Gunnar Wetterberg – författare

Ingenjörerna är sammanflätade med Sveriges moderna historia. De var ett par tusen i slutet av 1800-talet, de är flera hundratusen nu. Genom snilleföretagen gjorde de Sverige rikt, i folkhemmet konstruerade de den grundläggande välfärden – vatten och avlopp, kollektivtrafik, ljus över landet … De ledde rationaliseringsrörelsen, de påverkade samhällsanalysen. Efter andra världskriget blev Sveriges upprustning drivkraften i teknikens utveckling, idag sporras den av spel och musik. Med kärnkraften fick ingenjörernas auktoritet en törn, nu kan de bidra till att rädda klimatet. Gunnar Wetterberg skildrar den svenska ingenjörskonstens framväxt, utveckling och inflytande i hela samhället.

Gunnar Wetterberg skildrar hur träden vandrat in, markens mysterier, samspelet mellan människan och skogen, skogens kluriga gubbar, de stormrika träpatronerna och skogsägarnas sammanslutningar. Han gräver i medeltidens sågkvarnar, massaindustrins genombrott och skogens framtid som kolsänka och oljeparentesens slut. I foton, kartor och målningar fångas det mesta, från flottningens vedermödor till trädens rofyllda skönhet.

Att bygga och bo hör till det mest ursprungliga. Byggandet och boendet speglar hur mänskligheten levt och verkat genom årtusendena. Varför ser det ut som det gör omkring oss? Gunnar Wetterberg följer byggarna och deras verk från hedenhös in i vår tid. Långhusen dominerade i flera tusen år, följda av de timrade gårdarna från vikingatid till 1800-tal. Det handlar om hur verktygen gjort nya hus möjliga, hur jordbrukets förändringar stuvat om gårdarna, och hur makt och prakt talat genom byggnaderna.

De allra flesta av dagens hus har byggts under de senaste 150 åren. Industrialiseringen och urbaniseringen skapade om städerna, den byggtekniska revolutionen gjorde nya slags hus möjliga. Bostadsnöden utnyttjades av roffare och profitörer, bättre bostäder blev en röd tråd i folkhemsbygget. Miljonprogrammet gav många fler mycket bättre boende, men bostadspolitikens föresatser strandade när integrationen havererade. Bostäderna blev förmögenhetsmaskiner, fastigheterna utlöste 1990-talets kris. I klimatkrisen har byggandet och boendet en nyckelroll.

Gunnar Wetterberg, den nyfikne På Spåret-vinnaren, har skrivit en perspektivrik bok om byggandets historia och utveckling. En bok för alla som bygger.

År 1876 grundade Lars Magnus Ericsson en firma, som redan under hans tid växte från en liten verkstad till ett ledande exportföretag. I dag har Ericsson överlevt fem–sex stora teknikskiften och tre–fyra finanskriser.

Historien om Ericsson är en stor och viktig del av telekommunikationernas utveckling under 150 år. Telefonin förde människor närmare varandra, knöt samman kontinenter och gjorde det möjligt att bygga upp världsomspännande företag. Den digitala dataöverföringen har öppnat nya medier, revolutionerat produktionsprocesser och skapat om miljarder människors sätt att leva och verka.

Mitt i och i spetsen för detta står ingenjörsföretaget Ericsson, ett av världens ledande telekomföretag, med tiotusentals medarbetare runt hela jorden.

Gud är ofta underskattad i nutida historieskrivning. Tron har färgat människornas göranden och låtanden långt fram i tiden. Tron tolkades och förmedlades av prästerna i mer än tusen år. De var landets första intellektuella – kungarnas hjälpredor, bildningens män i byarna. Gunnar Wetterberg följer samspelet mellan församlingarna och deras herdar genom århundradena. Maktspråk varvas med innerlighet, tron formar människornas vardag och deras liv. Varför slog kristendomen igenom? Hur kunde kyrkan överleva Gustav Vasas plundringar? Vad betydde prästfruarna för kulturspridningen? Och var stod kyrkan i 1900-talets stora strider?

