Jenny Björkman – författare

Epos 1a1 presenterar historien kronologiskt Epos 1a1 ger en översikt av historien från äldsta tid till 2010-talet. Tyngdpunkten ligger på 1800- och 1900-talet med särskild vikt lagd på den senare historien efter andra världskriget fram till idag. Det är en berättande historia som förmedlar de stora sammanhangen. Texten är inte belastad med för många namn, händelser och årtal. Däremot finns fördjupande bildtexter som kryddar läsningen. Vissa sidor i boken är av annan karaktär. Här utreds epokbegreppen och historiebruk samt historiemedvetande. Historiska källor Det finns gott om historiska källor genom vilka eleverna kan öva tolkning och källkritisk förmåga med hjälp av uppgifter av olika svårighetsgrad. Utmärkande drag för gymnasieserien Epos - Berättande text - Rikt illustrerad - Genusperspektiv - Historiska jämförelser - Epokbegrepp, historiemedvetande, historiebruk - Historiska källor med övningar

Norden -- fem självständiga länder i Europas nordvästra hörn. Det är det hårda Norden. Men det finns också ett mjukt Norden, som är en ideologisk och medial konstruktion, inte sällan med kommersiella förtecken. Det handlar om jämlikhet, tillit, kort distans till makten, inklusivitet, flexibilitet, kärlek till naturen, luthersk arbetsetik samt sparsmakad och ljus estetik. Vi häruppe är inte så lite övertygade om de egna lösningarnas universella förträfflighet. Men varför är de tre baltiska länderna inte med i gemenskapen? Har det med den svenska stormaktstiden att göra, med arvet efter Sovjettiden eller med något annat? I regionernas Europa kan det också finnas plats för ett fördjupat nordiskt samarbete kanske rentav en politisk union? Det finns argument både för och emot. En ännu svårare fråga är vad som är nordiskt. Handlar det om historia, nutidskultur eller samhällsekonomi? Vad har vi gemensamt som skiljer oss från omvärlden? Kanske mer än vi tror. Eller möjligen tvärtom.

Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2011/2012, Ett nordiskt rum, vrider och vänder på Norden. Årsboken utsträcker det nordiska i sydöstlig riktning, men undersöker också den exotiska periferin norr om norr. Med stora övergripande penseldrag, både historiskt och i nutid, och med nedslag i belysande detaljer målas ett nordiskt rum upp som är på en gång välbekant och helt nytt.

Författare: Andres Andresen Peter Aronsson Nicholas Aylott Stuart Burch Inger Damsholt Björn Fjæstad Lizette Gradén Norbert Götz Jonas Harvard Karl Magnus Johansson Lisbeth Lewander Pärtel Piirimäe Valters Scerbinskis Kadri Simm Sverker Sörlin Sanna Turoma Gunnar Wetterberg Susanne Österlund-Pötzsch

Mängder av människor lyssnar på musik varje dag, en förkrossande majoritet varje vecka, och en ansenlig minoritet hanterar själva ett instrument om de inte sjunger. Musiken tar alltså stor plats i våra liv. Bröllop, dop och begravningar inramas av musik. Musik kan göra det lättare att träna, roligare att städa, och för en del behövs musik för koncentrationens skull. Musik förlöser sorg, men det är också musik som får arméer att gå i takt; den förstärker såväl positiva som negativa känslor. Redan det lilla spädbarnet gungar spontant till organiserat rytmiska ljud - så vad är musik för något och varför har den sådan makt över oss människor? I RJ:s årsbok 2018 bidrar forskare med bakgrund inom allt från neurovetenskap, socialantropologi och musikvetenskap till ekonomisk historiamed texter om körsång, rave och liturgi, om samhällets musikalisering och musikens roll för både hälsan och det sociala, liksom svaret på varför det svänger.  

Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2018 finns även i utgåvan 9789170612558. Denna utgåva av årsboken utgör också stiftelsens vänbok till avgående vd Göran Blomqvist.

Innehåll

Jan Fagius: Musik - ett evolutionens barn?

Töres Theorell & Fredrik Ullén: Om känslor och musik. Studier på tvillingar

Ulrik Volgsten: Affekt, minne och identifikation. Om makten över musikens makt

Peter Bryngelsson: Musikens dödliga egenskaper

Guy Madison: I musiken sådan ljuv besatthet bor. Om rytm, sväng, attraktion och musikens ursprung

Palle Dahlstedt: Begränsningarnas musik. Frihet och kontroll i kreativa processer

Gunilla Iversen: Maktens musik och musikens makt under Karl den skalliges tid

Karin Strinnholm Lagergren: O Birgitta, du som talat med all vishet. Musikens makt i den heliga Birgittas klosterorden

Maria Schildt & Lars Berglund: Hur franskt blev svenskt. Om användning av prologer vid svenska hovet 1680-1718

Mats Greiff: Skiffle - hemmagjord musik med kraft att förändra världen 

Alf Arvidsson: Mellan urkraft och modernitet. Afroamerikanska musiktraditioner i Sverige

Rasmus Fleischer: Vad betyder det att musik är live?

