Europas historia

Hur kunde en knappt läskunnig sibirisk bonde ha så stort inflytande över världens öde?

Rasputin var hängiven monarkist, inte revolutionär. Han hade ingen officiell position och inga styrkor under sitt befäl. Ändå bidrog han mer än någon annan till tsarfamiljen Romanovs fall.

Tsar Nikolaj II och hans hustru Alexandra blev besatta av Rasputin. Tsarens officerskår blev fullständigt demoraliserad av skvallret om korruption, för att inte tala om ryktena om den så kallade galne munkens utsvävningar med tsaritsan – och hennes döttrar. Blotta tanken på att hela Rysslands tsar hade bedragits av en bonde var förödande i ett sådant patriarkalt imperium. När februarirevolutionen bröt ut 1917 höjdes inte en enda värja till regimens försvar.

Precis som Rasputin förtrollade tsarfamiljen har han fascinerat eftervärlden. Den brittiske historikern Antony Beevor tecknar ett mästerligt porträtt av en man som rört sig mellan historia och legend, samt av det samhälle som gjorde det möjligt för honom att träda in i maktens korridorer och spela en nyckelroll i tsardömets undergång.

Augustpriset 2025 för årets svenska fackok. "En fängslande resa i ballongfararnas spår, berättad med en oförställd besatthet. Vitön. visar det vackra i att ge allt, inte för att lyckas – utan för att man inte kan låta bli." (ur motiveringen)

”Så medryckande att man blir sittande från första sidan till sista.”SvD

” Bea Uusmas böcker är ren poesi."DN

”Det är vackert som ett impressionistiskt konstverk, upplysande som en fackbok och lättillgängligt som en countryballad om längtan över isvidderna.”

GP

Det började som ett vanligt intresse. Det blev hennes liv.

I mer än tre decennier har Bea Uusma försökt lösa Andréeexpeditionens gåta. Varför dog de på Vitön 1897, trots varma kläder och rikligt med proviant, innan de ens hunnit packa upp sina slädar?

2013 gav hon ut Expeditionen. Min kärlekshistoria som tilldelades Augustpriset och hyllades av kritiker och läsare världen över. I Vitön. den fristående fortsättningen på Expeditionen, gräver hon sig ännu djupare in i Andrée-expeditionen. Arrangerar en vetenskaplig polarexpedition till Vitön. Undersöker blodspår och analyserar sönderrostade vapen från 1800-talet. Lyckas dechiffrera den oläsbara texten i Andrées sista dagbok. Med hjälp av ny teknik kan hon få svar på frågor som tidigare inte ens gick att ställa.

Vitön. tar oss längst ut i det som fortfarande är okänt, och längst in i en människa som aldrig kan sluta söka efter sanningen.

I vissa skeden av historien sker händelseutvecklingen så hastigt att den värld som tagits för given plötsligt faller samman. Rysslands krig mot Ukraina. Kinas växande makt. Ett USA där Trumps återkomst till Vita huset ytterligare vidgat de redan existerande sprickorna i den globala ordningens fundament.

Historiens återkomst: Europa och världsordningens sammanbrott beskriver den brytningstid vi nu genomlever i ett vidare historiskt sammanhang, mot bakgrund av försöken att under två sekel etablera en världsordning stabil nog att stå emot historiens flodvågor. Med den följer Martin Kragh upp succén med Det fallna imperiet.

»Bokens främsta styrka är beskrivningen av de komplicerade motiven bakom invasionen av Ukraina [...] Och där finns också Martin Kraghs viktigaste insikt om vår tid, nämligen hur historien inte bara finns till för eftertanke, utan också som en förevändning för våld.« - DN 3/10 2025, Leonidas Aretakis

»Kraghs genomgång är kompakt och tydlig. […] Läsningen låter oss förstå varför vår världsordning blivit en oordning.« - SvD 2/10 2025, Per Enerud

»Historiens återkomst är en folkbildande och tyvärr rykande aktuell bok.« - GP 1/10 2025, Martin Gelin »Kraghs bok är rik på fakta« - Expressen 2/10 2025, Ulla Gudmundson

