Teknik och industri

Hon började som piga och slutade som Sveriges hotelldrottning.

När Wilhelmina Skogh dör 1926 kallas hon i pressen för ett märkligt kvinnoöde – ett bevis för att även det svagare könet kan nå toppen. Det har hon redan gjort. I början av 1900-talet leder hon Grand Hôtel i Stockholm. Där bygger hon Grand Royal och den berömda Vinterträdgården och gör hotellet till en mötesplats för kungligheter, diplomater och Europas elit.

Men hon börjar längst ner. Född på Gotland växer hon upp i fattigdom efter faderns fall. När järnvägarna drar genom landet ser hon sin chans. Före trettio års ålder bygger hon sitt första hotell i Storvik, fortsätter till Bollnäs och utvecklar Rättvik till en modern turistdestination. På resor i Europa möter hon en hotellkultur som saknas i Sverige – och inför den själv.

Hos henne möts gäster av blomsterprydda bord, ljusare rum och en lättare, grönare mat. En ny standard tar form. Hon bildar bolag, förhandlar och tar plats i en affärsvärld där reglerna skrivs av män – i ett samhälle där kvinnor saknar rösträtt och gifta kvinnor står under förmyndarskap.

Hotelldrottningen är den första fullskaliga biografin om Wilhelmina Skogh (1849–1926) – en berättelse om klassresa, arbete och viljan att forma sitt eget liv. Efter år av arkivstudier tecknar journalisten Ingela Östlund ett porträtt av en pionjär som spelade en avgörande roll – men länge saknat en egen plats i historien.  

Den 16:e upplagan av Verkstadshandboken innehåller en mängd tabeller och uppgifter med utgångspunkt i utdrag från viktiga och aktuella standarder. Boken kan användas inom tekniska utbildningar och i verkstäder inom industrin. För den som är mekaniskt intresserad är den även oumbärlig i den egna hemma-verkstaden. Praktiskt utförande i fickformat, alltid till hands! Nu i upplaga 16.

Verkstadshandboken ges ut i samarbete med Svenska Institutet för Standarder, SIS.

För dig som arbetar inom skolan finns även kompletterande utgivning:

Alla borde äga en bit skog är en engagerande och folkbildande bok som tar sig an en av vår tids mest avgörande frågor: hur vi förvaltar våra skogar i en tid av klimatförändringar och minskad biologisk mångfald. Med ett personligt tilltal och en tydlig drivkraft vill boken nå långt utanför den traditionella skogsdebatten och göra ämnet relevant, begripligt och handlingsbart för en bred publik. Boken kombinerar aktuell forskning, konkreta exempel och verkliga berättelser med ett lättillgängligt format som guidar läsaren genom allt från att köpa och äga skog till hur man kan skydda naturvärden, binda koldioxid och skapa hållbara intäkter utan att avverka. Den visar att skogsägande inte bara är en ekonomisk fråga – utan också en möjlighet att aktivt bidra till en mer hållbar framtid.Genom att inspirera fler människor att se skogen som något man kan ta ansvar för, vill boken sänka trösklarna till ägande, öka kunskapen om skogens värden och bidra till ett bredare engagemang för natur och miljö. Alla borde äga en bit skog har potential att bli en viktig röst i samtalet om hur vi långsiktigt kan bevara och utveckla Sveriges skogar – en fastighet i taget.

Niklas Kämpargård är författare och en etablerad röst inom friluftsliv, natur och hållbart nyttjande av landskapets resurser. Med en bred bakgrund i både praktik och skrivande gör han komplexa frågor begripliga och användbara i vardagen. Han har tidigare gett ut flera böcker, däribland Lev som en bonde (Natur & Kultur). I Alla borde äga en bit skog vill han göra skogsägande mer begripligt och tillgängligt, och visa varför fler skulle ha glädje av att äga och förvalta skog.

År 1876 grundade Lars Magnus Ericsson en firma, som redan under hans tid växte från en liten verkstad till ett ledande exportföretag. I dag har Ericsson överlevt fem–sex stora teknikskiften och tre–fyra finanskriser.

