Historia

»Det är en oerhört ambitiös och välskriven bok som vänder sig till en bred grupp av läsare med intresse för konflikten som sådan och hur vi i Sverige förhållit oss till den.« - BTJTrots att tre tusen kilometer skiljer Sverige från Israel, Västbanken och Gazaremsan har vårt land en anmärkningsvärt nära relation till regionen. Engagemanget i den israelisk-palestinska konflikten har gjort Mellanösternpolitiken till en av våra mest omdebatterade utrikesfrågor under efterkrigstiden – och utlöst hårda inrikespolitiska motsättningar. Från Stockholm till Jerusalem ger en genomgripande skildring av Sveriges relation till Israel och Palestina – från Tage Erlanders efterkrigsår till Ulf Kristerssons regering, från Israels grundande 1948 till det dagsaktuella kriget i Gazaremsan. Boken bygger på femton års forskning, tidigare opublicerat arkivmaterial och över hundra djupintervjuer med nyckelpersoner som format och bevittnat svensk Mellanösternpolitik. I Stockholm, Jerusalem, Washington och Ramallah berättar statsministrar, utrikesministrar, ambassadörer och ledande politiker om sina erfarenheter – och avslöjar vad som faktiskt utspelade sig bakom kulisserna under sju dramatiska decennier.

I vissa skeden av historien sker händelseutvecklingen så hastigt att den värld som tagits för given plötsligt faller samman. Rysslands krig mot Ukraina. Kinas växande makt. Ett USA där Trumps återkomst till Vita huset ytterligare vidgat de redan existerande sprickorna i den globala ordningens fundament.

Historiens återkomst: Europa och världsordningens sammanbrott beskriver den brytningstid vi nu genomlever i ett vidare historiskt sammanhang, mot bakgrund av försöken att under två sekel etablera en världsordning stabil nog att stå emot historiens flodvågor. Med den följer Martin Kragh upp succén med Det fallna imperiet.

»Bokens främsta styrka är beskrivningen av de komplicerade motiven bakom invasionen av Ukraina [...] Och där finns också Martin Kraghs viktigaste insikt om vår tid, nämligen hur historien inte bara finns till för eftertanke, utan också som en förevändning för våld.« - DN 3/10 2025, Leonidas Aretakis

»Kraghs genomgång är kompakt och tydlig. […] Läsningen låter oss förstå varför vår världsordning blivit en oordning.« - SvD 2/10 2025, Per Enerud

»Historiens återkomst är en folkbildande och tyvärr rykande aktuell bok.« - GP 1/10 2025, Martin Gelin »Kraghs bok är rik på fakta« - Expressen 2/10 2025, Ulla Gudmundson

Den 7 oktober 2023 mördades 1 200 människor i den brutalaste attacken mot judar sedan Förintelsen. Men kriget som följde utkämpades inte bara i Gaza och så småningom i Iran – utan också i medier, på universitet, i internationella domstolar och i den västerländska offentligheten.

Statsvetaren och mellanösternexperten Magnus Norell visar hur ett Tunnelseende vuxit fram – ett sätt att se på konflikten där komplexa skeenden reduceras till enkla förklaringar. Han analyserar Hamas attack, Israels krig mot Hamas och den ideologiska och mediala reaktion som följde. Hur juridiska och moraliska principer satts under press och hur antisemitism normaliserats i delar av västvärlden.

Men konflikten stannar inte där. Iran – som finansierat och beväpnat Hamas och andra proxygrupper – försvagades samtidigt. Massiva protester mot regimen under 2025–2026, brutalt nedslagna, har sammanfallit med ökade militära spänningar och omfattande intervention från Israel och USA. Regionens maktbalans är i rörelse. Och världens.

Från massakern i Hebron 1929 till Gaza 2023 löper en historisk linje. Från Gaza till Iran sträcker sig konsekvenserna.

Tunnelseende är en genomlysning av det militära kriget – men också av kriget om verkligheten och de geopolitiska skiften som nu formar Mellanöstern.

Den 24 februari 2022 markerar en ny ordning för Europa. Vladimir Putin introducerade sin linje under en säkerhetskonferens i München 2007 och etablerade den med kriget i Georgien 2008 och annekteringen av Krimhalvön 2014. Med invasionen i Ukraina har han korsat Rubicon.

Martin Kragh tar i sin bok ett helhetsgrepp om Vladimir Putin och den ryska historien, från Tsarrysslands fall till Sovjetunionens upplösning och det postsovjetiska Ryssland. Han berättar sakligt och effektivt om Putins vägval: med ett ojämförligt rikt material av kommunikéer och uttalanden i statlig och oberoende press kan läsaren följa de retoriska manövrarna som skulle leda Europa till krig.