Sommaren 1873 hittas en silverskatt under en lind i Varnhems klosterträdgård. Mynten tros vara en del av den sista danagälden – lösesumman Knut den store och hans vikingar tvingade engelsmännen att betala för att slippa se sitt land plundrat. Men hur hamnade skatten i Västergötland? Knut blev år 1016 kung av England och var en av Europas mäktigaste regenter, i nivå med den tyske kejsaren. Han byggde ett Nordsjöimperium, knöt England, Danmark, Norge och delar av Sverige till sig och ingick äktenskap med Emma av Normandie. Vägen till tronen var följden av allianser och svek mellan vikingatidens mest kända gestalter: Olof Skötkonung, Sigrid Storråda, Erik Segersäll, Olav den helige, Sven Tveskägg och Harald Blåtand.

I ”Nordsjöimperiet” tar Kristina Ekero Eriksson och Bo Eriksson ett helhetsgrepp på Norden under 900- och 1000-talet och skildrar på ett levande sätt språnget mellan vikingatid och medeltid – en omvälvande period då maktkartan i Europa ritades om och en modern kristen samhällsform tog sin början.

Sett i ett längre historiskt perspektiv framstår diktaturen inte som ett avvikande inslag, snarare som ett väl beprövat styrelsesätt. Föreställningen om att vår tid skulle vara immun mot auktoritära impulser har gång på gång visat sig illusorisk. Även i dagens västvärld vimlar det av politiker som obekymrat flörtar med härskartekniker vi trodde tillhörde det förgångna.

Historieprofessorn Dick Harrison granskar här hur envälden genom seklerna kunnat rättfärdigas, accepteras och stundtals hyllas. Vilka strukturer och vilken samhällelig jordmån har möjliggjort deras framväxt? Finns en röd tråd från Caesars förödande krigståg via Robespierres blodbestänkta skräckvälde till Stalins »stora terror«?

Genom gestalter som Henrik VIII, Karl IX, Cromwell, Napoleon, Mussolini och Hitler visar Harrison hur autokratiska mönster ständigt återkommer. I Diktatorn ger han oss ett historiskt panorama som gör det möjligt att förstå även de ledare som i dag försöker forma världen efter sin egen vilja – och som därmed påminner oss om att historien aldrig upphör att tala till samtiden.

"Författaren behärskar konsten att göra det svåra begripligt, vilket kräver stor analytisk precision. Tonen är saklig och lättillgänglig. (...) Genom skräckinjagande gestalter som Caesar, Napoleon, Mussolini, Hitler och Stalin blir parallellerna till vår samtid tydliga. (...) Boken är lärorik och imponerande i sin omfattning." BTJ

"Det är värdefullt med någon som skriver sakligt och kunnigt om historien och samtidigt talar klarspråk om det som borde vara självklart för alla - att diktatur är en dålig idé både i öst och i väst och att en parlamentarisk demokrati med rättsstat, yttrandefrihet och respekt för andras åsikter är att föredra. Som alla viktiga historiska studier väcker boken tankar om samtiden." Svenska Dagbladet

"...en lättillgänglig och resonerande snabbkurs i ett så brännande ämne av en påläst expert. (...) Dick Harrison påminner oss förtjänstfullt om att de blodiga spåren efter män med alltför stor makt förskräcker." Dagens Nyheter

"En väl utförd historisk undersökning. Det är uppenbart att Harrison kan sitt material." Bokrevyn #10

"Michael Tapper: Diktatorn: Från Caesar till Putin är en exposé över tyranner genom historien och ett brännande aktuellt debattinlägg till demokratins försvar. ( ) Med journalistiskt slipat språkbruk och driv i berättandet gör spränglärde professor Dick Harrison boken lättläst, spännande och underhållande." Sydsvenskan

Nominerad till Augustpriset 2025!

"Robin Olovsson är påläst om allt han skriver om. [...] Det är en riktigt duktig historielärare som håller i pennan." Sverker Sörlin 

Framtidens land är den andra, fristående delen av Robin Olovssons storverk Historien om Norrland. Här tar Olovsson avstamp i mitten av 1800-talet när Sveriges industrialisering tar fart. Vi möter träpatroner och småbrukare, älvar som tämjs och skogar som huggs ned. Dessutom framträder andra världskriget, närmare frontlinjen, i ett nytt perspektiv. Som en parallell tråd löper den samiska historien som en oupplöslig del av helheten.

