Böcker inom Statsskick och politiska processer

För första gången på över två decennier finns det nu fler autokratier i världen än demokratier. Det är en utveckling som skett via röstsedeln där folkvalda ledare nedmonterat demokratin inifrån. De flesta människor vill ju leva i en demokrati, ändå har det öppna samhället svårt att skydda sig mot de auktoritära krafterna. Varför står demokratin så skyddslös? Och vad kan vi göra för att stärka dess motståndskraft? I Demokratins ödesstund: Till försvar för det öppna samhället sammanfattar filosofen och Svenska Akademien-ledamoten Åsa Wikforss, tillsammans med Mårten Wikforss, den samlade forskningen om de krafter som driver den globala demokratiska tillbakagången. Med utgångspunkt i utvecklingen i USA, Europa och Sverige visar de hur angrepp på vetenskap, medier och vedertagna normer hänger samman med framväxten av auktoritära rörelser. I boken kartläggs populismens mekanismer, propagandans förrädiska metoder, de digitala plattformarnas stjälpande logik och den ohämmade spridningen av desinformation. Samtidigt som läsningen tillhandahåller en bred översikt av den internationella forskningen på området erbjuder den också ett engagerat försvar för det öppna samhället. Wikforss och Wikforss resonerar kring möjliga vägar framåt och ger konkreta förslag på vad som faktiskt kan göras för att vända utvecklingen. Trots det allvarliga läget är bokens budskap i grunden hoppfullt: demokratins framtid är inte förutbestämd. Hur den utvecklas beror helt på de val vi gör. "Det som är slående med denna tredje autokratiseringsvåg är just att den bär frivillighetens prägel. Till skillnad från tillbakagången under 1970-talet har den inte i första hand skett genom revolutioner eller statskupper utan genom val – val av politiker som sedan använt sin makt för att stegvis nedmontera demokratin. De har exploaterat den inneboende svaghet som demokratin alltid burit på, nämligen det faktum att den med vett och vilja lägger makten att avskaffa sig själv i händerna på sina väljare."Ur Demokratins ödesstund

Om cancer och världspolitik – en skildring av att föra ett krig i den stora och lilla världen. Det börjar med en svullnad i bröstet sommaren 2021 i Stockholm och leder så småningom till en ambulansfärd till akuten i Washington DC i januari 2024. De över trettio omgångarna med cellgifter i Sverige som skulle döda den skenande bröstcancern har skapat en ännu dödligare och ovanlig variant av akut leukemi i USA. Birgitta Ohlsson berättar öppet om sitt liv från sommaren 2021 fram till vintern 2026 genom dagboksanteckningar, minnesbilder, betraktelser och brev från ett liv och en värld som pendlar mellan en mardröm och skör optimism. Det är en sårbar och ärlig berättelse om att drabbas av två dödliga cancerformer inom tre år samtidigt som världen rämnar utanför. Och om att hitta tillbaka till sig själv igen.

With a provocative follow up to his New York Times bestselling The Echo Machine, David Pakman offers a dire warning on the cultural and technological forces that are already melting our brains and transforming the pursuit of truth into an almost impossible, even quaint activity.

Has the dystopian future of 1984 and Brave New World arrived? As Pakman forewarns in Pay Attention, we confront a very Orwellian threat of totalitarianism, as technological ';advancements' have rendered us not just passive but willing participants in a Huxleyesque world where our humanity becomes swallowed by the Attention Economy. Drawing on his experience fighting in the digital trenches, Pakman illustrates how and why political news and commentary has become more fragmented, extreme, and divisive in a self-fulfilling, self-feeding media environment. His reports from the front line of the media and culture wars are beyond eye-opening, including:

Sure to speak to his millions of avidly engaged viewers, as well as to readers of such titles as Chris Hayes' The Sirens' Call, Jenny Odell's How To Do Nothing, and Ezra Klein's Why We're Polarized, Pay Attention is a perfectly timed book that will show us how ';the machine' worksand what we must do lest we become part of it.

