola Inghe, Jonas Jacobsson, Jimmy Jönsson, Malin Kanth, Lars Kardell, Göran Kempe, Emma Kritzberg, Mattias Lundblad, Anders Lundström, Johanna Lundström, Annika Moss­ing, Mona Naeslund, Pekka Niemelä, Mats Nilsson, Håkan Olsson, Hans Petersson, Malin Sahlin, Mats Sandewall, Erik Sollander, Göran Ståhl, Tomas Thuresson, Erik Valinger, Mats Walheim, Sören Wulff, Hans Åkesson, Karin Öhman, Lars Östlund samt Jonas Fridman och Kjell Danell som är bokens huvudredaktörer. 

Den senare delen av 1800-talet var en händelserik tid i Norrland. Skogsbruk och gruvhantering tog fart och befolkningen växte. Tillgången på jordbruksmark blev allt knappare och under svagåren drabbades många av svält. Många migrerade till USA. I de tidigare tämligen öde skogarna blev det liv och rörelse och arbetskraft kom från andra länder. Många fick välbetalda arbeten i skogen och industrin och lämnade därför jordbruket. Samtidigt utökade staten sitt markinnehav som bemannades med jägmästare och kronojägare som förvaltade och bevakade. Byarnas jaktmarker inskränktes och brott mot jaktstadgan beivrades. Misstron mot myndigheter stärktes.

Den dåliga respekten för jaktstadgan och ökad jakt och fångst ledde till att bävern och vildrenen utrotades och älgen blev ytterst sällsynt. Genom jaktvårdsföreningar, jaktarrenden och utplanteringar försökte man förbättra situationen. Framstegen kom, men sakta.

Författaren Kjell Danell har i sitt arbete utgått ifrån revirförvaltarnas detaljerade årsrapporter och genom denna rikt illustrerade bok får läsaren en god och levande bild av levnadsvillkor, djurliv och jaktmetoder. 

Utges i samverkan med Kungl. Skytteanska Samfundet. Acta Regiæ Societatis Skytteanæ nr 84.

Sala silvergruva utvecklades på Gustav Vasas tid till en storslagen anläggning som kom att forma ett samhälle och sysselsätta hela familjer. Ett enormt vattensystem byggdes upp och försåg gruvan och hyttan med kraft. Men det var inte bara staden Sala och dess omgivande landskap som påverkades gruvan kom att få betydelse för hela Sveriges ekonomi och kultur.

Nils Johan Tjärnlund ger oss i en nyskriven essä inblick i det historiska arvet från gruvan, som i olika former fortsatte att producera värdefulla resurser ända fram till mitten av 1900-talet. Utöver denna essä består boken av återgivningar av två grundligt illustrerade och kolorerade kartböcker från 1700-talet, utformade av den konstnärlige gruvingenjören Johan Tobias Geisler (1683 1729). Kartorna låter oss stiga ner i den mörka underjorden, nivå för nivå, för att utforska de vindlande gruvgångarna och väldiga berg-rummen. Denna typ av gruvmätningsteknik kallas för markscheideri och var en svensk specialitet för att på ett oslagbart sätt visualisera underjorden.

"Brytningstid är en lättläst, hederlig och mångfacetterad odyssé genom metallernas ödesmättade betydelse för vår historia, vår vardag och inte minst vår framtid." Aftonbladet

"Sällan har en reportagebok drabbat mig med sådan kraft." ETC

”En välskriven och vältajmad reportagebok” Göteborgs-Posten

”Utomordentligt intressant bok” Norrländska Socialdemokraten

”Ett allmänbildande standardverk.” Filter

"Marcus Priftis är både folkbildande och debattlysten i sin bok om gruvornas historia - och allas vår framtid." UNT

”Brytningstid är lika mycket en reportagebok som en debattbok. Med ett språkligt driv – sidorna rinner fram som de älvar Priftis skildrar – och oerhört faktaspäckade sidor sätter Priftis den svenska gruvnäringen också i ett internationellt perspektiv.” Expressen

"Priftis är påläst och väl insatt i det han skriver. Han tar stora grepp i belysningen av världens behov av metaller ställt mot den våda fortsatt brytning kan innebära." Dala-Demokraten

"Detta är en välskriven och högst angelägen bok som ger faktaargument oavsett vilken ståndpunkt man företräder." BTJ

Bilar, internet, vattenledningar och sjukvård – inget i den moderna civilisationen hade varit möjligt utan gruvor. Och i takt med att Afrika och Asien reser sig ur fattigdomen och de fossila bränslena ska fasas ut, kommer det att krävas ännu mer metall.