På ett medryckande och personligt sätt knyter Robin Olovsson samman berättelser från sekler av uppgång och nedgång, in- och utflyttning, kriser och hoppfulla drömmar. Samtidigt tecknas en ny historia om Norrland, och om Sverige.

»Absolut toppklass« Kent Lidman, BTJ

Den första delen, Dimmans land, utkom i oktober 2024.

Robin Olovsson är känd genom bland annat Historiepodden. Han växte upp i Arvidsjaur, studerade i Umeå till lärare i historia och svenska, och arbetade sedan i Gävle innan han flyttade till Stockholm. 

Historien om Norrland: Framtidens land nominerades till Augustpriset som årets svenska fackbok med motiveringen: »Med berättarenergi och folkbildaranda manar Robin Olovsson fram Norrland ur de historiska dimmorna. Framtidens land är den imponerande avslutande delen av hans tvåbandsverk. Här får Norrland möta världen och världen dra genom det norra. Människor och myter, staten och storkapitalet, dårskap och drömmar. Ett pionjärarbete som förändrar bilden av hela Sverige.«

Osmanska riket är ett av historiens mest mångskiftande och fascinerande storpolitiska välden. Det sträckte sig över östra Medelhavet, Svarta havet och Röda havet – från Armenien till Algeriet, från Ukraina till Jemen – och hade Konstantinopel som centrum. Osmanernas imperium var både fruktat och beundrat av sin omvärld. Dess kultur – kaffehus, moskéer, kåldolmar, tulpaner – har inspirerat stora delar av världen.

Dick Harrison förklarar här hur Osmanska riket kunde uppstå och frodas, för att sedan förvandlas till "Europas sjuke man" och gå sin undergång till mötes. Skildringen inleds på 1200-talet med framväxten av sultanernas gigantiska välde. Dess historia är hisnande, ständigt balanserande mellan krig och fred, expansion och kollaps. Försvagat av nationalismens svallvågor och första världskrigets fälttåg krossas riket i en uppgörelse med Kemal Atatürk på 1920-talet. Men än idag präglar arvet av osmanerna både samhälle och vardagsliv i Turkiet, på Balkan och i hela Mellanöstern.

VET DIN PLATS. Men du har olika platser i olika hierarkier.  KLEMA INTE MED DIN KROPP. Men du måste sköta den för själens skull.  NATUREN RÅDER ÖVER DIG. Men lär dig att läsa den så det inte går dig illa.  INGEN BRYR SIG OM VEM DU ÄR INUTI. Det viktiga är att du fyller din samhällsroll.  

För svenskarna som levde för omkring 400 år sedan, på stormaktstiden, var synen på tillvaron radikalt annorlunda mot idag. Men här fanns också sådant som väcker en omedelbar och rörande närhet.   

Denna bok är en intim skildring av 1600-talsmänniskornas syn på natur, kropp, makt, individ och stora världen. Vad visste de, vad trodde de, vad var grunderna för livet? Men den är också en praktuppvisning i hur en historiker kan använda oväntade källor på intelligenta sätt – annonser som efterlyser stulna föremål eller brev som intygar om äktenskaplig börd.  

När européerna upptäckte världen på 1600-talet sökte många lyckan på andra sidan Atlanten och Indiska oceanen. Konkurrensen var hård och bekymren många: sjörövare, giriga furstar och tropiska farsoter gjorde att köpmännen fick gå samman och bilda handelskompanier. Nederländare, britter, fransmän, danskar, svenskar och österrikare grundade egna kompanier för att bemästra svårigheterna.

Dick Harrison berättar i denna bok om de mytomspunna ostindiska kompaniernas tid. Om hur sagolika skatter och stora förmögenheter hägrade i fjärran och tusentals människor satte livet på spel för att förverkliga drömmar om äventyr och rikedom. Och om hur dessa riskabla sjöresor beredde vägen för den västerländska imperialismen och industriella revolutionen.