»Mannen i Kreml kommer att bli rasande över utgivningen  av denna bok. En liten men njutbar seger.« Liza Alexandrova-Zorina, Svenska Dagbladet

I Tsaren i egen hög person skildrar de prisbelönta grävande journalisterna Roman ­Badanin och Michail Rubin den politiska mytmaskin som i decennier har framställt Vladimir Putin som en historiskt ödesbestämd gestalt. Här framträder Putin inte som en demonisk ideolog eller ett gåtfullt mysterium, utan som något mer prosaiskt och mycket farligare: en korrumperad tjekist utan fasta övertygelser, driven av ett begär efter rikedom, kontroll och sex. Med hjälp av ett unikt intervju- och arkivmaterial avslöjas hur den officiella bilden av presidenten har konstruerats, redigerats och ­förfalskats. Samtidigt tar en annan historia form: berättelsen om en maffiastat där härskaren, hans familj och hov berikar sig genom en svindlande plundring av Rysslands tillgångar.

Det yttersta tabut visar sig vara det hemliga privatlivet, men just där finns nyckeln till korruptionens infrastruktur. Tsaren i egen hög person kan läsas som en true crime om hovet kring tsar Putin och den totalitära stat som växer fram när makten blir ett familjeföretag.

»När vi satte oss för att skriva den här boken lovade vi oss själva att skriva som om vi hade känt er alla länge, som om vi var vänner med våra läsare och kunde tala öppet om stort och smått.« Roman Badanin & Michail Rubin

Roman Badanin, bokens huvudförfattare, är född 1976 i Kurgan, sovjetiska Ryssland, flerfaldigt prisbelönt grävande reporter. Han är grundare och chefredaktör för den oberoende redaktionen Projekt, tidigare chefredaktör för digitala Forbes Ryssland, chefredaktör för TV Dozjd och nyhetsbyrån RBK. Han lever och verkar i Kalifornien sedan 2021.

Michail Rubin är född 1988 i Sovjetunionen, flerfaldigt prisbelönt grävande reporter och st.f. chefredaktör för Projekt. Nominerad till European Press Prize 2020. Tidigare Kremlkorrespondent, i exil sedan 2021. JSK-stipendiat vid Stanford.

Den liberala världsordningen som växte fram efter andra världskriget – och expanderade efter det kalla kriget – håller på att nystas upp. Internationellt samarbete har fått ge vika för rivalitet och konflikt och globala normer har urholkats. Vad som händer härnäst kommer att definiera resten av århundradet och sökandet pågår efter ett nytt globalt ramverk – en maktbalans i den nya världsordningen.

I Maktens triangel argumenterar Finlands president Alexander Stubb för att ett nytt internationellt system håller på att ta form, drivet av tre stora krafter: det globala väst, det globala öst och det globala syd. I centrum står den eskalerande konkurrensen mellan USA och Kina. Med utgångspunkt i decennier av erfarenhet vid diplomatins frontlinjer uppmanar Stubb till en värdig utrikespolitik – och varnar samtidigt för att västvärlden kan komma att förlora sin plats i den värld det en gång byggde.

När Donald Trump svor presidenteden för andra gången gjorde han det på samma plats som där hans anhängare hade genomfört ett våldsamt kuppförsök bara fyra år tidigare. Stormningen av Kapitolium beskrevs som en attack på demokratin och när Trump lämnade presidentämbetet 2021 gjorde han det som paria, utstött och borträknad av sitt eget parti. Men det skulle visa sig vara tillfälligt.   

Redan 2025 var han tillbaka vid makten efter vad som måste beskrivas som en av de största politiska revanscherna i modern historia. Med sig hade han en helt ny uppsättning människor och idéer. Den här gången skulle hans vision för USA förverkligas och andra nationer tvingas ner på knä eller få möta presidentens vrede.    

