Böcker om politik och statsskick

Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 överraskade en hel värld. Sveriges regering, som hade valt att ignorera varningssignalerna, fick stå och se på när Finland snabbt tog sikte på Nato. Den svenska säkerhetspolitiken rasade samman. På bara några veckor tvingades Magdalena Andersson leda Socialdemokraterna genom ett plågsamt farväl till den militära alliansfrihet som varit Sveriges hållning i över tvåhundra år. Högt över havet skildrar Sveriges dramatiska omsvängning och skakiga väg till Natomedlemskap. Med historiska fördjupningar och unika inblickar i politikens mötesrum bjuder de prisbelönta journalisterna Torbjörn Nilsson och Maggie Strömberg på samtidshistoria av bästa märke.

"Högt över havet är en triumf för den politiska journalistiken, och en skämskudde för politiken"

Niklas Ekdal, Dagens Nyheter

”Högt över havet har alla förutsättningar att bli ett standardverk. För politiskt intresserade är inifrånskildringen av Sveriges väg bort från alliansfriheten en bladvändare. Det är spännande, angeläget och välskrivet."

Patrik Kronqvist, Svenska Dagbladet

"En fantastisk och mycket annorlunda bok om politiska skeenden."

Widar Andersson, Folkbladet

”Det finns inga oskyldiga i Gaza!”, sa en israelisk väninna den 8 oktober 2023, dagen efter den värsta massakern på judar sedan Förintelsen. En tid senare sa den israeliske presidenten samma sak. Dessa ord blev ursäkten för ett chockerande brutalt och avhumaniserande krig.

Jag förstod tidigt att den 7 oktober skulle förändra Mellanöstern mer än 11 septemberattackerna mot USA. Att Hamas attack skulle leda till att Bashar al-Assad störtades i Syrien och att Hizbollah, Iran och den fruktade motståndsaxeln försvagades var knappast något Hamasledaren Yahya Sinwar kunnat ana. Men sannolikt hade han räknat med att Israels vedergällning skulle eka i generationer och leda till ett sällan skådat Israelhat. Om människorna i detta nya Mellanöstern vi nu ser, där allt har en smak av aska, handlar min bok.

Cecilia Uddén

”Ulf Kristerssons regering samlade 103 mandat. I den meningen var den historiskt svag. Utan Åkessons 71 röster skulle varje vackert formulerad mening i regeringsförklaringen väga lika lätt som höstluften utanför riksdagen. Men denna dag, den 18 oktober 2022, låtsades alla att Åkesson inte existerade."

Tidöavtalet gav Sverigedemokraterna ett inflytande som de aldrig förr varit i närheten av, plötsligt var de inne i den politiska värmen. Men att implementera de 62 sidorna från Tidö slott skulle ändå bli något helt annat än att komma överens om innehållet. Uppvaktningen var över, nu skulle resonemangsäktenskapet realiseras. L’amour toujours består av scener från detta politiska äktenskap. Här tecknar Maggie Strömberg och Torbjörn Nilsson bilden av en mandatperiod kantad av kompanjonskap och kohandel, men också kontroverser och katastrofer – händelser som markerar början på en ny epok i svensk politik.

På Gärdet i Stockholm dör en ensam man i sin lägenhet, en liten etta sprängfylld med arkivskåp, pärmar, kartonger och radioapparater. Här finns också många datorer, hårddiskar och CD-skivor, med så känsligt innehåll att de hamnar hos den Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten och Säkerhetspolisens kontraspionage. Mannens korrespondens med andra militärt överintresserade personer är mycket omfattande. Det visar sig snart att han ingick i ett nätverk som via ett slutet webbforum systematiskt under flera år kartlagt Sveriges hemliga militära infrastruktur. Är de spioner för främmande makt? Säkerhetspolisen släcker ner forumet i en koordinerad gryningsräd mot flera av de misstänkta. Nätverkets medlemmar visar sig snart vara långt mer än oskyldiga entusiaster, och har begått brott som saknar motstycke i svensk kriminalhistoria. Var går gränsen mellan oskyldigt intresse och kriminell besatthet?