Det fallna imperiet är omistlig läsning för den som vill förstå Vladimir Putins drivkrafter och hans dröm om en rysk stormakt baserad på auktoritär politisk grund.

Med ett nyskrivet kapitel: »Efter den 24 februari 2022«

Martin Kragh är biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet och docent vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier vid Uppsala universitet. Han skriver återkommande för Svenska Dagbladets kultursida om östeuropeisk politik och historia.

Ingen världsdel har varit lika präglad av dragkampen mellan krig och fred som Europa. Två världskrig startade här, och hotet om ett tredje hängde över kontinenten i fyra decennier. Efter Berlinmurens fall 1989 tycktes freden till sist ha segrat. Men med Rysslands storskaliga anfall mot Ukraina 2022 blev det uppenbart att även denna fredsordning vilade på bräcklig grund. Wilhelm Agrell är en av Sveriges främsta säkerhetspolitiska analytiker. I Den förlorade freden tar han ett unikt grepp om Europas moderna historia och skildrar fredernas sammanbrott. Utifrån fyra försök att skapa varaktig fred i Europa – från första världskriget till vår egen tid – visar han hur varje ordning gradvis underminerats och till sist gett vika. Har freden någonsin haft en verklig chans? Och om inte, vad väntar härnäst?

Det är omöjligt att föreställa sig hur Sveriges kulturella och politiska historia hade sett ut utan resor och möten med stora världens auktoriteter och kändisar. Möten har varit av central betydelse för kunskapers och idéers in- och utflöden, från 1500-talet till vår tid.

I den här boken får vi närvara vid hundratals tillfällen då svenskar mött sin tids idoler, såsom de själva berättat om dem i brev, memoarer och reportage. Spännvidden är stor och går alfabetiskt från d’Alembert till Ørsted, kronologiskt från Martin Luther till Judith Butler.

Vi får veta hur det gick när Bang träffade Gandhi, vi följer med när Florence Nightingale tar emot en svensk sjuksköterska i sitt hem och när statsminister Louis De Geer möter Karl Marx på kurort. Vi kikar in på Teslas skrivbord där pennorna ligger i raka rader och kan lägga märke till hur flera resenärer reagerar på elden i Voltaires ögon. Vi får veta hur Sven Hedin förbereder sig inför besök hos Hitler och får vara med när Simone de Beauvoir får hjälp med disken av en framtida svensk professor. Vi får rentav återgivet några ord yttrade på svenska av Michel Foucault.

Öga mot öga är en lika rolig som lärorik exposé över svenskars dråpliga och devota, beundrande och besvikna kontakter med omvärlden. En gedigen betraktelse över kändisskapandets och nätverkandets historia och betydelse inleder verket.  "Det är på tok för kort för en så charmerande bok som det här är fråga om."Svenska Dagbladet"Brobergs eleganta och lättillgängliga prosa gör boken till ett rent nöje att läsa"BTJ

Gunnar Broberg (1942–2022) var professor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, mottagare av Augustpriset för Gyllene äpplen och kanske mest känd, även ute i världen, för Linnébiografin Mannen som ordnade naturen. Denna bok utges postumt i samarbete med Agneta Helmius.

Ett väpnat angrepp mot Sverige har hittills aldrig inträffat i modern tid, men så sent som på 1990-talet fanns en beredskap för att kunna slå tillbaka om en invasion och ockupation faktiskt skulle äga rum. Det handlade om en stay behind-organisation, en svensk motståndsrörelse – bildad vid det kalla krigets gryning.Johan Wennström har länge följt spåren efter motståndsrörelsen. Han har talat med underrättelseofficerare, invigda personer i den svenska statsledningen, ännu levande motståndsmän och de dödas familjer, samt funnit tidigare okända eller hemligstämplade dokument. Resultatet är ett historiskt verk som för första gången skildrar den svenska motståndsrörelsen bortom myterna och i full skala. Sveriges sak var vår är också en idébok om den svenska framtiden i Nato och betydelsen av en säkerhetspolitik grundad på nationella instinkter.