"Uppståndelsen" är berättelsen om Donald Trumps återkomst till Vita huset och hur han förändrade sitt land och världen – kanske för alltid.

Sara Stenholm (f. 1971) är programledare för USApodden på Sveriges Radio. Hon har arbetat som journalist i trettio år, bland annat som korrespondent i USA för Sveriges Radio och som programledare för Godmorgon världen .   

Viktor Mattsson (f. 1985) är producent för USApodden på Sveriges Radio. Han har arbetat som journalist i femton år, bland annat som nyhetsreporter och som producent för Ekots lördagsintervju och Det politiska spelet .  

Erika Bjerström blir SVT:s första globala klimatkorrespondent 2019. Under åren som följer ser hon hur klimatfrågan politiseras och hur debatten börjar präglas av desinformation, hot och påhopp. När Bjerström lämnar uppdraget 2024 har hon blivit en av Sveriges mest utsatta journalister.

Demokratin dör i hettan är en skakande journalistisk skildring av vad som hände de där åren – då klimat- och demokratikrisen började förstärka varandra. Den visar att klimatet fått en framskjuten plats i det högerpopulistiska narrativet om den styrande eliten, som åberopas i de upptrappade attackerna mot fria medier, forskare, klimatlagar och domstolar – och används för att vinna valröster. Samtidigt har etablerade partier börjat backa från sina ambitiösa klimatåtgärder.

Vägvalet är potentiellt ödesdigert. För om världens demokratier inte kan hantera klimatkrisen, kan de då överleva den? Med ökande spänningar i en allt hetare värld är det vi nu upplever i värsta fall bara början.

Med ett förord av Åsa Wikforss.

Dagens auktoritära populism ska inte förstås som liberalismens motsats, utan som en konsekvens av liberalismens egna inneboende motsägelser. Det är vad Slavoj Žižek hävdar i den här boken. Med utgångspunkt i den populistiska högerns samtida triumfer visar Žižek hur en radikalt marknadsorienterad libertarianism – som avvisar sociala, etiska och institutionella begränsningar i frihetens namn – tenderar att ge upphov till ökade former av statlig kontroll, censur och undantagspolitik.I essäer om vår tids teknofeodalism, den digitala övervakningsekonomin och framväxten av auktoritära kapitalistiska regimer blottlägger han hur frihetens språk används för att legitimera nya former av dominans. När marknaden upphöjs till högsta princip förvandlas löftet om individuell frigörelse gradvis till ett system av kontroll. Det vi bevittnar är inte en återgång till 1900-talets fascism, utan framväxten av en ny auktoritär ordning, formad av vår egen tids ekonomiska och politiska logik.

Den liberala världsordningen som växte fram efter andra världskriget – och expanderade efter det kalla kriget – håller på att nystas upp. Internationellt samarbete har fått ge vika för rivalitet och konflikt och globala normer har urholkats. Vad som händer härnäst kommer att definiera resten av århundradet och sökandet pågår efter ett nytt globalt ramverk – en maktbalans i den nya världsordningen.

I Maktens triangel argumenterar Finlands president Alexander Stubb för att ett nytt internationellt system håller på att ta form, drivet av tre stora krafter: det globala väst, det globala öst och det globala syd. I centrum står den eskalerande konkurrensen mellan USA och Kina. Med utgångspunkt i decennier av erfarenhet vid diplomatins frontlinjer uppmanar Stubb till en värdig utrikespolitik – och varnar samtidigt för att västvärlden kan komma att förlora sin plats i den värld det en gång byggde.

