Sala silvergruva utvecklades på Gustav Vasas tid till en storslagen anläggning som kom att forma ett samhälle och sysselsätta hela familjer. Ett enormt vattensystem byggdes upp och försåg gruvan och hyttan med kraft. Men det var inte bara staden Sala och dess omgivande landskap som påverkades gruvan kom att få betydelse för hela Sveriges ekonomi och kultur.

Nils Johan Tjärnlund ger oss i en nyskriven essä inblick i det historiska arvet från gruvan, som i olika former fortsatte att producera värdefulla resurser ända fram till mitten av 1900-talet. Utöver denna essä består boken av återgivningar av två grundligt illustrerade och kolorerade kartböcker från 1700-talet, utformade av den konstnärlige gruvingenjören Johan Tobias Geisler (1683 1729). Kartorna låter oss stiga ner i den mörka underjorden, nivå för nivå, för att utforska de vindlande gruvgångarna och väldiga berg-rummen. Denna typ av gruvmätningsteknik kallas för markscheideri och var en svensk specialitet för att på ett oslagbart sätt visualisera underjorden.

Sala silvergruva utvecklades på Gustav Vasas tid till en storslagen anläggning som kom att forma ett samhälle och sysselsätta hela familjer. Ett enormt vattensystem byggdes upp och försåg gruvan och hyttan med kraft. Men det var inte bara staden Sala och dess omgivande landskap som påverkades gruvan kom att få betydelse för hela Sveriges ekonomi och kultur.

Nils Johan Tjärnlund ger oss i en nyskriven essä inblick i det historiska arvet från gruvan, som i olika former fortsatte att producera värdefulla resurser ända fram till mitten av 1900-talet. Utöver denna essä består boken av återgivningar av två grundligt illustrerade och kolorerade kartböcker från 1700-talet, utformade av den konstnärlige gruvingenjören Johan Tobias Geisler (1683 1729). Kartorna låter oss stiga ner i den mörka underjorden, nivå för nivå, för att utforska de vindlande gruvgångarna och väldiga berg-rummen. Denna typ av gruvmätningsteknik kallas för markscheideri och var en svensk specialitet för att på ett oslagbart sätt visualisera underjorden.

Sala silvergruva utvecklades på Gustav Vasas tid till en storslagen anläggning som kom att forma ett samhälle och sysselsätta hela familjer. Ett enormt vattensystem byggdes upp och försåg gruvan och hyttan med kraft. Men det var inte bara staden Sala och dess omgivande landskap som påverkades gruvan kom att få betydelse för hela Sveriges ekonomi och kultur.

Nils Johan Tjärnlund ger oss i en nyskriven essä inblick i det historiska arvet från gruvan, som i olika former fortsatte att producera värdefulla resurser ända fram till mitten av 1900-talet. Utöver denna essä består boken av återgivningar av två grundligt illustrerade och kolorerade kartböcker från 1700-talet, utformade av den konstnärlige gruvingenjören Johan Tobias Geisler (1683 1729). Kartorna låter oss stiga ner i den mörka underjorden, nivå för nivå, för att utforska de vindlande gruvgångarna och väldiga berg-rummen. Denna typ av gruvmätningsteknik kallas för markscheideri och var en svensk specialitet för att på ett oslagbart sätt visualisera underjorden.