År 1876 grundade Lars Magnus Ericsson en firma, som redan under hans tid växte från en liten verkstad till ett ledande exportföretag. I dag har Ericsson överlevt fem–sex stora teknikskiften och tre–fyra finanskriser.

Historien om Ericsson är en stor och viktig del av telekommunikationernas utveckling under 150 år. Telefonin förde människor närmare varandra, knöt samman kontinenter och gjorde det möjligt att bygga upp världsomspännande företag. Den digitala dataöverföringen har öppnat nya medier, revolutionerat produktionsprocesser och skapat om miljarder människors sätt att leva och verka.

Mitt i och i spetsen för detta står ingenjörsföretaget Ericsson, ett av världens ledande telekomföretag, med tiotusentals medarbetare runt hela jorden.

In 1876, Lars Magnus Ericsson established a company that would grow from a small Swedish workshop to a leading exporter under his leadership. Since then, Ericsson has survived five or six major shifts in technology and three or four financial crises.

Ericsson’s history is a significant part of the story of telecommunications over the past 150 years. The telephone brought people closer together, linked continents and enabled the rise of globe-spanning businesses. Digital data transfer has ushered in new media, revolutionised production processes and transformed life and work for billions of people.

Playing a key role in all of these developments is Ericsson, an engineering company that is now one of the world’s leading telecoms companies.

André Oscar Wallenberg founded Stockholms Enskilda Bank, which has become one of Sweden s major banks, in the mid 19th century. After a banking crisis in 1878 79, two of his sons, Knut and Marcus Sr, managed to restore the family s sphere. When other banks and investment companies had been seriously hit by two world wars and the intervening collapse of Ivar Kreuger s enterprises, the Wallenbergs were best fitted for the prosperous post-war era. They soon dominated Sweden s financial world as well as its expanding export industry.

In Wallenberg The Family that Shaped Sweden s Economy, Gunnar Wetterberg traces the history of an outstanding Swedish family. He tells of political complications and financial brainwaves and presents the family s leading men and their feuds. Wetterberg relates the history of the Wallenbergs as a financial dynasty, intertwined with Sweden s development into a modern industrial nation. In no other country has a single family had such a strong and multi-facetted position for so many years.

Gunnar Wetterberg, born 1953, is a historian and author, initially a diplomat. Besides heading the 1992 and 1995 Medium-term Surveys at Sweden s Finance Ministry, he has been a director of the Swedish Association of Local Authorities and Head of the Research & Policy Department at the Swedish Confederation of Professional Associations. He was awarded the Duke Charles Prize for his biography of the Swedish Chancellor Axel Oxenstierna (1583 1654) and the Kunskaps Prize for erudition in 2008. He holds an honorary doctorate at the Arts Faculty of Lund University and is a member of the Royal Swedish Academy of Sciences and the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences.

Ingenjörerna är sammanflätade med Sveriges moderna historia. De var ett par tusen i slutet av 1800-talet, de är flera hundratusen nu. Genom snilleföretagen gjorde de Sverige rikt, i folkhemmet konstruerade de den grundläggande välfärden – vatten och avlopp, kollektivtrafik, ljus över landet … De ledde rationaliseringsrörelsen, de påverkade samhällsanalysen. Efter andra världskriget blev Sveriges upprustning drivkraften i teknikens utveckling, idag sporras den av spel och musik. Med kärnkraften fick ingenjörernas auktoritet en törn, nu kan de bidra till att rädda klimatet. Gunnar Wetterberg skildrar den svenska ingenjörskonstens framväxt, utveckling och inflytande i hela samhället.

I den tredje delen av Gunnar Wetterbergs samlingsverk om Skånes historia skildras de senaste 300 årens fred, då jordbruket och industrin satt sin prägel på det skånska landskapet. Under samma tid har den politiska utvecklingen gått från ståndsriksdag till arbetarrörelse. I dag drar främlingsrädsla och innovationskraft åt olika håll.