“Martin Gelin förklarar varför det är så lätt att förälska sig i USA, och så svårt att leva där. Det är en fängslande personlig analys och livsresa från ett land där demokratin håller på att vittra sönder”Britt-Marie Mattsson, DN

“En välkomponerad sorgesång över en trasig nation.”Expressen

“Detta är en angelägen granskning av den politiska utvecklingen i USA. Författaren är kunnig och påläst och genom sin eleganta språkbehandling lockar boken till sträckläsning.”BTJ

"Det är avväpnande och nyanserat. Inkännande och nyfiket."Uppsala Nya Tidning“Den är medryckande, bildande och kul.”Göteborgs posten

"Det här är en kort berättelse om ett stort land. Den handlar om varför det är så lätt att förälska sig i USA och så svårt att leva här."

USA är ett land fullt av anständiga människor som gång på gång misslyckas med att skapa ett anständigt samhälle. Det skriver Martin Gelin i sitt avskedsbrev till USA. 

Han flyttade till New York i september 2001. Det blev början på en turbulent tid i amerikansk politik, där han rapporterat från varje hörn av USA för svenska och internationella medier i två decennier, en period då han såg landets demokrati långsamt vittra sönder.I fyra hyllade reportageböcker och tusentals artiklar har han skildrat landets politiska utmaningar, samtidigt som han själv blivit allt mer rotad i USA, gift sig med en amerikan, fått barn, köpt bostadsrätt - och blivit amerikansk medborgare.Imorgon är jag långt härifrån är en levande och personlig skildrig över två decennier av bitterljuv kärlek till allt det amerikanska, inte minst New York och hemkvarteret i Brooklyn.

"MARTIN GELIN är fantastisk på miljöbeskrivningar och dessutom är en stilist av rang råder det ingen tvekan om."ETCOm Den vita stormen:"Vilken mörk och underbar bok detta är. Det kommer att bli svårt att hitta en mer påläst, sympatisk och angelägen granskning av det hotade demokratiska projekt som kallas USA."Joseph O'Neill, författare"Magnetisk skildring av rasismen i USA. Svensk facklitteratur har fått en klassiker."Göran Greider, Dagens Nyheter"Folkbilding för vår tid."ExpressenOm tidigare böcker:"Den som på svenska vill orientera sig om dagens oroliga och polariserade USA-politik kan inte ha en bättre ciceron."Dagens Nyheter"Tveklöst den viktigaste bok som har skrivits om internet på svenska."Svenska Dagbladet

När Jens Stoltenberg 2014 tillträdde som generalsekreterare för Nato hade världen börjat att förändras. Det decennium som sedan följde kom att präglas av krig, diplomatiska kriser och beslut som hjälpte att forma vår gemensamma säkerhet.

Denna bok tar läsaren med bakom de stängda dörrarna och ger en ovanlig inblick i hur världens mäktigaste militärallians hanterar olika kriser. Stoltenberg berättar om ansträngningarna för att hålla ihop Nato, och berör centrala frågor som kriget i Ukraina, Natos tillbakadragande från Afghanistan, relationerna till Ryssland och Kina, och samarbetet med världsledare som Angela Merkel, Donald Trump och Volodmyr Zelensky.

Det här är inte en berättelse om splittring. Det är en berättelse om enighet och vänskap – och om varför Nato fortfarande har en roll att spela. I sina reflektioner över konflikter och dilemman, visar Stoltenberg hur öppenheten blir avgörande för sammanhållningen – och för att möta morgondagens utmaningar.

"Det är obekvämt – och det är just därför den bör läsas." Aftenposten

Vad händer med ett land som blir så rikt att det glömmer hur man skapar värde?

I den uppmärksammade och omdebatterade boken Landet som blev för rikt riktar den norske ekonomen och tidigare McKinsey-partnern Martin Bech Holte skarp kritik mot sitt hemland Norge – och särskilt mot hur landets enorma oljefond används. Hans tes är tydlig: när staten blir för rik, minskar drivkrafterna för arbete, innovation och reform. Välfärdssamhället stagnerar inte av brist, utan av överflöd.