DAVID BERGMAN är författare, överstelöjtnant, har en doktorsexamen i psykologi och är ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien. Han är en av grundarna till det svenska Psyops-förbandet och har tjänstgjort i Bosnien och Afghanistan.

MATTIAS LUNDGREN är yrkesofficer och major. Han har mångårig erfarenhet från truppföring inom säkerhetsförbandstjänst, har tjänstgjort i Afghanistan och har en magisterexamen i Krigsvetenskap från Försvarshögskolan. Han är också utbildad journalist och researcher.

"Med ett tydligt språk och stöd i bland annat myndighetsmaterial, utredningar och nyhetsrapportering ger författarna både en inblick i ett säkerhetsärende och en bredare förståelse för hur webbforum fungerar och hur digitala intressegrupper kan utvecklas i destruktiv riktning. Boken vänder sig till läsare med intresse för säkerhetspolitik, digitala subkulturer och sociala mekanismer på nätet." Btj

Vad krävs för att människor ska kunna leva fritt tillsammans?

Frihetlig konservatism utgår från den myndiga människan: en människa som äger sig själv, har en fri vilja och bär ansvar för sina handlingar. Hon är inte statens undersåte, kollektivets råmaterial eller en hjälplös produkt av omständigheter. Boken formulerar ett alternativ både till kollektivismens underkastelse och till den atomistiska individualismens rotlöshet. Människan är fri, men inte självskapad. Hon har rättigheter, men också plikter och ansvar för de gemenskaper hon ingår i.

Ett fritt samhälle byggs därför underifrån: av människor som styr sig själva, familjer som fostrar och frivilliga gemenskaper som bär ansvar. Staten ska skydda liv, frihet och rätt, men får inte ersätta samhället. När det personliga ansvaret och de frivilliga gemenskaperna försvagas växer i stället behovet av kontroll, reglering och förmyndarskap.

Frihetlig konservatism förenar försvaret av individens frihet med en konservativ förståelse av människans beroende av arv, historia och gemenskap. Det är frihet med ansvar, ryggrad och rötter.Lars Anders Johansson är författare och journalist, verksam i gränslandet mellan kultur, politik och idédebatt. Han har skrivit flera fackböcker, två diktsamlingar och en sångbok. I sitt författarskap återkommer han till frågor om frihet och ansvar, kultur och institutioner, tradition och gemenskap.

Under fyra omvälvande år stod Ann Linde i händelsernas centrum. Som utrikesminister 2019–2022 var hon med om att föra Sverige in i Nato efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, leda evakueringen från Kabul, och få hem niotusen svenskar under pandemin. Under Sveriges OSSE-ordförandeskap prövades den europeiska säkerhetsordningen i grunden. Det handlade om svåra avväganden när barnen som satt fast i IS-läger i Syrien skulle tas hem eller när relationen med Israel normaliserades, utan att störa samarbetet med Palestina. Här skildrar hon, med ett unikt inifrånperspektiv, diplomatin bakom stängda dörrar, maktspelet och den feministiska utrikespolitikens möjligheter och motstånd.

Den 5 november 2023 bombas familjen Ala 'abd al-'Aal Qarmuts hem i Gaza. Två dagar senare vaknar Muhammad, 16 år, på sjukhuset. "Jag minns att min farbror frågade mig vem som inte har hört av sig. Jag svarade: 'Mamma.' Då sade han: 'Hon är död!' Därefter upprepade han frågan: 'Vem mer?' 'Pappa' , svarade jag. 'Din pappa är också död.' Han frågade igen: 'Och vem mer?' 'Min faster.' 'Hon är död', svarade han. På så sätt fick jag reda på att de var döda, den ena efter den andra. Jag frågade om farfar. 'Din farfar fick en stroke och dog av sorg över de andra.'"