Rysslands respekt för svensk säkerhet och militär styrka har aldrig varit särskilt stor. Redan under tsartiden var den ryska underrättelsetjänsten aktiv i Sverige, och man förbluffades över hur enkel inhämtningen var jämfört med i andra länder. Mycket information som annars måste luskas fram genom sofistikerad spionverksamhet kunde man här läsa om i vanliga tidningar och offentligt tryck. I takt med att vårt land blivit en allt viktigare spelbricka i det geostrategiska spelet kring Östersjön har det ryska spioneriet mot Sverige bedrivits med en ovanligt stark kontinuitet och långsiktighet.

Den här boken handlar om hur ryska agenter med små medel kunnat bedriva omfattande underrättelseverksamhet i Sverige, från det tidiga 1900-talets allt svagare tsarrike, via den långa sovjetepoken, till Vladimir Putins nya imperiebyggarprojekt.

Som en av Sveriges mest framstående säkerhetspolitiska experter beskriver Wilhelm Agrell ett sekel av underrättelseoperationer mot Sverige - utförda av ryska agenter och svenska förrädare.

»Mycket underhållande bok om informationsläckage och inkompetens i spionagets dolda världar.« DAST Magazine

Hur kunde en knappt läskunnig sibirisk bonde ha så stort inflytande över världens öde?

Rasputin var hängiven monarkist, inte revolutionär. Han hade ingen officiell position och inga styrkor under sitt befäl. Ändå bidrog han mer än någon annan till tsarfamiljen Romanovs fall.

Tsar Nikolaj II och hans hustru Alexandra blev besatta av Rasputin. Tsarens officerskår blev fullständigt demoraliserad av skvallret om korruption, för att inte tala om ryktena om den så kallade galne munkens utsvävningar med tsaritsan – och hennes döttrar. Blotta tanken på att hela Rysslands tsar hade bedragits av en bonde var förödande i ett sådant patriarkalt imperium. När februarirevolutionen bröt ut 1917 höjdes inte en enda värja till regimens försvar.

Precis som Rasputin förtrollade tsarfamiljen har han fascinerat eftervärlden. Den brittiske historikern Antony Beevor tecknar ett mästerligt porträtt av en man som rört sig mellan historia och legend, samt av det samhälle som gjorde det möjligt för honom att träda in i maktens korridorer och spela en nyckelroll i tsardömets undergång.

Att använda historien för att förbättra politiken kan verka självklart. Om vi har goda kunskaper om det förflutna borde vi kunna fatta bättre beslut i dag. Men hur får vi tillgång till den historiekunskapen, och hur bör den användas? Tyvärr görs det sällan på ett bra sätt, och historiker och beslutsfattare samverkar sällan. I sin nya bok visar Francis J. Gavin på de många sätt historisk kunskap kan hjälpa oss att förstå och navigera i den komplexa och ofta förvirrande värld som omger oss. 

I sin mest användbara form är historia samtidigt en praktik, ett omdöme och en lyhördhet inför det förflutna – en disciplin i ordets bästa bemärkelse, snarare än ett avgränsat studiefält. I Tänka historiskt presenterar Gavin en historisk känslighet med kraft att komplicera våra antaganden, göra det främmande bekant och det bekanta främmande. Det historiska tänkandet kräver att vi, utan att helt upphäva vårt moraliska omdöme, försöker förstå andra på deras egna villkor. 

Den tyska Weimarrepubliken varade i blott fjorton år (1919-33) men efterlämnade ett politiskt och kulturellt arv som i hög grad påverkar oss än i dag. Den började som ett demokratiexperiment efter första världskriget och slutade med att Adolf Hitler och nazisterna gavs tillträde till makten den 30 januari 1933. Ett datum som i efterhand framstår som seklets mest ödesdigra.Historiker och statsvetare har länge frågat sig hur maktövertagandet kunde ske i ett så rikt och avancerat land, med ett kulturliv som väckte beundran i omvärlden. Varför gav de gängse konservativa krafterna efter och släppte fram Hitler? Hur kom det sig att så många missbedömde och underskattade honom? Varför var inte motståndet starkare?I Hitlers väg till makten belyser statsvetaren Erik Åsard dessa frågor utifrån aktuell forskning och pekar på hur utvecklingen under Weimarepoken sänder en varningssignal till oss genom historien. Finns det lärdomar vi kan dra av det tyska exemplet? Och vad kan hända i vår tid om vi tar vunna demokratiska landvinningar för givna?

»För att förstå Putins Ryssland idag behöver man bara läsa Figes enastående skildring.« Antony Beevor

Orlando Figes skildrar tusen år av rysk historia, från Kievriket till Putins invasion av Ukraina, ur ett nytt och avslöjande perspektiv där han visar hur personer och händelser format nationens själ och självbild.