Samtidigt stärks förbindelserna över Sundet. Kanske återskapas nu det nordeuropeiska sammanhang, där Skåne så länge hört hemma.

Gud är ofta underskattad i nutida historieskrivning. Tron har färgat människornas göranden och låtanden långt fram i tiden. Tron tolkades och förmedlades av prästerna i mer än tusen år. De var landets första intellektuella – kungarnas hjälpredor, bildningens män i byarna. Gunnar Wetterberg följer samspelet mellan församlingarna och deras herdar genom århundradena. Maktspråk varvas med innerlighet, tron formar människornas vardag och deras liv. Varför slog kristendomen igenom? Hur kunde kyrkan överleva Gustav Vasas plundringar? Vad betydde prästfruarna för kulturspridningen? Och var stod kyrkan i 1900-talets stora strider?

Skåne är mer än någon annan del av Sverige ett kulturlandskap. Hit kom de första människorna, här byggdes det nuvarande Sveriges första domkyrka och här grundlades tidigt ett universitet. Närheten till kontinenten och positionen som gynnat sjöfarten har gjort att Skåne snabbt påverkats av strömningar ute i Europa, samtidigt som det strategiska läget även gjort området utsatt och omstritt. Här har många av Nordens maktkamper utspelat sig, kungar har drabbat samman och kyrkan har deltagit i de världsliga intrigerna.

Gunnar Wetterberg har tagit sig an uppgiften att skriva Skånes historia, ända från den första bevarade bosättningen till idag. I denna första del av tre berättas om förhistorien, järnålderns och vikingatidens samhällen, medeltidens strider och maktkamper. Det är en hisnande resa, kunnigt och spännande skildrad och illustrerad med ett rikt bildmaterial. Perfekt läsning för skåningar, sommarboende på Österlen – eller alla med historieintresse.

Gunnar Wetterberg har tagit sig an uppgiften att skriva Skånes historia. I andra delen står Skåne mitt i kampen om herraväldet i Norden, från Margareta till Karl XII. Skåne blev också brännpunkten för adelsväldets maktanspråk och böndernas uppror. Med freden i Roskilde 1658 tog Sverige över Skåne från Danmark, men striden var inte över. Band 1 utkom hösten 2016, band 3 utkommer hösten 2017.

I mitten av 1800-talet grundade André Oscar Wallenberg Stockholms Enskilda Bank, den bank som kom att bli en av Sveriges största. I generationen efter grundaren lyckades bröderna Knut och Marcus sr räta upp sfären efter bankkrisen 1878/79. Sedan världskrigen och Ivar Kreuger knäckt både banker och investmentbolag stod Wallenbergarna starkast inför efterkrigstidens guldår, och det dröjde inte länge förrän de helt dominerade både den svenska finanssfären och den växande exportindustrin.

I Wallenberg – Ett familjeimperium följer Gunnar Wetterberg Sveriges viktigaste släkthistoria. Det är en berättelse om politiska förvecklingar och finansiella snilledrag, men också om familjens ledande män och deras fejder. Wetterberg skildrar Wallenbergs historia som finansfamilj inflätad i Sveriges utveckling till en modern industrination. Ingenstans i världen har en enda familj under så lång tid haft en lika stark och mångfasetterad ställning. Med stöd av Stiftelsen för Ekonomisk Historisk Forskning inom Bank och Företagande.

Att bygga och bo hör till det mest ursprungliga. Byggandet och boendet speglar hur mänskligheten levt och verkat genom årtusendena. Varför ser det ut som det gör omkring oss? Gunnar Wetterberg följer byggarna och deras verk från hedenhös in i vår tid. Långhusen dominerade i flera tusen år, följda av de timrade gårdarna från vikingatid till 1800-tal. Det handlar om hur verktygen gjort nya hus möjliga, hur jordbrukets förändringar stuvat om gårdarna, och hur makt och prakt talat genom byggnaderna.

