Konstitution: stat och regering

Det är över 25 år sedan som Sverige blev medlem i EU och även som Europakonventionen inkorporerades i svensk rätt. Både EU-rätten och konventionsrätten (europarätten) har utövat inflytande över hur den rättsliga regleringen utformas och hur svensk rätt tillämpas. Detta gäller för i stort sett samtliga rättsområden med några undantag.

I boken besvaras tre frågor: Hur har innehållet i regeringsformen påverkats, både uttryckligt och underförstått? Hur har den juridiska metoden och rättstillämpningen påverkats avseende frågor som rör regeringsformen? Vad har denna påverkan inneburit för den svenska författningskulturen?

Sätter de kungliga äktenskapen i ett politiskt och socialt sammanhang, som jag aldrig har läst förut. Man förstår varför monarkin är viktig, vare sig man står på ena eller andra sidan.

Magnus Utvik, SVT Gomorron Sverige

Givande och medryckande både för de initierade och för den historiskt allmänintresserade. Ett gediget och välskrivet verk, med andra ord.

Axel Andersson, historiker, Populär Historia

Vasaprinsessan Sofia påtvingades en make som behandlade henne så illa att hennes hetlevrade bröder slutligen jagade honom ur landet. Den fanatiskt sörjande Maria Eleonora, änka efter Gustav II Adolf, kämpade med riksrådet om kontrollen över sin makes lik. Gustav III kände en sådan aversion mot sin drottning att hans ovilja att ha samlag med henne höll på att urarta i en konstitutionell kris.

Att kungliga äktenskap i alla tider har varit grundade på politik är välkänt. Men som den här boken visar har också passion, i en eller annan form, alltid spelat en viktig roll.

I sju nedslag i den svenska monarkins historia får vi här följa hur dynamiken mellan politik och passion yttrat sig. Tillsammans utgör nedslagen en gripande berättelse om hur kön och sexualitet, klass och etnicitet, lycka och olycka, furste och undersåte ständigt har omtolkats i historien.

Henric Bagerius och Louise Berglund, antologins redaktörer, är universitetslektorer i historia vid Örebro universitet.

Övriga medverkande författare:Mattias FrihammarFabian PerssonAvigail RotbainKarin Tegenborg FalkdalenKristina Widestedt

Uttråkad som jag blir av tillrättalagda kärleksförklaringar är det de olyckliga paren i Politik och passion som intresserar mest. Inte för att vara missunnsam, men relationsproblemen gör kungligheterna mer mänskliga än deras tihi-klipp. Forskarna radar här upp sex hundra år av dåliga matchningar i den högättade dejtingdjungeln. Deppigt är att läsa om alla vidriga barnäktenskap: norska prinsessan Ingeborg var till exempel ett år gammal när hon lovades bort till svenske hertig Erik Magnusson. Hon hade fyllt 11 när hon skred upp för altargången 1312, han 30. Förutom tvångsäktenskap, kusingemål och komplicerade äktenskapsförhandlingar på latin, förutsattes dessutom att man skulle ha virilt sex med en vitt främmande människa från nån Habsburgdynasti. Som tur var förekom skilsmässor ... Politik och passion påminner dock om att varje kungligt bröllop ska fylla en större funktion - ena nationen kring ceremoniellt krimskrams. För kärlekens skull ska vi acceptera samhällets ojämlikheter. Att Carl Philip säger ja till yogainstruktören Sofia i dag är vackert, men inte opolitiskt.

Natalia Kazmierska, Aftonbladet

Till skillnad från ett antal bleka och pliktskyldiga historiska antologier på sistone utmärker sig Politik och passion både för sin relevans och välskrivna prosa ... Författarna lyckas komma med något som är givande och medryckande både för de initierade och för den historiskt allmänintresserade. Ett gediget och välskrivet verk, med andra ord.