Sveriges historia slingrar sig kring gruvorna och det finns ännu gott om metaller i vår berggrund. Många hoppas att gruvan ska kunna rädda både klimatet och glesbygden. Men jorden är redan hårt trängd av människans exploatering och frågan är hur länge till naturen orkar stå emot.I Brytningstid reser Marcus Priftis genom gruvlandet Sverige och går på djupet med vad gruvan har gett oss. Vi är djupt beroende av metallerna. Men hur länge kan vi fortsätta leva så här – och hur ska vi ha det istället?

”Tolv gruvor finns i Sverige, men vi skulle kunna ha betydligt fler. Vill vi det? Marcus Priftis belyser frågan ur ett historiskt, ekonomiskt, etiskt och miljömässigt perspektiv. Ett allmänbildande standardverk.” Filter

"Läsaren får möjlighet att sätta sig in i alla de komplicerade frågor som metallbrytningen runt om i världen idag väcker./.../  Inledningsvis finns en utmärkt sammanfattning av svensk gruvdrifts historia. Detta är en välskriven och högst angelägen bok som ger faktaargument oavsett vilken ståndpunkt man företräder." BTJ

”Boken bjuder dels på recept från många av de krögare som hanterar Klemmings råvaror, men det som griper tag är hennes målande skildringar av sitt yrke - och den hängivenhet och uppoffring som det faktiskt kräver.” Filter

”Vildplockade ostron är allt annat än en konventionell kokbok. Det är lika mycket en högst personlig inblick i en ung kvinnas liv, där känslan för skärgården och havet med dess lockelser och faror skummar lika stark som Lottas rena kärlek till ostron.” Gourmet

”Vacker bok som ger mycket kunskap om ”ostronåret” och vårt svenska ostron: ostrea edulis, men också belyser hur krävande ostronfisket är samtidigt som det innebär stor frihet och total kontakt med naturen.” Expressen

Vildplockade ostron från svala vatten tillhör världens mer exklusiva råvaror – men arbetet med att dyka efter dem är kallt, hårt och slitigt. Lotta Klemming delar med sig av all den kunskap som arbetet i familjeföretagetpå Västkusten gett, men också om livet som ostrondykare. På ett personlig plan betyder arbetet i havet allt för Lotta, det ger henne den frihet hon sökt i hela sitt liv.

"För att ha blottlagt ett sjukt underjordiskt rotsystem där storföretag, myndigheter och politiker flätas samman i en hänsynslös rovdrift på den svenska skogen. " Guldspaden 2023 för årets bok

"Lisa Röstlunds reportage är ett yxhugg rätt in i den svenska folksjälen." Dagens Nyheter

"Boken är en utförlig redogörelse för olika perspektiv och vinklar som finns i konflikten som råder kring den svenska skogen." Aftonbladet

"Journalisten Lisa Röstlund har skrivit en högaktuell granskning i bokform." Tidningen Ångermanland

"Oerhört spännande kastar man sig som läsare hela tiden vidare ... Röstlunds bok borde skapa en mental skogsbrand i hela Sverige." Smålandsposten

"Röstlund fläker upp hela denna fråga, som så ofta mörkas av starka industriintressen, och låter den detonera – inte med slagord utan med minutiös journalistik." Göran Greider

"En skandal skildrad som en spännande deckare. … Lisa Röstlund har ägnat flera år åt att gräva i ödesfrågan: hur skogen ska användas för att lösa klimatkrisen och det akuta hotet mot den biologiska mångfalden. En bok som inte går att läsa utan att bli rasande på de ljugande skogsbolagen och ohederliga forskare. ETC

I skogslandet Sverige pågår en strid. Biologer larmar: de sista riktiga skogarna försvinner – snart återstår bara hyggen och plantager. Skogsbolag och andra forskare säger tvärtom: vi har aldrig haft så mycket skog som nu. Och mitt i brinnande klimat- och biologisk mångfalds-kris är man djupt oense om hur skogen ska användas för att bäst möta och bidra till att lösa den.

När journalisten Lisa Röstlund granskar en av vår tids ödesfrågor kliver hon ned i skyttegravarna och blottar konsekvenser av kriget. Hon finner hemliga dokument och möter rädda människor som bara vågar uttala sig anonymt, men också de som väljer att prata öppet. Om självmord. Om dödshot mellan grannar. Om etablerade och välrenommerade forskare som mobbas ut. Och om vetenskapsmän som smider planer ihop med industrin. Granskningen vävs in i hennes vardag och väcker svåra frågor.