De allra flesta av dagens hus har byggts under de senaste 150 åren. Industrialiseringen och urbaniseringen skapade om städerna, den byggtekniska revolutionen gjorde nya slags hus möjliga. Bostadsnöden utnyttjades av roffare och profitörer, bättre bostäder blev en röd tråd i folkhemsbygget. Miljonprogrammet gav många fler mycket bättre boende, men bostadspolitikens föresatser strandade när integrationen havererade. Bostäderna blev förmögenhetsmaskiner, fastigheterna utlöste 1990-talets kris. I klimatkrisen har byggandet och boendet en nyckelroll.

Gunnar Wetterberg, den nyfikne På Spåret-vinnaren, har skrivit en perspektivrik bok om byggandets historia och utveckling. En bok för alla som bygger.

Tjugotvå män. En historia.Tjugotvå böcker. En samlingsvolym.Våren 2010 presenterade Albert Bonniers Förlag en av sina största satsningar på länge: Sveriges statsministrar under 100 år. En svit med biografier, från Karl Staaff till Fredrik Reinfeldt, berättar om de personer som ingår i svensk politiks mest exklusiva sällskap. Genom deras liv och gärningar framträder processer och händelser som format det moderna Sverige: unionsupplösningen, demokratins seger, folkhemmet, världskrigens och depressionens påfrestningar, välfärdsstaten, EU-medlemskapet och globaliseringen.Böckerna har skrivits av framstående statsvetare, historiker och publicister. Mats Bergstrand och Per T Ohlsson har fungerat som projektets huvudredaktörer.Dramatiska öden – som de nedbrytande trakasserierna mot Karl Staaff, C. G. Ekmans fall i djupaste vanära och Olof Palmes sista vandring på Sveavägen – varvas med ingående analyser av omvälvande skeenden. Till exempel den allmänna och lika rösträttens genombrott med Nils Edén och Hjalmar Branting, Per Albin Hanssons kamp mot den socialdemokratiska partivänstern, Thorbjörn Fälldins våndor i kärnkraftsfrågan och Ingvar Carlssons målmedvetna agerande i Europapolitiken efter Berlinmurens fall.All historia är i någon mening personlig. Det gäller i högsta grad det färgstarka och spännande galleri som de senaste hundra årens svenska statsministrar utgör. En del av dem slog sig upp till toppen med hjälp av intensiv ambition, andra hamnade där på grund av rena tillfälligheter. Men dessa tjugotvå färgstarka personligheter har en sak gemensamt. Ämbetet. Det viktigaste.

Författarna och statsministrarna:Alsing, Rolf - Tage ErlanderBergstrand, Mats - Ola Ullsten Ekdal, Niklas - Per Albin Hansson Eklund, Klas - Olof Palme Elmbrant, Björn - Fredrik Reinfeldt Esaiasson, Peter - Karl Staaff Gröning, Lotta - Axel Pehrsson-Bramstorp Gustavsson, Rolf - Ingvar Carlsson Ilshammar, Lars - Hjalmar Branting Johnson, Anders - Felix Hamrin Lewin, Leif - Arvid Lindman Möller, Tommy - Carl Bildt Ohlsson, Per T - Carl Gustaf Ekman Ohlsson, Per T - Rickard Sandler Samuelsson, MarieLouise - Ernst Trygger Ström Melin, Annika - Göran Persson Svegfors, Mats - Hjalmar Hammarskjöld Svenning, Olle - Thorbjörn Fälldin Svensson, Per - Oscar von Sydow Ulvros, Eva Helen - Carl Swartz Wetterberg, Gunnar - Nils Edén Åman, Johannes - Louis De Geer

Läs mer på www.sverigesstatsministrar.se

År 1918 blev det nästan revolution i Sverige. Då, 1917–1920, ledde Nils Edén den hittills enda liberal-socialdemokratiskakoalitionen. Han kryssade mellan hungerkravaller, demonstrerande arbetare och stridsglada högermän och militärer.