Med fängslande berättarstil och skarp analys utforskar Figes de autokratiska tendenserna, föreställningarna om tsaren som folkets fader, den "ryska själen" och den upplevda skymfen från västvärlden.

Likt allt annat på planeten är skogen något som vi velat tämja. Men den har visat sig vara en svår best att hålla under kontroll.

Det är något märkligt med granen. Egentligen gör den absolut ingenting för att vinna vår kärlek. Den är rent fysiskt ogästvänlig, en invasiv art som närmast kan liknas vid ogräs. För fyra tusen år sedan smög den sig in österifrån och växer långsamt men obönhörligt även i skugga och trängsel.

Idag är den grunden för svensk skogsvård och svensk export. Och i centrum för en av våra viktigaste högtider.

Granarnas tid är en kultur- och idéhistorisk berättelse om vårt mest ovälkomna träd. Men också om skogsbruket i stort och vårt förhållningssätt gentemot naturen. Med sin djupa kunskap om träden levandegör Mårten Lind de inneboende motsättningar som gör skogen till en plats så laddad av betydelse.

"Granarnas tid är en lärobok med prosans alla förtjänster, som inte går i något annat ledband än det egna förnuftets."Svenska dagbladet

"Sprittande nyfikenhet och halsbrytande berättarlust"Expressen"Lind återger en spektakulär idéhistorisk debatt om granen verkligen är det svenskaste som finns, eller om den är en invasiv art."BTJ, betyg 5/5"En helt underbar liten pärla till essäbok om skogen, träden, livet, framtiden och det stora allt som vi alla ingår i: naturen."Göteborgs-Posten"På lättsam prosa ringar Mårten Lind in den ofta hätska skogsdebatten, och berättar om granen – vårt "ogästvänliga, surmulna folksjälsträd"Värmlands folkblad"Jag är imponerad av den här nya boken, främst för dess förmåga att med ett livligt och fantasirikt språk fånga så mycket av komplexiteten i vårt samspel med granskogen på bara ett par hundra sidor."Borås tidning

"Författaren är något så ovanligt som en djupt insatt och rationell sorts trädkramare som kan konkretisera klimatförändringarnas, inför mänskligheten likgiltiga, effekter."KULT Magasin

"Mårten Lind kan konsten att se det vackra i ett kalhygge"UNT

Mårten Lind är doktor i svampgenetik och har arbetat i många år som forskare och föreläsare om skogssjukdomar vid Sveriges lantbruksuniversitet. Hans första bok När almen tystnar utkom 2023 och belönades med Disapriset.

Om När almen tystnar:

”Mårten Lind visar sig vara en skönlitterär begåvning och en fin berättare. Till och med fotnötterna läser jag med väldigt stor behållning. Jättefin bok.”

Sveriges Radio

”Trädpatologen Mårten Lind lyckas skriva underhållande om almsjuka, utan att ta udden av allvaret i denna trädens pandemi. Här bjuds läsaren på både kultur- och naturhistoria.”

Svenska Dagbladet

”När jag läst ut Mårten Linds bok går jag ut och betraktar den meterhöga plantan. Den har överlevt vintern. Och jag funderar på om jag inte också borde plantera en alm.”

Göran Greider, Aftonbladet

Följ med genom 1970-talets Stockholm – en kontrasternas stad med bilar och betong, portvakter och pilsnerkaféer.  

I den nya fotoboken Staden som inte längre är. 1970-talets Stockholm samtalar fotograf Ingvar Lundkvist och Katinka Bergvall, antikvarie på Stadsmuseet, om det Stockholm som var då. Utgångspunkt är den stora mängd fotografier som Ingvar tog i sin tjänst på Stadsmuseet 1973–1983.  

1970-talets Stockholm är småstad och storstad i ett. En ny citykärna har under 1950- och 1960-talet vuxit fram. Moderna kontorshus, bankbyggnader och butikslokaler har poppat upp, samtidigt som underhållet av innerstadens bostadshus är gravt eftersatt. Det moderna tar form intill hus med flagnande fasader, dusch i källaren och avsaknad av centralvärme.  

Det är också en tid där politikens storslagna stadsomvandlingsplaner krockar med sämre ekonomi och den folkliga opinion som nu väcks mot omvandlingens kostnader i pengar och förlorade miljö- och kulturvärden.  

Mitt i detta står Stockholms stadsmuseums fotografer och antikvarier med kameror, pennor och block. Uppdraget är att dokumentera byggnader och beskriva kulturhistoriska värden inför de ombyggnationer som väntar.  