Jonas Otterbeck: Den nya islamiska popmusiken och Maher Zain

Anna Gavanas: Klubbkulturers värde i den politiska ekonomin. Disco och rave i Stockholms dansmusikhistoria 

Gunnel Fagius: Kör i rörelse. Ett historiskt perspektiv på det svenska körundret

Sverige är på många områden ett nytt land. Det är lätt att se om man studerar till exempel fattigdom, synen på droger, parlamentarism, medielandskapet eller den språkliga mångfalden. Men är förändringarna och utvecklingstakten så rasande som vi ofta påstår? Och är det just dessa områden teman för fem häften i denna årsbox som är de intressanta och relevanta? Kanske är det först när vi får lite distans till det som händer nu som vi kan se vad som var relevant och intressant. Årsboxens redaktörer, Jenny Björkman och Patrik Hadenius, motiverar i detta häfte varför man faktiskt kan tala om ett nytt Sverige. 

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok (ISSN 2000-1029). Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2019 består årsboken av sex häften, essäer på temat Det nya Sverige, som tillsammans utgör en årsbox.  

Redaktörer för Det nya Sverige är Patrik Hadenius, språkvetare, journalist och författare, och Jenny Björkman, samverkansdirektör på Riksbankens Jubileumsfond och docent i historia.  

WTF? Hallå? Shit! :-)  Håller språket på att explodera? Det kan se ut så med emojier, textfragment, kreativ stavning, engelska lånord, mängder med stora bokstäver och utropstecken. Men är det dessa exempel på språkets ostoppbara utveckling eller förfall som säger något om vad som håller på att hända med språket? Eller gömmer det sig något helt annat bakom orden?

Riksbankens Jubileumsfonds årsbox 2021 består av sex häften som ägnas åt orden och språket. I detta inledande häfte av Jenny Björkman och Patrik Hadenius beskrivs exempel på synliga nymodigheter och trender i svenskt språkbruk. Det blir ett slags väderrapport från språket. Samtidigt visar författarna på en omställning som är lite långsammare och inte fullt lika synlig: ett skifte i språkens status och i förhållandet mellan muntlig och skriftlig kultur. En språklig klimatförändring, helt enkelt.

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok. Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2021 består årsboken av sex häften, essäer på temat Orden, som tillsammans utgör en årsbox. Skrivet som talat är första häftet i boxen. Redaktörer för årsboxen 2021 är Jenny Björkman, docent i historia och samverkansdirektör på Riksbankens Jubileumsfond, och Patrik Hadenius, språkvetare och förlagschef på Norstedts.

Lever vi i en arg tid, i ett argt land? Det höga antalet skjutningar med dödlig utgång tyder på det. Även om saken naturligtvis är mer komplicerad, är de våldsbejakande extremistiska miljöerna onekligen intressanta exempel på den kanske mest självklara av dödssynder, vreden. I dessa miljöer är vreden och aggressionen medel för att uppnå ett visst mål. Men dessutom verkar vreden -- såväl bland våldsbejakande islamister som inom vit makt-rörelsen -- ha förvandlats till ett självändamål, en dygd. Frågan är om det rent av är den aspekten som gör rörelserna attraktiva bland presumtiva medlemmar: de lockas av en miljö där vrede och våldsamhet hyllas. På så vis kanaliserar dessa grupperingar en vrede som majoritetssamhället fördömer men som likväl existerar.

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2023 bidrar sju forskare med essäer på temat Dödssynderna i vår tid, i form av häften som samlas i en box. Essäerna finns även som pdf-filer för fri nedladdning från RJ:s hemsida. I boxens sjunde häfte fokuserar sociologen Christopher Edling och historikern Jenny Björkman på vredens funktion i dagens samhälle.

Christofer Edling är professor i sociologi och dekan för den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet. Edling är knuten till Institutet för framtidsstudier där han under flera år lett ett forskningsprojekt om våldsbejakande organisering och antisociala karriärer. Han är bland annat medredaktör till Sociologi genom litteratur (2015) och Ett delat samhälle: Makt, intersektionalitet och social skiktning (3 uppl. 2022). Jenny Björkman är docent i historia och samverkansdirektör på Riksbankens Jubileumsfond. Hon har framför allt forskat om modern politisk historia i Sverige. Sedan 2011 är hon redaktör för RJ:s årsböcker.

Det finns frågor som kan tyckas så givna att man knappt ska behöva tänka på dem. Den svenska konstitutionen tillhör säkerligen en sådan. Men i länder inte långt från vårt eget, som Ungern och Polen, har konstitutionen rivits upp alarmerande snabbt och med stora konsekvenser som följd. Villkoren för vår demokratiska offentlighet befinner sig i förändring. Och när hjulen snurrar allt snabbare, anklagas författningen stundtals för att inte hänga med. Måste vi slå vakt om grundlagen – eller anpassa den till en ny verklighet?

Fundamentala frågor är en angelägen och prövande samling texter som värnar om nyanser i en samtid som ofta präglas av kravet på att välja sida. I åtta bidrag från några av landets mest insatta akademiker och yrkesutövare kokas frågorna ner till sin essens.