Goterna, de viktigaste folken i sammanhanget, hade kommit från floden Weichsels mynning och slagit sig ned i södra Ryssland, där de delades upp i ostrogoter (östgoter) och visigoter (västgoter). De senare gick på 370-talet över Donau, samt intog staden Rom år 410, för att därefter slå sig ned i Gallien (nu Frankrike) och bilda Västgoternas rike . År 476 lät den germanska kungen Odovakar avsätta Väst­roms siste kejsare, Augustulus, och utropa sig till Italiens kung. År 493 besegrades han dock av ostrogoternas kung Theoderik den Store, vars rike därefter bestod av Italien och norra Balkan. I Frankrike blev frankerna vid denna tid allt mäktigare. Östroms kejsar Justinianus I återerövrade bl. a. Italien från ostrogoterna år 552. Italien erövrades dock några år senare delvis av langobarderna, och andra folk gick från norr ned i Mellan- och Sydeuropa. Därmed var Västromerska riket blott historia.

Under 600-talet erövrade araberna Syrien, Palestina och Egypten. År 711 behärskade de hela Nordafrika. De härjade i Mindre Asien och grekiska övärlden, och försökte även erövra Byzantion. Östromerska rikets kamp mot araberna fortsatte under flera århundraden ända till Byzantions fall år 1453, det år som brukar betecknas som Östromerska rikets slut.

Prokopios, från Caesarea i Palestina, har av många betraktats som senantikens främste historiker. Han föddes omkring år 500 e.Kr. och dog 554 eller något senare. Han var således runt 27 år gammal när Justinianus, vars tid han skildrar, uppsteg på Östromerska rikets, det vill säga Byzantinska rikets, kejsartron år 527. Hans skrifter om de krig som kejsaren förde kallas Bella, vilket är det latinska ordet för Krigen . De krig han skriver om är tre till antalet, nämligen kriget mot perserna i öster (Bok 1-2), mot vandalerna i Nordafrika (Bok 3-4), och mot goterna i Italien (Bok 5-7). En åttonde bok är ett tillägg som behandlar händelser i olika delar av riket fram till år 554. Prokopios skildringar av dessa krig anses vara den främsta källan för vår kunskap om dem.

"Det är lika mycket en populärvetenskaplig deckare som en historiebok, ett försök att resonera sig fram till hemligheten bakom en man som omvandlades till en myt

omedelbart efter sin död…"

Dick Harrison, Svenska Dagbladet

”...boken i sig är en njutning med ett underbart bildmaterial som vittnar om att det trots tidens alla ränkspel också fanns något vackert som vände sig till själen.”

Maria Schottenius, Dagens Nyheter

"Botvidslegenden får kropp. Den lyfts ur glömskan och talar till oss, själva marken talar."

Dagen

Utsedd till "Årets bok om svensk historia 2025"av Nättidningen Svensk Historias läsare.

Det är nästan tusen år sedan sörmlänningen Botvid levde, dog och helgonförklarades. Detta hände i ett märkligt skede i historien, i brytpunkten mellan hednisk vikingatid och kristen medeltid. I en tid då tankesätt och levnadsvanor dramatiskt förändrades.

Det var ingen slump att just den unge bondsonen Botvid då lyftes fram som helgon och symbolgestalt för svenskarna. Syftet var politiskt och ingick i planerna på att samla olika områden till ett sammanhållet kristet rike under en gemensam kung, Sverige.

Vad kan man veta om personen Botvid, en »kändis« som levde för så länge sen? Berättelsen tar formen av en detektivundersökning där Maja Hagerman med hjälp av ny forskning, arkeologiska fynd och medeltida pergamenthandskrifter tecknar Botvids liv och tid. Med sin osvikliga blick för historiska sammanhang berättar hon fantasieggande och kunnigt om Botvids dramatiska livsöde och vad som hände efter hans död, och låter oss träda in i den tid då riket Sverige blev till.