Idag kan vi se på 1970-talet i backspegeln, samtidigt som minnet fortfarande är högst levande. Vad har vi vunnit, vad har gått förlorat, vad blev bra, vad blev mindre lyckat? Boken ger inga svar, men hoppas väcka frågor och funderingar hos dig som läser.  

Pingströrelsen är en av de största religiösa sammanslutningarna i Sverige. Den växte fram i skuggan av världshändelserna under rasismens århundrade. I centrum stod ledaren Lewi Pethrus, som också grundade partiet Kristdemokraterna.

Sista brevet till Hitler berättar om ett oskrivet kapitel i detta frikyrkosamfunds utveckling, hur rörelsen förhöll sig till nationalism och antisemitism i Förintelsens tidevarv.

Markus Lundström är professor i sociologi och doktor i ekonomisk historia. Tomas Poletti Lundström är docent i religionssociologi och doktor i religionshistoria.

"Ett fantastiskt pionjärarbete" Heléne Lööw, docent i historia.

"Fler forskningsprojekt borde resultera i så här tillgänglig sakprosa. Men det lär dröja innan något av dem innebär en lika avgörande nyansering av svensk historia som 'Sista brevet till Hitler'" Expressen 

"Boken bygger på ett gediget forskningsarbete men är ledigt och personligt skriven texten vävs ihop med egna erfarenheter från uppväxten i pingstkyrkan." BTJ 

"Genom att redovisa rörelsens rötter i amerikansk väckelse och dra ut handlingen till vår egen tid, visar de hur en bokstavstrogen läsning av Bibeln kan leda till oförsonliga ställningstaganden – på tvärs med det kristna kärleksbudskapet." Filter 

"En engagerande och upplysande bok som genom att lyfta fram nytt källmaterial belyser tidigare okända och obehagliga sidor av den svenska Pingströrelsens historia." Joel Halldorf, Vit rök 

"Sista brevet till Hitler visar hur tankar om utvaldhet kan skymma bilden av allas lika värde i Guds ögon. Det verkar ha drabbat Lewi Pethrus, liksom många kyrkor och kyrkoledare genom historien. Praktisk internationell medmänsklighet, diakoni, är kanske den bästa motkraften, vilket även den svenska pingströrelsen vittnar om." ANDERS WEJRYD, teolog och ärkebiskop emeritus i Svenska kyrkan

"Pingströrelsen är en väckelse som är van att blicka framåt, men Sista brevet till Hitler är en påminnelse om att vi också måste lära av historien. Det har för mig varit omöjligt att läsa boken utan att dra paralleller till vår egen olycksbådande samtid. Det är lättare att döma historiska skeenden med facit i hand än att navigera när det blåser upp till storm i vår egen tid. Det är ingen ursäkt för vare sig historiska eller nutida felsteg. Så allvarligt är det att leva. För mig. För alla." URBAN RINGBÄCK, pingstpastor, tidigare föreståndare för Smyrnaförsamlingen i Göteborg

"Ellen Key var en av dessa kvinnliga idealister som slogs för Arts-and-craft, för besinning och demokrati. Hon var hatad av August Strindberg, bara en sådan sak. Lindblom har gått igenom Keys anteckningsböcker och kan berätta om hur hennes hem Strand vid Vättern byggdes och vad som odlades där – och menyer från hennes middagar med tidens eldsjälar. Boken är ett slags titthål in mot en tid då stark idealism parades med moral." Lars Ring, Svenska Dagbladet

"Texten är personlig och lättillgänglig för den kulturhistoriskt intresserade samt försedd med ett rikligt bildmaterial med både nytagna och historiska fotografier [...] Läsaren får ta del av Ellen Keys idéer, inredningstankar och hennes middagar med vänner som många tillhörde dåtidens kulturelit. En fin och inspirerande presentation av huset och platsen som skulle främja livet, möten med människor och de samtal och idéer som uppstod ur detta." Helhetsbetyg: 5/5 – Briljant Maria Bennmalm, BTJ