Med erfarenhet från både akademi (Harvard, Stockholms universitet) och näringsliv (McKinsey, Aker ASA) visar Holte hur för stor offentlig sektor och politisk passivitet underminerar tillväxt, arbetslinje och ansvarstagande – inte bara i Norge, utan i hela den nordiska modellen.

Boken har väckt stor debatt i Norge och beskrivits som en väckarklocka.

"Tveklöst den viktigaste bok som har skrivits om internet på svenska." SvD

Företagsledarna i Silicon Valley skulle frälsa världen med sina sociala medier och banbrytande appar. I stället har deras uppfinningar raserat det offentliga samtalet och blivit ett hot mot demokratin. Vad var det som gick så fel?

I denna nyutgåva av den hyllade boken sätts teknikutvecklingen in i en större berättelse om vår tid. Boken går bortom både naiv teknikoptimism och förenklade diskussioner om filterbubblor och fake news. Med hjälp av världsledande experter, dissidenter och aktivister kartlägger Martin Gelin och Karin Pettersson hur internet gick sönder – och hur det i sin tur förändrade världen.

"Det är gastkramande läsning om demokratins ödesfråga – hur kan tekniken förstärka demokratin, istället för att hota den?" BTJ

"Tveklöst den viktigaste bok som har skrivits om internet på svenska." SvD

"Det är en ambitiös sammanfattning av internets baksidor, framför allt de amerikanske nätjättarnas monopolställning och dess algoritmer, som gynnar ytterligheterna i miljarder människors flöden. Tiden då internet sågs som en anarkistisk, men charmig nörd som skulle demokratisera världen känns plötsligt väldigt avlägsen." Expressen

"Detta är ingen moralisk tjatbok om skrämtid, inte om filterbubblor, våld eller porr. Dem handlar klart och tydligt om att sätta sociala medier i ett större sammanhang, om centralisering av makt, uppmärksamhetsekonomin, tidningsdöden, informationsglappet." Värmlands Folkblad

 "En rasande dokumentation av demokratins kris och nätets roll i den. En stridsskrift med strålkastarljuset på Silicon Valley." Aftonbladet 

Karin Pettersson är kulturchef på Aftonbladet. Hon har även arbetat som tidningens politiska chefredaktör och var en av grundarna av tidningen Fokus. Hon har studerat på Harvard och MIT i USA med särskilt fokus på teknik och propaganda på nätet. Hon är aktuell med boken Förbannelsen – Hur Sverige fastnade i 90-talet och förlorade framtiden.

Demokratin är det enda styrelseskick som lägger sitt öde i våra händer. I det ligger dess stora styrka men också dess stora sårbarhet. När desinformation och propaganda utnyttjar denna sårbarhet är det avgörande att vi är medvetna om demokratins stora värde.

I Därför demokrati argumenterar Åsa Wikforss för kunskapens centrala betydelse i ett fungerande folkstyre. Kunskapen krävs för att vi ska kunna granska den förda politiken, uppnå våra mål, fatta välgrundade beslut och hantera oenighet. När konspirationsteorier, kunskapsmotstånd och känsloladdad retorik tar över riskerar demokratin att försvagas och på sikt gå under.

Därför demokrati har vuxit fram i dialog med Åsas bror Mårten Wikforss, som också bidrar med betraktelser där han sätter några av de avgörande skillnaderna mellan diktaturen och demokratin i blixtbelysning.

Sett i ett längre historiskt perspektiv framstår diktaturen inte som ett avvikande inslag, snarare som ett väl beprövat styrelsesätt. Föreställningen om att vår tid skulle vara immun mot auktoritära impulser har gång på gång visat sig illusorisk. Även i dagens västvärld vimlar det av politiker som obekymrat flörtar med härskartekniker vi trodde tillhörde det förgångna.

Historieprofessorn Dick Harrison granskar här hur envälden genom seklerna kunnat rättfärdigas, accepteras och stundtals hyllas. Vilka strukturer och vilken samhällelig jordmån har möjliggjort deras framväxt? Finns en röd tråd från Caesars förödande krigståg via Robespierres blodbestänkta skräckvälde till Stalins »stora terror«?