Hans regering blev reformernas ministär: först och främst den allmänna rösträtten för män och kvinnor, men också åttatimmarsdagen, socialpolitiken och skolan.

Nils Edén var historiker, en lysande regeringschef – och en tämligen misslyckad partiledare. Hans statsrådskollegor prisade honom, men det liberala partiet splittrades och inte ens hans egna ville ha kvar honom som partiledare.

Gunnar Wetterberg skildrar hur träden vandrat in, markens mysterier, samspelet mellan människan och skogen, skogens kluriga gubbar, de stormrika träpatronerna och skogsägarnas sammanslutningar. Han gräver i medeltidens sågkvarnar, massaindustrins genombrott och skogens framtid som kolsänka och oljeparentesens slut. I foton, kartor och målningar fångas det mesta, från flottningens vedermödor till trädens rofyllda skönhet.

Ingenjörerna är sammanflätade med Sveriges moderna historia. De var ett par tusen i slutet av 1800-talet, de är flera hundratusen nu. Genom snilleföretagen gjorde de Sverige rikt, i folkhemmet konstruerade de den grundläggande välfärden – vatten och avlopp, kollektivtrafik, ljus över landet … De ledde rationaliseringsrörelsen, de påverkade samhällsanalysen. Efter andra världskriget blev Sveriges upprustning drivkraften i teknikens utveckling, idag sporras den av spel och musik. Med kärnkraften fick ingenjörernas auktoritet en törn, nu kan de bidra till att rädda klimatet. Gunnar Wetterberg skildrar den svenska ingenjörskonstens framväxt, utveckling och inflytande i hela samhället.

Gunnar Wetterberg skildrar hur träden vandrat in, markens mysterier, samspelet mellan människan och skogen, skogens kluriga gubbar, de stormrika träpatronerna och skogsägarnas sammanslutningar. Han gräver i medeltidens sågkvarnar, massaindustrins genombrott och skogens framtid som kolsänka och oljeparentesens slut. I foton, kartor och målningar fångas det mesta, från flottningens vedermödor till trädens rofyllda skönhet.

Ingenjörerna är sammanflätade med Sveriges moderna historia. De var ett par tusen i slutet av 1800-talet, de är flera hundratusen nu. Genom snilleföretagen gjorde de Sverige rikt, i folkhemmet konstruerade de den grundläggande välfärden – vatten och avlopp, kollektivtrafik, ljus över landet … De ledde rationaliseringsrörelsen, de påverkade samhällsanalysen. Efter andra världskriget blev Sveriges upprustning drivkraften i teknikens utveckling, idag sporras den av spel och musik. Med kärnkraften fick ingenjörernas auktoritet en törn, nu kan de bidra till att rädda klimatet. Gunnar Wetterberg skildrar den svenska ingenjörskonstens framväxt, utveckling och inflytande i hela samhället.

Att bygga och bo hör till det mest ursprungliga. Byggandet och boendet speglar hur mänskligheten levt och verkat genom årtusendena. Varför ser det ut som det gör omkring oss? Gunnar Wetterberg följer byggarna och deras verk från hedenhös in i vår tid. Långhusen dominerade i flera tusen år, följda av de timrade gårdarna från vikingatid till 1800-tal. Det handlar om hur verktygen gjort nya hus möjliga, hur jordbrukets förändringar stuvat om gårdarna, och hur makt och prakt talat genom byggnaderna.

De allra flesta av dagens hus har byggts under de senaste 150 åren. Industrialiseringen och urbaniseringen skapade om städerna, den byggtekniska revolutionen gjorde nya slags hus möjliga. Bostadsnöden utnyttjades av roffare och profitörer, bättre bostäder blev en röd tråd i folkhemsbygget. Miljonprogrammet gav många fler mycket bättre boende, men bostadspolitikens föresatser strandade när integrationen havererade. Bostäderna blev förmögenhetsmaskiner, fastigheterna utlöste 1990-talets kris. I klimatkrisen har byggandet och boendet en nyckelroll.