Historien om Ericsson är en stor och viktig del av telekommunikationernas utveckling under 150 år. Telefonin förde människor närmare varandra, knöt samman kontinenter och gjorde det möjligt att bygga upp världsomspännande företag. Den digitala dataöverföringen har öppnat nya medier, revolutionerat produktionsprocesser och skapat om miljarder människors sätt att leva och verka.

Mitt i och i spetsen för detta står ingenjörsföretaget Ericsson, ett av världens ledande telekomföretag, med tiotusentals medarbetare runt hela jorden.

Produktionsprocessen är framtagen till gymnasieskolans kurs med motsvarande namn. Boken inleds med en kort historik och beskriver sedan dagens produktionsprocess för att slutligen blicka in i framtiden. Boken ger en helhetsbild och är tänkt att tjäna som inspirationskälla för nuvarande och blivande produktionstekniker.

Boken finns inläst hos Inläsningstjänst.

Gunnar Wetterberg skildrar hur träden vandrat in, markens mysterier, samspelet mellan människan och skogen, skogens kluriga gubbar, de stormrika träpatronerna och skogsägarnas sammanslutningar. Han gräver i medeltidens sågkvarnar, massaindustrins genombrott och skogens framtid som kolsänka och oljeparentesens slut. I foton, kartor och målningar fångas det mesta, från flottningens vedermödor till trädens rofyllda skönhet.

Likt allt annat på planeten är skogen något som vi velat tämja. Men den har visat sig vara en svår best att hålla under kontroll.

Det är något märkligt med granen. Egentligen gör den absolut ingenting för att vinna vår kärlek. Den är rent fysiskt ogästvänlig, en invasiv art som närmast kan liknas vid ogräs. För fyra tusen år sedan smög den sig in österifrån och växer långsamt men obönhörligt även i skugga och trängsel.

Idag är den grunden för svensk skogsvård och svensk export. Och i centrum för en av våra viktigaste högtider.

Granarnas tid är en kultur- och idéhistorisk berättelse om vårt mest ovälkomna träd. Men också om skogsbruket i stort och vårt förhållningssätt gentemot naturen. Med sin djupa kunskap om träden levandegör Mårten Lind de inneboende motsättningar som gör skogen till en plats så laddad av betydelse.

"Granarnas tid är en lärobok med prosans alla förtjänster, som inte går i något annat ledband än det egna förnuftets."Svenska dagbladet

"Sprittande nyfikenhet och halsbrytande berättarlust"Expressen"Lind återger en spektakulär idéhistorisk debatt om granen verkligen är det svenskaste som finns, eller om den är en invasiv art."BTJ, betyg 5/5"En helt underbar liten pärla till essäbok om skogen, träden, livet, framtiden och det stora allt som vi alla ingår i: naturen."Göteborgs-Posten"På lättsam prosa ringar Mårten Lind in den ofta hätska skogsdebatten, och berättar om granen – vårt "ogästvänliga, surmulna folksjälsträd"Värmlands folkblad"Jag är imponerad av den här nya boken, främst för dess förmåga att med ett livligt och fantasirikt språk fånga så mycket av komplexiteten i vårt samspel med granskogen på bara ett par hundra sidor."Borås tidning

"Författaren är något så ovanligt som en djupt insatt och rationell sorts trädkramare som kan konkretisera klimatförändringarnas, inför mänskligheten likgiltiga, effekter."KULT Magasin

"Mårten Lind kan konsten att se det vackra i ett kalhygge"UNT

Mårten Lind är doktor i svampgenetik och har arbetat i många år som forskare och föreläsare om skogssjukdomar vid Sveriges lantbruksuniversitet. Hans första bok När almen tystnar utkom 2023 och belönades med Disapriset.

Om När almen tystnar:

”Mårten Lind visar sig vara en skönlitterär begåvning och en fin berättare. Till och med fotnötterna läser jag med väldigt stor behållning. Jättefin bok.”

Sveriges Radio

”Trädpatologen Mårten Lind lyckas skriva underhållande om almsjuka, utan att ta udden av allvaret i denna trädens pandemi. Här bjuds läsaren på både kultur- och naturhistoria.”

Svenska Dagbladet

”När jag läst ut Mårten Linds bok går jag ut och betraktar den meterhöga plantan. Den har överlevt vintern. Och jag funderar på om jag inte också borde plantera en alm.”

Göran Greider, Aftonbladet