När Ellen Key byggde sitt hem Villa Strand, med fri utsikt över ­Vättern, var det inte för att enbart uppföra ett hus med trädgård. På Strand förenades skönhet med funktion och nytta.Louise Lindblom visar i boken hur huset in­rymmer praktiska och finurliga lösningar, och hur trädgården, förutom genom sin skönhet, bidrog till hushållet och middagar med allt från dåtida byggnadsarbetare till kulturelit. Här återges många recept på rätter under den tid som Strand växte fram. I boken finns också ett stort antal fotografier, såväl nytagna som historiska. Huset skulle främja livet - i taket fick inga rätvinkliga hörn finnas där tankar kunde fastna. Trädgården planerades för att vara både vackert blommande och bidra med många ­olika grönsaker, frukter och bär till köket. I boken framgår ­vilka växter till trädgården Ellen Key intresserade sig särskilt för.Men människorna, med alla samtal och idéer, var ändå det viktigaste. Ellen antecknade såväl maträtter som gäster vid både enklare bjudningar och prominenta middagar. Tidsandan framträder i de många recepten i boken, som Ellen antingen har skrivit eller kommenterat. Förklaringar och påpekanden har gjorts av bokens författare, som också tillagat några av rätterna. Louise Lindblom är fil. mag. i historia och arbetar som lärare parallellt med författandet. Född och uppvuxen i Västerås, nu boende i Skåne. Ingår i Ellen Key International Research Network (EKIR). Hon har tidigare gett ut böckerna De besvärliga: skyddshemmets vanartiga flickor, Ellen Key och Selma Lagerlöf: breven och en biografi om Henrika Widmark. Louise Lindblom har också skrivit artiklar till uppslagsverket Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (SKBL).

Sagt om Louise Lindbloms tidigare böcker:Ellen Key och Selma Lagerlöf: breven (2022)»Det är alltigenom en intressant läsning om brevväxling mellan två av våra historiskt viktigaste kvinnliga författare.«Gun Berger, Wermlandiana»I denna bok är för första gången Ellen Key och Selma Lagerlöfs 30-åriga brevväxling transkriberad och läsbar för allmänheten. Dessa internationellt berömda kvinnors liv, deras vänner och ovänner, deras olikheter och likheter i uppfattningar om kvinno­frågor, fredsfrågor med mera skildras här. Louise Lindblom ger oss denna unika inblick.«Ellen Key-sällskapet»Louise Lindblom lyckas med att ge helt nya ingångar till den intellektuella arena där de båda vistades. Ingångar som ger inspiration till vidareläsning och nya tankar.« Yvonne Gröning, Dala-DemokratenDe besvärliga: skyddshemmets vanartiga flickor (2024)»Louise Lindblom berättar och resonerar utan att moralisera åt något håll över samhällets norm och åtgärder kring de som inte godtar den, i det goda folkhemmets tid då alla skulle med.«Josephine Askegård, Arbetaren»Genom gedigen forskning och grävande i arkiv har författaren Louise Lindblom gjort det möjligt för oss att få en bild av de omhändertagna och deras liv.«Maria Näslund, Göteborgs-Posten

På 1590-talet skakades Sverige av ett blodigt inbördeskrig mellan anhängare till kung Sigismund, Gustav Vasas sonson, och hans utmanare hertig Karl, Vasas yngste son. Konflikten handlade om vilken gren av Vasadynastin som skulle styra riket, men också om maktkampen mellan kungen och riksrådet samt det lutherska prästerskapets rädsla för en katolsk motreformation. De hårdnande motsättningarna resulterade i ett öppet inbördeskrig 1598–99, där strider utkämpades i både Sverige och Finland med förödande konsekvenser. Sigismund besegrades och återvände till Polen, medan segraren tog namnet Karl IX, lät avrätta en rad politiska motståndare och banade vägen för sonen Gustav II Adolfs trontillträde. För första gången på åtskilliga decennier skildras de inbördes striderna i Lars Ericson Wolkes bok, som bygger på gedigen källforskning och beskriver den komplexa konflikten, fylld av tragiska levnadsöden och brutala övergrepp.

"Kunskapsrik, komprimerad och välskriven historik över Ryssland och föregångaren Moskvastaten. [...] Hans bok är därigenom både dagsaktuell och användbar lång tid framöver."Värmlands Folkblad

"Karlssons studie är grundlig och perspektivrik. Den visar hur livsfarlig historien kan vara när den används som ett samtida vapen."Dagens Nyheter

"En lärd men samtidigt lättillgänglig skildring"Expressen"En fördjupad förståelse för olika historiska processer i det ryska samhället som lett fram till det pågående anfallskriget i Ukraina."BTJ Betyg 5 av 5Rysslands krig mot Ukraina tog oss med överraskning. Men bara en snabb blick på Rysslands historia borde gjort oss mindre förvånade: Krig och våld har varit ryssarnas ständiga följeslagare.

Konflikterna handlar, nu som förr, till stor del om tolk­ningen av historien. Att så få historiker skildrat landets historia och historiebruk förvånar. Därför är denna bok, skriven av historieprofessor Klas-Göran Karlsson, nödvän­dig läsning för alla som vill förstå Rysslands vägval.