Gunnar Wetterberg, den nyfikne På Spåret-vinnaren, har skrivit en perspektivrik bok om byggandets historia och utveckling. En bok för alla som bygger.

Norden -- fem självständiga länder i Europas nordvästra hörn. Det är det hårda Norden. Men det finns också ett mjukt Norden, som är en ideologisk och medial konstruktion, inte sällan med kommersiella förtecken. Det handlar om jämlikhet, tillit, kort distans till makten, inklusivitet, flexibilitet, kärlek till naturen, luthersk arbetsetik samt sparsmakad och ljus estetik. Vi häruppe är inte så lite övertygade om de egna lösningarnas universella förträfflighet. Men varför är de tre baltiska länderna inte med i gemenskapen? Har det med den svenska stormaktstiden att göra, med arvet efter Sovjettiden eller med något annat? I regionernas Europa kan det också finnas plats för ett fördjupat nordiskt samarbete kanske rentav en politisk union? Det finns argument både för och emot. En ännu svårare fråga är vad som är nordiskt. Handlar det om historia, nutidskultur eller samhällsekonomi? Vad har vi gemensamt som skiljer oss från omvärlden? Kanske mer än vi tror. Eller möjligen tvärtom.

Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2011/2012, Ett nordiskt rum, vrider och vänder på Norden. Årsboken utsträcker det nordiska i sydöstlig riktning, men undersöker också den exotiska periferin norr om norr. Med stora övergripande penseldrag, både historiskt och i nutid, och med nedslag i belysande detaljer målas ett nordiskt rum upp som är på en gång välbekant och helt nytt.

Författare: Andres Andresen Peter Aronsson Nicholas Aylott Stuart Burch Inger Damsholt Björn Fjæstad Lizette Gradén Norbert Götz Jonas Harvard Karl Magnus Johansson Lisbeth Lewander Pärtel Piirimäe Valters Scerbinskis Kadri Simm Sverker Sörlin Sanna Turoma Gunnar Wetterberg Susanne Österlund-Pötzsch

In 1876, Lars Magnus Ericsson established a company that would grow from a small Swedish workshop to a leading exporter under his leadership. Since then, Ericsson has survived five or six major shifts in technology and three or four financial crises.

Ericsson’s history is a significant part of the story of telecommunications over the past 150 years. The telephone brought people closer together, linked continents and enabled the rise of globe-spanning businesses. Digital data transfer has ushered in new media, revolutionised production processes and transformed life and work for billions of people.

Playing a key role in all of these developments is Ericsson, an engineering company that is now one of the world’s leading telecoms companies.

År 1918 blev det nästan revolution i Sverige. Då, 1917–1920, ledde Nils Edén den hittills enda liberal-socialdemokratiskakoalitionen. Han kryssade mellan hungerkravaller, demonstrerande arbetare och stridsglada högermän och militärer.

Hans regering blev reformernas ministär: först och främst den allmänna rösträtten för män och kvinnor, men också åttatimmarsdagen, socialpolitiken och skolan.

Nils Edén var historiker, en lysande regeringschef – och en tämligen misslyckad partiledare. Hans statsrådskollegor prisade honom, men det liberala partiet splittrades och inte ens hans egna ville ha kvar honom som partiledare.

In Wallenberg – The Family that Shaped Sweden’s Economy, GunnarWetterberg traces the history of an outstanding Swedish family. He tellsof political complications and financial brainwaves and presents thefamily’s leading men and their feuds. Wetterberg relates the history ofthe Wallenbergs as a financial dynasty, intertwined with Sweden’s developmentinto a modern industrial nation. In no other country has a singlefamily had such a strong and multi-facetted position for so many years.