I Doha i Qatar möter Samar Yazbek överlevande från folkmordet i Gaza som kommit dit för rehabilitering av sina svåra skador, ofta amputationer. En del är så unga som 13 år, andra över 60. I intervjuer berättar de om vad de fått utstå. Det är en ny svårberäknelig form av krig som förs, med AI-styrda drönare, quadkoptrar, som surrar utanför fönstren och tar sig in överallt, medan de som styr dem sitter trygga i sina kontrollrum. Men snarare än dödandet är det underkastelse som är målet för Israel, som systematiskt jagar runt palestinierna som råttor på den lilla landytan och lika systematiskt angriper sjukhus.

För att överleva håller man ihop, bor i sina storfamiljer, minns sina döda. Varje människa är helig, de som är borta ska kommas ihåg.

Det är fasansfulla berättelser som de drabbade för ut till världen, inte för att de vill ha medlidande eller tala politik, utan för att det måste berättas om. Gemensamt är att nästan alla, trots att de just återvänt från helvetet, vill tillbaka till Gaza, sitt hemland.

"Språket är starkt emotionellt och stundtals litterärt. (...) Ge er av, annars dör ni är en stark och angelägen dokumentation av människors erfarenheter av kriget i Gaza." BTJ, Mats K.G. Johansson

"en oumbärlig bok som får kriget att kännas in i märgen på läsaren." Sydsvenskan

"omistlig läsning" SVT, Per Andersson

"vittnesmålen är ibland motsägelsefulle, förvirrade, som människor kan vara efter ett trauma. Deras förtvivlan över grymheten de sett och utsatts för är så bottenlös att språket blir otillräckligt." Journalisten

Barnskötare, lärare, journalist, spårvagnsförare och präst – yrkestitlarna och täckmantlarna varierade. Det exakta antalet östtyska spioner, inofficiella medarbetare, med uppdrag i Sverige under kalla kriget är okänt men minst ett femtiotal av dem var bofasta här. Någon spionerade på försvaret, några på svenska företag, en annan på Svenska kyrkan eller Socialdemokraterna. Agenterna styrdes från DDR:s ökända Ministerium för statssäkerhet, kallat Stasi, uppbyggt 1951 med hjälp av sovjetryska underrättelsetjänsten KGB.

Man måste alltså ha många egna hästar springande i en kapplöpning med förhoppningen att kanske en av dem blir först att springa över mållinjen , sa Markus Wolf, chefen för Stasis utlandsspionage HVA, efter murens fall 1989. Under hans tid krävdes tio spioner för att en skulle lyckas. Journalisten Christoph Andersson berättar om ett tiotal svenska stasiagenter utifrån vad som finns bevarat i gamla arkivdokument.

CHRISTOPH ANDERSSON (f. 1956) är journalist och författare. Hans senaste två böcker är Svenska SS-fruar och De avvisade – om judarna som Sverige skickade mot döden. Han har också varit universitetslärare i journalistik vid Södertörns högskola och arbetat för Sverige Radio.

"Öppna era hjärtan" är en lågmäld men kunskapsglad bok – omöjlig att göra rättvisa åt här – som inte kan komma lägligare." Åsa Linderborg, Aftonbladet

"Sorgenfrei lyssnar med öppet sinne, borrar i hur stora världshändelser får efterverkningar i lokalsamhällena, svingar sig vigt mellan nivåerna. Dessutom är han en fin stilist. Boken är en fröjd att läsa."Malin Krutmeijer, Sydsvenskan

"Hans kloka och lyhörda bok hjälper oss att komma ihåg och bättre förstå vad vi har varit med om. Och låter – tack vare levande möten med människor i landet – en aning av hopp spira."Maria Schottenius, DN

”Öppna era hjärtan” är en varm och välskriven bok, präglad av en ömsint förståelse för såväl sverigedemokrater som muslimska invandrare."Ricki Neuman, SvD

I vad som brukar kallas världens modernaste land blickar allt fler nostalgiskt tillbaka mot ett svunnet Folkhemssverige, men analyserna av vad som gått förlorat skiljer sig åt. Är det en etnisk homogenitet, eller den starka välfärdsstaten?