Genom gestalter som Henrik VIII, Karl IX, Cromwell, Napoleon, Mussolini och Hitler visar Harrison hur autokratiska mönster ständigt återkommer. I Diktatorn ger han oss ett historiskt panorama som gör det möjligt att förstå även de ledare som i dag försöker forma världen efter sin egen vilja – och som därmed påminner oss om att historien aldrig upphör att tala till samtiden.

"Författaren behärskar konsten att göra det svåra begripligt, vilket kräver stor analytisk precision. Tonen är saklig och lättillgänglig. (...) Genom skräckinjagande gestalter som Caesar, Napoleon, Mussolini, Hitler och Stalin blir parallellerna till vår samtid tydliga. (...) Boken är lärorik och imponerande i sin omfattning." BTJ

"Det är värdefullt med någon som skriver sakligt och kunnigt om historien och samtidigt talar klarspråk om det som borde vara självklart för alla - att diktatur är en dålig idé både i öst och i väst och att en parlamentarisk demokrati med rättsstat, yttrandefrihet och respekt för andras åsikter är att föredra. Som alla viktiga historiska studier väcker boken tankar om samtiden." Svenska Dagbladet

"...en lättillgänglig och resonerande snabbkurs i ett så brännande ämne av en påläst expert. (...) Dick Harrison påminner oss förtjänstfullt om att de blodiga spåren efter män med alltför stor makt förskräcker." Dagens Nyheter

"En väl utförd historisk undersökning. Det är uppenbart att Harrison kan sitt material." Bokrevyn #10

"Michael Tapper: Diktatorn: Från Caesar till Putin är en exposé över tyranner genom historien och ett brännande aktuellt debattinlägg till demokratins försvar. ( ) Med journalistiskt slipat språkbruk och driv i berättandet gör spränglärde professor Dick Harrison boken lättläst, spännande och underhållande." Sydsvenskan

»Den här boken behövs.« Dagens Arena »En välgärning av stora mått« Flamman

Ernst Wigforss var socialisten och ideologen som brann för demokratin och var landets viktigaste antinazist. Få personer i svensk historia har varit så hatade - och fruktade - som Ernst Wigforss, samtidigt som han hade beundrare i alla generationer. Han kunde både charma och skrämma slag på folk.

Som banbrytande finansminister blev han geniförklarad när han på 1930-talet ledde Sverige ur depressionen. Genom hans ledarskap lyckades Sverige kombinera decennier av häpnadsväckande ekonomisk utveckling med ständigt växande välfärd och jämlikhet. I Den förbannade optimisten Ernst Wigforss berättar historikern Henrik Arnstad hur det gick till.

Men boken är mer än en biografi om Ernst Wigforss. Den är också en berättelse om 1900-talet och det nya Sveriges tillkomst. I Wigforss rike upplevde de flesta invånare framgångsår som aldrig verkade ta slut. Mörka baksidor till trots bar Sverige på framtidstro, hoppfullhet och tillit till demokratins styrka. Snart 50 år efter sin död är Wigforss en viktig inspirationskälla - idag mer än någonsin.

Donald Trump var tidigt en mytomspunnen man. Många av historierna fabricerades och spreds av Trump själv, som då var en publicitetshungrig imperiebyggare i fastighets- och hotellbranschen. Och när han sedan klev in i politiken och blev USA:s president var det fortfarande lögnerna och osanningarna som definierade honom. Ingen journalist har följt Donald Trumps karriär lika länge som Maggie Haberman och ingen är lika väl skickad att punktera myterna och ge en heltäckande bild av hans osannolika färd mot toppen. Confidence man är den definitiva biografin om Donald Trump, baserad på hundratals intervjuer, bland annat med Trump själv och hans innersta krets.