Renjägarkvinnan på den skånska tundran blickar upp mot en gnistrande stjärnhimmel, tonårsflickan äter en portion hallon i darrande vetskap om att hon strax ska dränkas och den tyska trälpojken friköps och återförenas med sin gråtande mor.Med sprudlande berättarglädje låter Jonathan Lindström den senaste arkeologiska och historiska forskningen förenas i en myllrande, engagerande och helt ny bild av Sverige under 14 000 år. I denna sammanhängande skildring av migrationer, kolonisationsprojekt, träluppror och tidigare okända bronsåldersriken, handelsvälden och stora slag får vi för första gången en verklig förståelse för historiens drivkrafter, och hur de verkar från forntid till idag. Enskilda människoöden varvas med rikens uppgångar och fall. Vi möter sveaköpmännen som på kamel tar sig till världsstaden Bagdad och den gutniske romveteranen Harkilar när han i sällskap av tjugo frustande krigare styr sitt roddarskepp över havet.

"Kristina Ekero Eriksson har en suverän förmåga att ur de döda ting som arkeologerna grävt fram eller avslöjat med moderna analysmetoder ge en levande bild av ett avlägset förflutet. Det förstärks av bokens många och ofta vackra illustrationer."Populär Historia

Året var 793. Plötsligt dök plundrande nordbor upp vid det engelska klostret Lindisfarne, och därmed inleddes vikingatiden. Förvåningen och fasan var stor eftersom angriparna var så bekanta. Germanfolken kring Nordsjön och Östersjön hade nämligen delat samma kultur i århundraden – men så förvandlades köpmännen från norr till rasande kämpar. Hur kunde det gå till?

Redan före vikingatiden hade nordborna byggt upp en framgångsrik handelsorganisation. Eliten levde ett liv i lyx. Man omgav sig av praktfulla vapen, elfenben från Afrika, röda granater från Sri Lanka och glasbägare från frankerriket. Från norr kom pälsverk som på floder och kamelryggar nådde ned till Kalifatet. Världen öppnades alltmer, skeppen fick segel och stora handelsplatser grundades i Skandinavien.

Utan kunskap om den här tiden – vendeltiden - är anfallet på Lindisfarne och det som hände sedan svårt att förstå. Här presenteras äntligen en av de mest mytomspunna och betydelsefulla epokerna i vår historia. Med de senaste forskningsupptäckterna framträder åren 550-800 som både förfärande och fascinerande.

Vill du veta vilka platser i Nordeuropa som omnämns i boken, se denna karta! www.nok.se/globalassets/al/vikingatidens-vagga_karta.pdf

Den 24 februari 2022 markerar en ny ordning för Europa. Vladimir Putin introducerade sin linje under en säkerhetskonferens i München 2007 och etablerade den med kriget i Georgien 2008 och annekteringen av Krimhalvön 2014. Med invasionen i Ukraina har han korsat Rubicon.

Martin Kragh tar i sin bok ett helhetsgrepp om Vladimir Putin och den ryska historien, från Tsarrysslands fall till Sovjetunionens upplösning och det postsovjetiska Ryssland. Han berättar sakligt och effektivt om Putins vägval: med ett ojämförligt rikt material av kommunikéer och uttalanden i statlig och oberoende press kan läsaren följa de retoriska manövrarna som skulle leda Europa till krig.

Det fallna imperiet är omistlig läsning för den som vill förstå Vladimir Putins drivkrafter och hans dröm om en rysk stormakt baserad på auktoritär politisk grund.

Med ett nyskrivet kapitel: »Efter den 24 februari 2022«

Martin Kragh är biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet och docent vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier vid Uppsala universitet. Han skriver återkommande för Svenska Dagbladets kultursida om östeuropeisk politik och historia.

"Kunskapsrik, komprimerad och välskriven historik över Ryssland och föregångaren Moskvastaten. [...] Hans bok är därigenom både dagsaktuell och användbar lång tid framöver."Värmlands Folkblad

”Karlssons studie är grundlig och perspektivrik. Den visar hur livsfarlig historien kan vara när den används som ett samtida vapen.” Dagens Nyheter

”En lärd men samtidigt lättillgänglig skildring” Expressen"En fördjupad förståelse för olika historiska processer i det ryska samhället som lett fram till det pågående anfallskriget i Ukraina."BTJ Betyg 5 av 5Rysslands krig mot Ukraina tog oss med överraskning. Men bara en snabb blick på Rysslands historia borde gjort oss mindre förvånade: Krig och våld har varit ryssarnas ständiga följeslagare.