Via möten med såväl flyktingar som med sverigedemokrater, med sekulära såväl som fundamentalistiska muslimer, skildrar religionsvetaren Simon Sorgenfrei de senaste femtio åren i Sverige. Boken sträcker sig från 1975, då svensk immigrationspolitik fick en ny riktning, fram till Tidöavtalet 2022. Målet är att skildra islam i det samtida Sverige och att fortsätta den berättelse om svensk integrationspolitik som han påbörjade med ”De kommer att vara annorlunda svenskar” (2022). Simon Sorgenfrei reser genom landet, från Bjuv till Kiruna, och undersöker ett politiskt laddat landskap, som forskare och som ganska vanlig svensk.

Genom de personer och situationer som författaren möter längs får vi syn på den svenska nutidshistorien från oväntade håll. Det handlar om oljekrisen och de svenska rekordårens slut, om Palmes internationalism och om ändrade migrationsmönster, om Rushdieaffären, om Sverigedemokraternas födelse och utveckling, om kriget i Bosnien, skinheads, det fria skolvalet och privatiseringarna, om 11 september och kriget mot terrorismen, om flyktingkrisen och Tidöavtalet. Men också om vanliga svenskar som trots alla olikheter ofta delar drömmar och förhoppningar för sig själva, sina nära och kära och för platserna de bor på.

Resultatet är en stor och oupphörligen överraskande berättelse om vårt land.

"Öppna era hjärtan" är en bok för alla som intresserar sig för samhällsförändring i stort och för just dagens religiösa mångfald.

Ulf Lindgren, BTJ nr 7, 2026

Den sanna historien bakom kidnappningen som skakade Nordirland

I december 1972 förs den 38-åriga änkan Jean McConville bort från sitt hem i Belfast av ett maskerat gäng, inför ögonen på sina tio barn. Hon kommer aldrig tillbaka. Försvinnandet – och det ouppklarade mordet – blir ett av de mest omtalade fallen under konflikten i Nordirland, det som kommit att kallas The Troubles. Ett öppet sår i en konflikt präglad av rädsla, lojaliteter och tystnad.

I Säg inget (originaltitel Say Nothing) väver Patrick Radden Keefe samman Jean McConvilles öde med en större berättelse om IRA, motståndskamp, hemliga operationer och moraliska gråzoner. Genom intervjuer, arkivmaterial och en journalistisk precision i världsklass blottlägger han hur våldet normaliserades – och hur tystnaden blev ett vapen.

Det är både en nervkittlande true crime-berättelse och en djuplodande skildring av konflikten i Nordirland, där gamla lojaliteter fortfarande påverkar dagens politik i Storbritannien och Irland. Samtidigt är det en modern detektivhistoria som steg för steg närmar sig sanningen om vad som hände Jean McConville.

Säg inget har hyllats internationellt som ett banbrytande reportage och en av de främsta böckerna om The Troubles. En omskakande och tankeväckande berättelse om skuld, idealism och priset för politisk övertygelse.

Den 7 oktober 2023 mördades 1 200 människor i den brutalaste attacken mot judar sedan Förintelsen. Men kriget som följde utkämpades inte bara i Gaza och så småningom i Iran – utan också i medier, på universitet, i internationella domstolar och i den västerländska offentligheten.

Statsvetaren och mellanösternexperten Magnus Norell visar hur ett Tunnelseende vuxit fram – ett sätt att se på konflikten där komplexa skeenden reduceras till enkla förklaringar. Han analyserar Hamas attack, Israels krig mot Hamas och den ideologiska och mediala reaktion som följde. Hur juridiska och moraliska principer satts under press och hur antisemitism normaliserats i delar av västvärlden.

Men konflikten stannar inte där. Iran – som finansierat och beväpnat Hamas och andra proxygrupper – försvagades samtidigt. Massiva protester mot regimen under 2025–2026, brutalt nedslagna, har sammanfallit med ökade militära spänningar och omfattande intervention från Israel och USA. Regionens maktbalans är i rörelse. Och världens.

Från massakern i Hebron 1929 till Gaza 2023 löper en historisk linje. Från Gaza till Iran sträcker sig konsekvenserna.

Tunnelseende är en genomlysning av det militära kriget – men också av kriget om verkligheten och de geopolitiska skiften som nu formar Mellanöstern.