Axel Andersson, historiker, Populär Historia

Allra intressantast blir dock antologin när den fokuserar på kungliga äktenskap som misslyckades, när passion och politik inte gick att kombinera. Gustav III, som enligt egna ungdomsanteckningar var emot hela idén med resonemangspartier med utländska prinsessor, var fängslad i ett olyckligt äktenskap med den danska prinsessan Sofia Magdalena. Ännu värre gick det för äktenskapet mellan den svenske prinsen Wilhelm och den ryska storfurstinnan Maria Pavlovna, kusin till tsar Nikolaj II, som skildes efter några olyckliga år i början av 1900-talet. Kristina Widestedt skildrar hur varken Wilhelm eller Maria trivdes i det påtvingade politiska äktenskapet, hur deras personligheter gjorde uppror mot det förväntade. Istället för att föra Ryssland och Sverige närmare varandra ledde bröllopet till att den svenska rysskräcken ökade vid en tid då Europa gled allt närmare första världskriget ... Variationen är stor inom antologins ram, men vissa röda trådar är lätt urskiljbara. Den viktigaste är de kungliga äktenskapens samhälleliga funktion. När en kunglighet gifter sig är det inte bara en familjeangelägenhet utan något hela nationen förväntas ha en åsikt om, något som i värsta fall kan resultera i dramatiska kriser. Kontinuiteten mellan historia och nutid är alltså större än vi lätt föreställer oss. Samtidigt gör författarna en tydlig poäng av förändringarna.

Dick Harrison, Svenska Dagbladet

Politik och passion gifter samman en analytisk skärpa med ett märgfullt material som mer sällan ges en seriös genomlysning. I synnerhet det informella maktutövandets konst lyfts upp på dagordningen, vilket inte är helt fel i ett land där monarkin över huvud taget inte är ett diskussionsämne.

Cecilia Nelson, Göteborgs-Posten

Det grundläggande temat för denna bok är hur europarätten, och därvid främst unionsrätten, tillämpas med särskild inriktning på Sverige. Alla bokens kapitel behandlar detta tema utifrån olika aspekter, delvis mera generellt och delvis med inriktning på mera specifika ämnen eller rättsfall som har aktualiserat bredare frågeställningar. Ur ett kritiskt perspektiv behandlar författaren det svenska rättsläget och svensk rätts integration i europarätten, där Sverige och svensk rättstillämpning fortfarande ibland synes stå litet vid sidan av.

Ämnen som tas upp är bland annat: • Rättighetsstadgans tillämpning och genomslag i svensk rätt • Svenska domstolars benägenhet att begära förhandsavgöranden • Europarättens tillämpning på den inre marknaden med viss tyngdpunkt på rättsutvecklingen inom immaterialrätten, konkurrens- och marknadsrätten och konsumenträtten.

Efter valet 2018 dröjde det 134 dagar innan Sverige fick en ny regering. Den bestod av samma partier och hade samma statsminister som den förra. Varför blev det så? Och varför tog det så lång tid? Var det regelverkets fel? Den här boken besvarar dessa frågor utifrån omfattande intervjuer med de viktigaste politiska aktörerna, historiska jämförelser med tidigare svenska erfarenheter och statistiska analyser av regeringsbildningsprocesser i sexton andra länder. Svaren står inte enbart att finna i det mest uppenbara, såsom Sverigedemokraternas snabba tillväxt på den politiska scenen, utan även inom Alliansen, vars tidigare unika framgång nu blev dess fall. Av betydelse var även den misstro som initialt präglade förhandlingarna mellan de partier som till slut lyckades enas om Januariavtalet. De låsningar som ledde till den längsta regeringsbildningen i Sveriges politiska historia var inte konstitutionella, utan partipolitiska. (Utgiven med stöd från Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond.)     

Jan Teorell är professor i statsvetenskap vid Lunds universitet. Hans forskningsintressen ligger inom områdena svensk och jämförande politik, ofta ur ett historiskt perspektiv, och har framför allt handlat om demokrati, demokratisering, korruption och statsbyggnad.  /  Hanna Bäck är professor i statsvetenskap vid Lunds universitet. Hennes forskningsintressen ligger inom området jämförande politik, och har framför allt handlat om partier, regeringsbildning och väljarbeteende.  /  Johan Hellström är docent i statsvetenskap vid Umeå universitet. Hans forskningsintressen ligger inom området jämförande politik, och har framför allt handlat om politiska partier, regeringsbildning och regeringsstablitet.  /  Johannes Lindvall är professor i statsvetenskap vid Lunds universitet. Hans forskning handlar om politiska institutioner, intresseorganisationer, offentliga tjänster och samspelet mellan ekonomiska och politiska förhållanden i demokratiska stater.  

"Super-super-intressant!" (Det politiska spelet, P1, 15 oktober 2020)