Konflikterna handlar, nu som förr, till stor del om tolk­ningen av historien. Att så få historiker skildrat landets historia och historiebruk förvånar. Därför är denna bok, skriven av historieprofessor Klas-Göran Karlsson, nödvän­dig läsning för alla som vill förstå Rysslands vägval.

Här skildras Rysslands hela historia och hur den använts av ryssarna – förhärligats, förbättrats, förvan­skats, förtigits, förnekats. Boken går tillbaka till Kievriket på 800-talet, och med en direkt svensk koppling, eftersom ryssar ivrigt motsäger faktumet att östslaverna tog hjälp av svenska vikingar med att bygga upp sitt rike. Därifrån passerar vi lika kontroversiella grupper såsom mongoler, bysantiner och västvurmande kejsare, till de helt avgö­rande omvälvningarna 1917 och 1991, som också hunnit åberopas i alla tänkbara sammanhang och versioner.

Slutsatsen är tydlig: Historia är ett vapen. Tolkningar och bruk av det förflutna mobiliserar ryssar för och rättfär­digar det historiekrig som Putin och hans maktapparat på 2020-talet för mot sitt grannland och mot hela västvärlden.

Industriella revolutionen är en av de största vattendelarna i mänsklighetens historia. När maskinerna konstruerades lades grunden till en formidabel folkökning, till ett aldrig tidigare skådat välstånd, till imperialistisk aggression – och till miljökonsekvenser vi ännu bara har sett begynnelsen av.

Revolutionen tog fart i Storbritannien i mitten av 1700-talet och spred sig över Europa och Nordamerika på 1800-talet. Men varför just då? Ur strikt teknologiskt perspektiv hade industriella revolutionen kunnat inträffa långt tidigare, i 1200-talets Kina eller i det tidigmoderna Italien. Vad var det i det brittiska 1700-talssamhället som fick hjulen att snurra så fort, och med så oerhörda följdverkningar?

I Industriella revolutionen skildrar Dick Harrison den process som började med arbetsbesparande innovationer i bomullsspinnerierna och raskt utvecklades till en civilisationsomvälvande rörelse.

"Utmärkt för den som snabbt vill orientera sig. Alla fina illustrationer och kartor bidrar till att väcka intresse och förståelse för vårt förflutna." Clio  

"Boken är rikt och vackert illustrerad... som helhet är boken läsvärd" Bibliotekstjänst, Tord Rönnholm  

Följ med till vikingatåg, medeltida fejder, stormaktstid och 1900-talets folkhem. Här är hela Sveriges historia, flödande rikt illustrerad med bilder och kartor i färg. Bokens författare Peter Olausson, som tidigare skrivit flera böcker om historia, tar avstamp i stenåldern och berättar medryckande och initierat om kungar och krigståg, om epidemier och bränder, om folkskola och folkrörelser. I elva kapitel, ett för varje sekel, får vi läsa välskrivna och underhållande texter om allt det som skapat dagens moderna Sverige. I separata avsnitt fördjupas vissa skeenden. Lär dig mer om sjukdomarnas historia, om stadsbränder och bilism, om handelns utveckling och om hur vi levde förr. Författaren slår hål på en del historiska myter och har några kontrafaktiska resonemang (om vad som hade hänt om inte en viss händelse inträffat). Varje kapitel avslutas med en detaljerad kronologi över årtal. Sist i boken ett fylligt register.   Boken är granskad av Sven Lilja, professor emeritus i historia vid Stockholms universitet.

Peter Olausson har skrivit flera böcker, bl a Faktoider, Mera Faktoider, Tredje rikets myter och Vägen till första världskriget. Han har varit ordförande för Föreningen Vetenskap och Folkbildning.