Här skildras Rysslands hela historia och hur den använts av ryssarna - förhärligats, förbättrats, förvan­skats, förtigits, förnekats. Boken går tillbaka till Kievriket på 800-talet, och med en direkt svensk koppling, eftersom ryssar ivrigt motsäger faktumet att östslaverna tog hjälp av svenska vikingar med att bygga upp sitt rike. Därifrån passerar vi lika kontroversiella grupper såsom mongoler, bysantiner och västvurmande kejsare, till de helt avgö­rande omvälvningarna 1917 och 1991, som också hunnit åberopas i alla tänkbara sammanhang och versioner.

Slutsatsen är tydlig: Historia är ett vapen. Tolkningar och bruk av det förflutna mobiliserar ryssar för och rättfär­digar det historiekrig som Putin och hans maktapparat på 2020-talet för mot sitt grannland och mot hela västvärlden.

Klas-Göran Karlsson är professor emeritus i historia vid Lunds Universitet. Bland hans expertområden märks historiebruk, Östeuropa, folkmord och globalhistoria.

Juni 1940: Hitlers Wehrmacht har besegrat Frankrike. Gestapo letar efter Heinrich Mann och Franz Werfel, Hannah Arendt, Lion Feuchtwanger och otaliga andra tyska författare som har flytt till Frankrike sedan maktövertagandet 1933. Amerikanen Varian Fry kommer till Marseille för att rädda så många som möjligt.

Det är ett dramatiskt år i den tyska litteraturhistorien. I Nice lyssnar Heinrich Mann på radionyheter medan bomblarmen ljuder. Anna Seghers flyr med sina barn till fots från Paris. Lion Feuchtwanger sitter i ett franskt interneringsläger, medan SS-trupper rycker närmare. Alla kommer de slutligen till Marseille. Här lämnar Walter Benjamin ifrån sig sin nya essä till Hannah Arendt innan han flyr över Pyrenéerna. Här korsas vägarna för en mängd tyska och österrikiska författare, intellektuella och konstnärer. Och här riskerar Varian Fry och hans medhjälpare livet för att smuggla ut dem ur landet.

Uwe Wittstock, född i Leipzig 1955, är litteraturkritiker och författare. Hans stora genombrott kom, även internationellt, med Februari 33: litteraturens vinter, som blev brett uppmärksammad och diskuterad under det svenska valåret 2022. Marseille 1940: den tyska litteraturens flykt tar vid efter den förra boken och är skriven med minst lika stor intensitet och närvaro – och dess aktualitet i samtiden är lika obestridlig.

"Kallsvett sipprar ut från sidorna i Wittstocks bok. Med imponerande detaljrikedom gestaltar han nyckfullhetens terror. Från en dag till en annan kan spelreglerna ändras genom ett eller annat myndighetsdekret [. . .] Marseille år 1940 är en ö i tiden. Men man kan slå broar ända till Tidö slott. Över dem vandrar den byråkratiska brutaliteten." Per Svensson, DN.

"Hans skildring av hur kulturpersonligheter som redan gått i exil från Nazityskland också tvingas fly Frankrike matchar en spänningsroman." Anders Q Björkman, SvD.

"Med ett närmast thrillerartat driv skildrar Wittstock de oppositionellas katt och råtta-lek med Gestapo och SS. Det här är angelägen läsning i vår tid, när fascismen vinner alltmer mark i Europa." Yukiko Duke, Vi Läser.

"Boken kan tveklöst läsas som ren spänningslitteratur och man häpnar över inledningens uppgift om att allt i boken går att belägga och är fritt från fiktiva inslag." Hjalmar Falk, Ord&Bild.

Augustpriset 2025 för årets svenska fackok. "En fängslande resa i ballongfararnas spår, berättad med en oförställd besatthet. Vitön. visar det vackra i att ge allt, inte för att lyckas – utan för att man inte kan låta bli." (ur motiveringen)

”Så medryckande att man blir sittande från första sidan till sista.”SvD

” Bea Uusmas böcker är ren poesi."DN

”Det är vackert som ett impressionistiskt konstverk, upplysande som en fackbok och lättillgängligt som en countryballad om längtan över isvidderna.”

GP

Det började som ett vanligt intresse. Det blev hennes liv.

I mer än tre decennier har Bea Uusma försökt lösa Andréeexpeditionens gåta. Varför dog de på Vitön 1897, trots varma kläder och rikligt med proviant, innan de ens hunnit packa upp sina slädar?