Efter flera skandalfyllda år bestämmer sig Karolinska universitetssjukhuset för att ta tag i problemen en gång för alla. Genom att ge juristerna på det så kallade rättskansliet stort mandat ska man få skutan på rätt köl igen. Men snart börjar en oro sprida sig på sjukhuset. Anställda blir inkallade till möten och stängs av utan förvarning. Internt pratas det om Stasimetoder och skräckvälde.När förlossningsläkaren Karin Pettersson avskedas efter tjugofem år på Karolinska, anklagad för mutbrott och grov illojalitet, får hennes kollegor nog. Utanför entrén demonstrerar vårdpersonal vecka efter vecka. Fram träder bilden av hur sjukhuset i jakten på korruption börjat jaga sina egna, så till den grad att man tappar fokus på det viktigaste: patienterna. I Juristerna granskar journalisten Anna Gustafsson hur en liten grupp ledande personer på Sveriges främsta sjukhus byggde ett system av rädsla och angiveri. Det är ett reportage om vad som händer när maktambitioner och konspirationsteorier möts, och om dem som vågade säga ifrån.*Anna Gustafsson är reporter på Dagens Nyheter och har mångårig erfarenhet av att granska sjukvården. Hon har tidigare skrivit böckerna Du sköna nya vård och Konsulterna, den senare tillsammans med kollegan Lisa Röstlund.

Genom historien har gränserna för yttrandefriheten flyttats fram och tillbaka, flera gånger.

Med den svenska tryckfrihetsförordningen 1766 upphörde århundranden av censur. Några år senare avskaffades förordningen av Gustav III för att återställas efter 1809 års revolution.

Under andra världskriget lät Per Albin Hanssons samlingsregering öppna grundlagen för införandet av censur. Antinazistiska tidningar drabbades av tryckfrihetsåtal, konfiskationer utan rättegång, transportförbud och offentliga fördömanden från regeringen. Publicister dömdes till fängelse, böcker beslagtogs och teaterföreställningar stoppades. Efter kriget vidgades yttrandefriheten men de senaste tio åren har den återigen rullats tillbaka.

Nya brott som utlandsspioneri har införts, anskaffarfriheten och meddelarfriheten har begränsats. De administrativa möjligheterna att styra medierna har stärkts och rätten till insyn, offentlighetsprincipen, kringskurits med nya sekretessbestämmelser och ändrad praxis.

Lägg därtill en uppluckring av maktdelningen där statsråd söker styra myndigheter och påverka medier bortom det konstitutionella regelverkets gränser.

I Yttrandefrihet - i krig och orostid tecknar Nils Funcke en översikt av yttrandefrihetens historia. Han ser paralleller till det som sker idag och varnar för risken att dagens bestämmelser kan komma att användas för att inskränka yttrandefriheten när den, precis som under andra världskriget, behövs som bäst.

Nils Funcke är journalist och författare. Han har bland annat varit adjunkt vid Stockholms universitet, utgivare för tidningen Riksdag & Departement, vd för föreningen Utgivarna, sekreterare i Yttrandefrihetskommittén och ledamot i Mediernas etiknämnd samt Publicistklubben. Han har bland annat tilldelats Stora Journalistpriset och Advokatsamfundets journalistpris. Funcke har tidigare utgett Att publicera, 3:e upplagan, 2023 (Studentlitteratur), Offentlighetsprincipen, 3:e upplagan, 2023, (Studentlitteratur), Yttrandefrihet på nätet, 2016 (Internet stiftelsen), Tryckfriheten under tryck, 2:a upplagan, 2006 (Carlssons)

Liberalismen förvandlade världen: den krossade envälden, synliggjorde individen och lade grunden för demokrati och välstånd i en skala mänskligheten aldrig tidigare skådat. Men i dag befinner sig liberalismen på avgrundens rand. Populistiska och autokratiska krafter marscherar framåt med förnyad självsäkerhet. Samtidigt verkar det liberala etablissemanget – arvtagarna till en av historiens mest framgångsrika politiska traditioner – ha glömt vad det en gång trodde på.