Sveriges stormaktstid slutade tvärt 1718 med kulan som dödade Karl XII. Från att ha varit en maktfaktor blev Sverige en andra rangens nation i Rysslands skugga och under ett drygt halvsekel följde den tid som kallas frihetstiden. Det var Gustav III som till slut fick ordning på läget i och med statskuppen 1772. I "När Sverige var i gungning – Frihetstiden i skuggan av det ryska hotet" berättar Herman Lindqvist om ett land i inrikespolitiskt kaos som var mycket nära att bli en rysk vasallstat.

Det börjar med ett okänt fotografi: en ung kvinna på lyxig bröllopsresa i Alperna, mitt under brinnande världskrig 1941. Långt senare ska bilden på kvinnan förbrylla hennes barnbarn Lea. Alla familjedokument hade ju försvunnit när kommunisterna tog makten i Albanien. Vad gjorde farmor Leman där? Fotot blir startskottet för en vindlande resa in i arkiven. I Förödmjukelse fortsätter Lea Ypi den granskning av sin släkthistoria som påbörjades i hyllade Fri. Det är ett verk som tar med läsaren till det sönderfallande Ottomanska riket, när hela Europa står på randen till ett sammanbrott, men som framför allt ställer frågor om de val vi gör i livet, i en tid när allt – liksom i vår tid – står och väger.

"Jag fullkomligen sörplar i mig hennes text"

Fokus

”Alla som är intresserade av romarriket borde läsa Roms kejsare. Beard är den perfekta historieberättaren.”

New York Times

Grymma, galet rika och maktfullkomliga – så beskrivs ofta det antika Roms kejsare. Men vilka var de egentligen, och vad innebar det att styra över ett av de mäktigaste imperierna världshistorien skådat?

I den internationella succén SPQR berättade Mary Beard om det antika Roms tusenåriga historia. Med sin nya bok riktar hon fokus mot de härskare som ledde riket, från Julius Caesar (mördad 44 f.Kr.) till Alexander Severus (mördad 235 e.Kr.), hon gör upp med myter och skapar ett mer nyanserat porträtt av antikens mest glorifierade figurer.

Vilken makt hade kejsaren egentligen? Varför blev så många kejsare avrättade? Vilka var det som drog i trådarna bakom kulisserna, och hur gick det ens att styra över ett så enormt rike?

Än en gång visar Mary Beard varför hon är en av vår tids främsta historieförfattare. I Kejsare av Rom berättar hon Romarrikets historia som den aldrig berättats tidigare. En bred, lärd och underhållande bok om ett av historiens mest kända jobb.

Hösten 1918 var den tyska krigsmakten i upplösning, kriget var förlorat och myterier bröt ut bland Tysklands väpnade styrkor. I de tyska städerna gick folket ut på gatorna och demonstrerade, landet lamslogs av upplopp och strejker och kejsaren Vilhelm II tvingades att abdikera. Den nya statsbildningen, Weimarrepubliken, föddes ur nederlag och det kom att prägla dess fortsatta existens. Republiken varade fram till 1933 och hela dess historia är fylld av dramatik.

Olle Larsson berättar om politiskt våld och ekonomiska kriser, men också om kulturell experimentlusta, sexuell utlevelse och framtidstro. Det var jazzens, Bauhausarkitekturens, dansklubbarnas, radions och grammofonskivornas Tyskland. Kortklippta, cigarettrökande och självständiga kvinnor tog det offentliga rummet i besittning. Under några år, före den stora depressionen, var Weimartyskland synonymt med "det glada tjugotalet".

Sverige brukar lyftas fram som världens mest sekulära land men det kan lika gärna sägas vara det mest protestantiska. Ty Sverige vilar på en paradox. Tvärtemot vad dagens sekulära svenskar kanske tror, är det svenska samhället allmänt genomsyrat av kristendom och sin egen tolkning av religionen: svenskprotestantismen. En tolkning som ligger bakom sådant som arbetsmoral och samarbetsvilja, men också stränghet och konformism, och som kommit att forma svensk samhällsanda genom seklerna. Ju mer svenskarna överger religionen i traditionell mening, desto mer av det religiösa tänkandet verkar föras över till andra områden: till politik, samhällsdebatt och ideologier. Till den sekulära zonen. Summan av de religiösa tankarna verkar vara konstant, de antar bara nya former.  Kanske är det rentav svensk socialdemokrati som tagit över den roll som religionen tidigare spelade, med folkhemmet som den nya folkkyrkan?