2013 gav hon ut Expeditionen. Min kärlekshistoria som tilldelades Augustpriset och hyllades av kritiker och läsare världen över. I Vitön. den fristående fortsättningen på Expeditionen, gräver hon sig ännu djupare in i Andrée-expeditionen. Arrangerar en vetenskaplig polarexpedition till Vitön. Undersöker blodspår och analyserar sönderrostade vapen från 1800-talet. Lyckas dechiffrera den oläsbara texten i Andrées sista dagbok. Med hjälp av ny teknik kan hon få svar på frågor som tidigare inte ens gick att ställa.

Vitön. tar oss längst ut i det som fortfarande är okänt, och längst in i en människa som aldrig kan sluta söka efter sanningen.

Människan är det enda djur som ibland brister ut i tårar och snyftningar. Vad är meningen med detta egendomliga beteende, och hur kan något som ligger oss så nära ändå vara så gåtfullt? 

Är gråten, som Sigmund Freud menade, en livsviktig ventil för känslor som annars skulle skada psyket? Är den ett symptom på en kärlek som vaknar till liv, vilket René Descartes antydde? Eller är tårarna en vit flagg vi hissar i stunder av akut underlägsenhet, som Thomas Hobbes föreslog? Genom historien har filosofer och teologer, biologer, psykologer och konstnärer frågat sig varför vi gråter. Men gång på gång har de talat förbi varandra, försummat sina föregångares insikter och landat i motsägelsefulla svar. 

I denna bok ger sig Eric Cullhed ut på jakt efter vad gråt egentligen är. I mötet med tänkare och forskare från olika platser och tider utvecklar han en förklaring till varför gråt inte bara är ett svaghetstecken utan ett språk som rymmer både sårbarhet och styrka – smärta, men också lycka och en antydan om livets mening. 

"Stilen är lärd och kvick, och det är trivsamt att som läsare tas med på denna krokiga kunskapsväg."Svenska Dagbladet

"En briljant resa mellan antik mytologi och modern vetenskap … Om den här boken inte nomineras till Augustpriset kommer jag att brista ut i gråt."UNT

Berättelsen om huset Habsburg är nyckeln till Europas historia. Det som under medeltiden började som ett obemärkt furstehus i Alperna kom med tiden att växa till världens mäktigaste dynasti. Genom politiska äktenskap, allianser och hänsynslöst maktspel kom habsburgarna att lägga under sig enorma områden: Österrike, Spanien, Nederländerna, Böhmen, Ungern och stora delar av Italien. Deras välde sträckte sig till slut över flera kontinenter, och under härskare som Karl V, Filip II och den legendariska matriarken Maria Teresia formade de inte bara Europas karta utan även dess kultur, konst och musik. I denna storslagna och rikt illustrerade skildring följer Dick Harrison huset Habsburgs dramatiska resa från medeltidens maktkamper till imperiets fall efter första världskriget. Här framträder kejsare, drottningar, furstar och generaler tillsammans med de intriger och maktstrider som präglade en av historiens mest inflytelserika familjer.

"Alla som vill uttala sig om den här konflikten kan med fördel börja här."Weekendavisen

När solens första strålar bryter horisonten samlas terroristerna i svärmar. Några ropar Allah Akhbar medan motorcyklarna virvlar upp dammoln på vägarna. Genom sprakande walkie-talkies får de den avgörande ordern: anfall. Så rullar de iväg, mot en dag som ska förändra allt.

Strax innan den 7 oktober 2023 är Magnus Ranstorp, en av Sveriges främsta experter på terrorism och våldsbejakande extremism, på plats i Israel för att delta i en konferens om säkerhetsläget i regionen. Flera högt uppsatta politiker medverkar. Fullt fokus är på Hizbollah. Hamas nämns inte alls. Veckor senare är katastrofen ett faktum, och Hamas har chockat Israel och hela världen med sin brutala terror.

I Hamas ger Ranstorp en djupgående och personlig analys av rörelsens historia. Han träffar organisationens högsta ledare och kastar nytt ljus på Hamas drivkrafter: från rötterna i Gaza till den våldsamma framväxten som en av de mest inflytelserika och kontroversiella aktörerna i Mellanöstern.

*

Magnus Ranstorp (f. 1965) är docent i statsvetenskap och terrorforskare vid Försvarshögskolan, styrelseledamot i SIDA samt tidigare särskild rådgivare vid EU:s Radicalisation Awareness Network. Han är även ledamot i Kungliga Krigsvetenskapsakademin.