Adrian Wooldridge tar oss med på en resa genom liberalismens intellektuella och politiska historia och visar hur den, när den varit som bäst, varken företrätt en mesig mittfåra eller varit naivt utopisk – utan radikal, stridbar och full av tillförsikt om människans förmåga att forma sin egen framtid. Han synar även de svagheter inifrån som gjort liberalismen sårbar.

Den revolutionära mitten är ett försvar och en uppmaning till liberaler från vitt skilda politiska läger att återupptäcka vad de har gemensamt och varför idétraditionen är värd att kämpa för.

I ett nyskrivet förord kommenterar författaren den politiska utvecklingen i Sverige – extra angeläget inför stundande riksdagsval i höst.

Ingen fråga tycks så seglivad och omtvistad inom svensk politik som kärnkraftens vara eller icke vara. Ena stunden är alla övertygade om energislagets överlägsenhet, nästa stund vänder opinionen, inte sällan påverkad av de olyckor vi kommit att förknippa med kärnkraften – som Harrisburg, Tjernobyl och Fukushima. Tomas Ramberg visar hur kärnkraften genom åren fyllts med politisk laddning från de mest oväntade håll, beroende på hur de politiska vindarna blåser för dagen. Att dagtinga med sin övertygelse är med sitt rika persongalleri en vindlande och underhållande historia om den nyckfulla politiska kultur som format Sverige de senaste femtio åren.

”Ramberg är bra på att fånga läsaren i detta rafflande spel och samtidigt ge henne samhällspolitiska kunskaper (...) Det är sann folkbildning i ett av vår tids stora politiska trätoämnen.” /Helle Klein, Dagens Nyheter

Dagens auktoritära populism ska inte förstås som liberalismens motsats, utan som en konsekvens av liberalismens egna inneboende motsägelser. Det är vad Slavoj Žižek hävdar i den här boken. Med utgångspunkt i den populistiska högerns samtida triumfer visar Žižek hur en radikalt marknadsorienterad libertarianism – som avvisar sociala, etiska och institutionella begränsningar i frihetens namn – tenderar att ge upphov till ökade former av statlig kontroll, censur och undantagspolitik.I essäer om vår tids teknofeodalism, den digitala övervakningsekonomin och framväxten av auktoritära kapitalistiska regimer blottlägger han hur frihetens språk används för att legitimera nya former av dominans. När marknaden upphöjs till högsta princip förvandlas löftet om individuell frigörelse gradvis till ett system av kontroll. Det vi bevittnar är inte en återgång till 1900-talets fascism, utan framväxten av en ny auktoritär ordning, formad av vår egen tids ekonomiska och politiska logik.

När Erik Helmerson börjar sitt arbete som ledarskribent på Dagens Nyheter märker han att något nytt håller på att hända på internet. Våren 2011 är nätet en hetröd spis, och i mitten stormkokar kastrullen Twitter. I Vänsterns värsta år skildrar Erik Helmerson den svenska wokerörelsens uppgång och fall. Det är en berättelse om hur Twitterdreven, cancelkulturen och ett aktivistiskt minoritetstänkande fick fäste i medier, myndigheter och politik under ett drygt decennium. Skildringen är ingen enkel pamflett mot vänstern – utan en omsorgsfull uppgörelse med en auktoritär idéströmning som banade väg för den högerrevolt vi lever med idag.

Han var den svenska fascismens chefsideolog. Efter kriget var han den som tydligast formulerade omsvängningen från ras, blod och jord till kulturrasism. Han var också mångårig vän med Ingvar Kamprad. Ändå är Per Engdahl relativt okänd för den breda allmänheten.Fascisten är den första breda, läsvänliga biografin över Per Engdahl riktad till en allmän läsekrets. Anders Sundelin har under flera år granskat brev, artiklar, bilder och Säpoakter, samt talat med inblandade personer, för att skriva den definitiva berättelsen om den blinde poeten som kom att forma den moderna högerextrema rörelsen.

Anders Sundelin (född 1948) är journalist och författare. Han har på senare år haft biografin som sin särskilda genre, och skrivit om bland annat Stig Wennerström, Sverker Åström och Kjell Höglund. Hans senaste bok på Weyler var Brevbäraren som försvann (2019).