Mottagare av Lubbe Nordström-priset 2023.

Mottagare av Guldspaden 2023 för årets bok.

Motivering:

”I sin senaste bok Skogslandet granskar journalisten Lisa Röstlund skogslandet Sverige och de strider som finns i samhället angående synen på skogen och dess roll i samhället, klimatet och ekonomin. När hon granskar en av vår tids ödesfrågor kliver hon ned i skyttegravarna och blottar konsekvenser av kriget. Men trots svåra frågor så håller hon fast i sitt uppdrag som grävande journalist och belyser frågan om skogens värde och skogsindustrins påverkan från flera olika sidor och perspektiv. Vi ser att Lisa verkar i Ludvig Nordströms anda genom att skildra människor i landet som talar om och upplever sig för små för att ta kampen mot de stora bolagen, människor som påverkas i sin vardag av de konflikter som pågår kring den svenska skogen och hur detta väcker många svåra frågor”.

Mottagare av Stiftelsen Klockrosens stipendium 2023.

Motivering:

"Lisa Röstlund tilldelas Klockrosens stipendium för sin bok Skogslandet som på vacker prosa och med gedigna efterforskningar berättar om svenskt skogsbruk. Med klara belägg visar hon sambanden mellan partsintressen och en resulterande och farlig utarmning av naturen."

Stiftelsen Klockrosen grundades 2020 av makarna Börje Frelin och Kerstin Ekman.

"(...) Det finns något i dessa berättelser och bilder som vittnar om en drivkraft som är starkare än pengar på banken. Om livsviktiga värden som går på tvärs mot kapitalismens grundidé. Att vilja något annat. Mening bortom medel. Kanske är det att klia ett får bakom örat, att ta över och driva vidare släktgården, att ge sina barn färsk mjölk till frukosten eller att så ett frö för att hoppas kunna skörda i augusti.

Att vilja liv och kärlek. Att våga hoppas på en framtid

När jag ser Johanna Syréns lador tänker jag på spår av mänsklig aktivitet. Spår av liv som en gång har levts.

För även om jordbruken ännu är högst levande så är ängsladornas tid förbi. De tillhör en epok innan ensilagebalar och traktorer. När höet torkades på hässjor och vinterföret utnyttjades för att frakta hem fodret. 

Nu står de där som monument över en svunnen tid. Så många och så vardagliga i sitt förfall att man knappt lägger märke till dem. Som tysta betraktare av tiden. Undrar vad de tänker? Undrar vad de minns?"

/ Samantha Ohlanders, folkmusiker/skribent/landsbygdsaktivist

Årets Historiska Måltidslitteratur 2022

»Peter Sandbergs Svensk bryggerihistoria lär inte bara intresserad näringslivshistoriska nördar, utan alla som är nyfikna på den större historien om Sverige.« Svenska Dagbladet

När den bayerska lagerölen kom till Sverige vid mitten av 1800-talet blev den snabbt populär. Små bryggerier etablerades över hela landet och snart hårdnade konkurrensen om vem som skulle släcka arbetarnas törst. Samtidigt mobiliserade nykterhetsrörelsen ett allt kraftigare motstånd mot rusdrycker.

Under 1900-talet fick bryggerinäringen först navigera genom snåriga regleringar, och senare uppleva mellanölets uppgång och fall. Genom uppköp och sammanslagningar under några dramatiska årtionden blev bryggeridöden ett faktum och branschen stöptes om på ett radikalt sätt.

Peter Sandberg, historiker med bryggerinäringen som specialområde, berättar om de svenska bryggeriernas resa från ölhantverk till storskalig industri. En resa som präglats av konkurrens, karteller och koncentration - men som också lett fram till dagens flora av mikrobryggerier och en rikare ölkultur.

Fler röster om boken:

»Svensk bryggerihistoria är välskriven och lättläst, trots stort faktainnehåll ... en bok jag rekommenderar alla att läsa som är intresserade av svensk näringslivshistoria - eller bara uppskattar ett stop gott öl och önskar veta lite mer om historien bakom.« Edward Blom i Fokus

»En levande historia, som berättas av en författare som brinner för ämnet och med flyhänta tangentbordsfingrar tecknar en färgstark bild av bryggerinäringens utveckling lika välskriven som lättläst ett underhållande och rikt illustrerat populärvetenskapligt praktverk.« Maltesen

»Svensk bryggerihistoria fyller en lucka och blir ett standardverk Rekommenderad läsning för alla med intresse för en säregen del av svensk näringslivshistoria.« BTJ