I ett försök att förstå hur Sverige blivit som det blivit och varför det är så svårt att avvika i ett land som ser sig som öppet och tolerant ger sig statsvetaren Katarina Barrling ut på en tankeväckande färd genom historien. Utifrån exempel som i olika tider klassats som avvikare bland dem Olaus Petri, Eyvind Johnson, Sverigedemokraterna och Lena Andersson klarnar bilden av det extrema landet lagom. 

AUGUSTPRISNOMINERAD!

»En allmänbildande, välskriven och vacker bok.« Dagens Nyheter

Det finns många föreställningar om vikingatiden, bland annat om hornhjälmsprydda män som drar på plundringståg och härjar i österled och västerled. Men vikingatiden handlade om så mycket mer än strider. Den handlade om fyra sekler av global utveckling, nyfikenhet, mänskliga möten och resor till världens ände.

Vikingatider bygger på den senaste forskningen och målar upp en större och bredare bild av perioden. Ofantliga mängder arkeologiska fynd som gjorts i Skandinavien har sitt ursprung i andra delar av världen. På motsvarande sätt har skandinaviska resenärer lämnat spår på andra platser de har besökt. Tillsammans tecknar föremålen en bild av en svunnen, annorlunda och fantasieggande värld där människor träffades över långa avstånd, bedrev handel, utbytte erfarenheter och formade nya idéer. Med rörelserna följde tankar som skulle förändra världen för alltid.

Anna Lihammer är doktor i historisk arkeologi och har skrivit flera böcker om vikingatiden. Ted Hesselbom är konstnär och chef vid Sigtuna museum. Tillsammans har de tidigare utkommit med Vikingen: En historia om 1800-talets manlighet (2021).

»Ett fartygsvarv i GdaDsk, en teater i Prag, en mur i Berlin, ett dödens fält i Krajina. Ralf, Václav, Bronek och Pierre. Annegret, Ró|a och alla dessa unga européer som Europas framtid kommer att hänga på.Segrarna och katastroferna, de tålmodiga landvinningarna och de dumma misstagen – inklusive mina egna. De stora männen som visade sig vara så små och de "vanliga" männen och kvinnorna som visade sig vara stora. De en gång exotiska länder som har blivit mina hemländer.«

I Europa: En personlig historia ger den brittiske historikern Timothy Garton Ash ett unikt perspektiv på de möjligheter och utmaningar som präglar vår alltmer globaliserade värld. I fem decennier har han bevakat några av Europas mest dramatiska skeenden och intervjuat dess huvudpersoner – här summerar han sina intryck.

Som en röd tråd genom berättelsen löper författarens reflektioner över betydelsen av hemhörighet och hur den påverkar våra identiteter. En bärande tanke han för fram är hur Sovjetunionens fall och Tysklands återförening ställt dessa frågor på sin spets och att de alltjämt förblir obesvarade.

Utifrån både intellektuella resonemang och enskilda människors erfarenheter utforskar han de politiska och kulturella krafter som på olika sätt format vår kontinent. Den svenska utgåvan har kompletterats med ett nyskrivet kapitel om kriget i Ukraina.

Under tusen år – mellan romarrikets fall och upptäckten av den nya världen – lades grunden för den västvärld som sedan dess dominerat jordklotet. Framgångsfaktorerna stavades handel, erövringar och kristendom. Makthavarna lyckades hålla fast vid styrka och rikedomar genom att dra till sig – eller stjäla – de mest värdefulla tillgångarna från resten av världen. Det var under medeltiden de europeiska stormakterna började formas, universitet grundades och juridiska system etablerades. Allt mot bakgrund av en begynnande rivalitet mellan väst och öst.

Historikern Dan Jones beskriver en värld som kan framstå som märklig och främmande, men som präglades av utmaningar som på många sätt påminner om dagens: klimatförändringar, massmigration, pandemier och svindlande teknologiska språng.

Med en kombination av historikerns skarpa blick och den gode berättarens förmåga att fängsla och engagera tar Jones oss med på en fartfylld resa genom Europas medeltid.