För första gången på över två decennier finns det nu fler autokratier i världen än demokratier. Det är en utveckling som skett via röstsedeln där folkvalda ledare nedmonterat demokratin inifrån. De flesta människor vill ju leva i en demokrati, ändå har det öppna samhället svårt att skydda sig mot de auktoritära krafterna. Varför står demokratin så skyddslös? Och vad kan vi göra för att stärka dess motståndskraft? I Demokratins ödesstund: Till försvar för det öppna samhället sammanfattar filosofen och Svenska Akademien-ledamoten Åsa Wikforss, tillsammans med Mårten Wikforss, den samlade forskningen om de krafter som driver den globala demokratiska tillbakagången. Med utgångspunkt i utvecklingen i USA, Europa och Sverige visar de hur angrepp på vetenskap, medier och vedertagna normer hänger samman med framväxten av auktoritära rörelser. I boken kartläggs populismens mekanismer, propagandans förrädiska metoder, de digitala plattformarnas stjälpande logik och den ohämmade spridningen av desinformation. Samtidigt som läsningen tillhandahåller en bred översikt av den internationella forskningen på området erbjuder den också ett engagerat försvar för det öppna samhället. Wikforss och Wikforss resonerar kring möjliga vägar framåt och ger konkreta förslag på vad som faktiskt kan göras för att vända utvecklingen. Trots det allvarliga läget är bokens budskap i grunden hoppfullt: demokratins framtid är inte förutbestämd. Hur den utvecklas beror helt på de val vi gör. "Det som är slående med denna tredje autokratiseringsvåg är just att den bär frivillighetens prägel. Till skillnad från tillbakagången under 1970-talet har den inte i första hand skett genom revolutioner eller statskupper utan genom val – val av politiker som sedan använt sin makt för att stegvis nedmontera demokratin. De har exploaterat den inneboende svaghet som demokratin alltid burit på, nämligen det faktum att den med vett och vilja lägger makten att avskaffa sig själv i händerna på sina väljare."Ur Demokratins ödesstund

I vissa skeden av historien sker händelseutvecklingen så hastigt att den värld som tagits för given plötsligt faller samman. Rysslands krig mot Ukraina. Kinas växande makt. Ett USA där Trumps återkomst till Vita huset ytterligare vidgat de redan existerande sprickorna i den globala ordningens fundament.

Historiens återkomst: Europa och världsordningens sammanbrott beskriver den brytningstid vi nu genomlever i ett vidare historiskt sammanhang, mot bakgrund av försöken att under två sekel etablera en världsordning stabil nog att stå emot historiens flodvågor. Med den följer Martin Kragh upp succén med Det fallna imperiet.

»Bokens främsta styrka är beskrivningen av de komplicerade motiven bakom invasionen av Ukraina [...] Och där finns också Martin Kraghs viktigaste insikt om vår tid, nämligen hur historien inte bara finns till för eftertanke, utan också som en förevändning för våld.« - DN 3/10 2025, Leonidas Aretakis

»Kraghs genomgång är kompakt och tydlig. […] Läsningen låter oss förstå varför vår världsordning blivit en oordning.« - SvD 2/10 2025, Per Enerud

»Historiens återkomst är en folkbildande och tyvärr rykande aktuell bok.« - GP 1/10 2025, Martin Gelin »Kraghs bok är rik på fakta« - Expressen 2/10 2025, Ulla Gudmundson

Lea växer upp i det stalinistiska Albanien. Det är en tillvaro präglad av isolering, övervakning och umbäranden. Men Lea anar inget av detta. Hon är stolt över sitt fria och jämlika land, och helt ovetande om det pris hennes familj betalat för att överleva. År 1990 ändras allt. Regimen faller, men den nyvunna friheten visar snart ett annat ansikte, också det brutalt och skoningslöst.

Fri – En uppväxt vid historiens slut är en överväldigande och knivskarp berättelse om att växa upp i skiftet mellan kommu­nism och kapitalism.