Pedagogik

Läroplansteori och didaktik är två delar av det vetenskapliga ämnet pedagogik. Läroplansteorins grundläggande fråga är ”Vad räknas som kunskap?” Det är en fråga som ständigt är utsatt för omprövning och debatt. En fråga som ofta väcker känslor och som aldrig kommer att få ett slutgiltigt svar. Lika omdebatterad är didaktikens grundläggande fråga om hur kunskaper, värden och erfarenheter ska organiseras i konkreta undervisnings- och lärandesituationer.  I den här boken belyser författaren dessa två breda frågeställningar ur ett flertal olika aspekter. Som en röd tråd löper insikten att det vi håller för sant i frågor om utbildning och lärande förändras historiskt över tid och varierar geografiskt, beroende på varje lands egna historiska, sociala och kulturella traditioner.  I bokens tredje upplaga har bland annat ett nytt kapitel om skolans likvärdighet och olika typer av läroplaner tillkommit. Här finns även en guide för lärares didaktiska analyser som bygger på analyser av den aktuella läroplanen. Texten om olika kunskapsinriktningar har utökats och berörs nu i flera kapitel.  Boken avslutas med ett avsnitt som visar på hur varje läroplan mer eller mindre medvetet grundas på antaganden om ett visst medborgarideal. Kapitlet är en påminnelse om den viktiga roll som skolan har i samhället för att upprätthålla och utveckla demokratin.   Ninni Wahlström är professor i pedagogik, verksam på Institutionen för didaktik och lärares praktik vid Linnéuniversitetet. Hennes forskning handlar om utbildningspolicy och läroplaner i relation till konsekvenser för undervisning i klassrum och barngrupper, utifrån läroplansteoretiska, didaktiska och utbildningsfilosofiska perspektiv.   

Att bli fritidshemslärare ger en introduktion till fritidshemsläraryrket. Läsaren får en grundläggande genomgång av yrkesrollen och fritidshemmets unika utbildningsuppdrag.

Boken är indelad i tre delar som ringar in centrala aspekter av fritidshemmets verksamhet:

Författaren initierar ett reflekterande tänkande i förhållande till frågor och situationer som fritidshemslärare dagligen ställs inför. Genomgående finns också uttalanden från yrkesverksamma fritidshemslärare och från barn som går på "fritids". De kompletterar på ett verksamhetsnära sätt bokens mer teoretiska innehåll.

Boken riktar sig främst till studenter inom grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem, men är också användbar för yrkesverksamma fritidshemslärare.

Linnéa Holmberg, fil.dr, är universitetslektor och fritidshemsforskare vid Stockholms universitet. Hon arbetar även som studierektor på grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem.

Att bli lärare är en grundläggande och heltäckande bok som blivande lärare kan använda genom hela utbildningen. Den ger en aktuell bild av läraryrkets möjligheter och utmaningar men blickar också framåt.

Boken består av fem olika delar som var och en är kopplade till aktuell forskning:DEL 1 På väg mot lärarrollen (ledarskap, bedömning och inkludering)DEL 2 Lärandeperspektivet (hur kan man organisera meningsfullt lärande?)DEL 3 Professionen (uppdrag, framväxt och kunskapsgrund)DEL 4 På väg mot framtiden (hur organiserar vi en skola för framtiden?)DEL 5 Tre internationella utblickar (Finland, Chile och Singapore)

Sammantaget ger texterna hela den bredd av kunskaper som en lärare behöver tillägna sig under utbildningen. Boken är ett stöd i den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) men fungerar också som en första introduktion till de ämnesdidaktiska frågorna. Mot bakgrund av covid-19-pandemin och en ny läroplan (Lgr22) finns i den tredje upplagan tillägg bland annat gällande datalitteracitet, normkritisk pedagogik, kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer samt riktlinjer för betygssättning.

Boken kan användas som en ingång för att få översikt över ett område och som en uppslagsbok för olika centrala frågor som kan dyka upp under utbildningens gång.Till boken hör också digitala case som ger möjlighet att öva förmågan att samtala med en elev, en lärarkollega eller en förälder om olika dilemman som blivande lärare kan komma att möta i sin framtida yrkesutövning.

Om författarna

Eva Insulander är universitetslektor och docent i didaktik vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet. Hennes forskning handlar om multimodal kommunikation och design för lärande i och utanför skolan.

Staffan Selander blev landets första professor i didaktik 1996 vid dåvarande Lärarhögskolan i Stockholm. Han är nu professor emeritus vid Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet, och har i sin forskning varit inriktad på kunskapsrepresentationer och design för lärande.

Den utbildningsvetenskapliga kärnan är gemensam för alla lärarstuderande i Sverige och ska innehålla de grundläggande kunskaper och färdigheter som blivande förskollärare och lärare behöver. Den fungerar därmed som en gemensam bas och utgör i förlängningen grunden för ett gemensamt professionsspråk.

Ämneslärarens arbete – didaktiska perspektiv är en grundbok som i första hand riktar sig till blivande ämneslärare, men kan med fördel även läsas av verksamma lärare. Boken behandlar den utbildningsvetenskapliga kärnans alla delar. Exempel på olika undervisningsämnen på högstadiet och gymnasiet används för att behandla bildning, kunskap, lärande, undervisning och bedömning i ett komparativt ämnesdidaktiskt perspektiv.

Ämneslärarens arbete innehåller översikter över didaktik, läroplansteori, betygssystem och sekundärskolans historiska utveckling samt belyser frågor om:• skolans bildningsuppdrag• ledarskap, bedömning och specialpedagogik som en del av lärares didaktiska arbete• olika undervisningstraditioner och språkliga praktiker• didaktiskt forsknings- och utvecklingsarbete.

Är du kursansvarig på högskola eller universitet? Beställ ett utvärderingsexemplar av Ämneslärarens arbete.

Sagt om boken:

"I 14 välskrivna kapitel redogör författarna för ett stort antal delar av det läraren behöver kunna i sin vardag. [...] Språkligt och innehållsligt torde texterna inte utgöra några svårigheter för målgruppen, som kan tillägna sig mycket matnyttigt här. Min uppfattning är att boken uppfyller sitt syfte."Linus Björk, BTJ-häftet nr 1, 2022

De kunskaper som är gemensamma för all lärarutbildning ryms inom den så kallade utbildningsvetenskapliga kärnan. I Tänka och handla som en lärare introduceras läsaren för denna läraryrkets kunskapsbas med utgångspunkt i didaktisk systematik och pedagogisk teoribildning. Skolans undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, och i boken föreslås att didaktiken kan erbjuda en tanke och handlingsstruktur genom vilken detta kan efterlevas.

Boken riktar sig främst till lärarstudenter, men kan också användas som stöd till den egna undervisningen för lärare i grund- och gymnasieskola.

Om författarnaJohannes Rytzler, docent i didaktik vid Mälardalens universitet.Linda Jonsson, universitetslektor i didaktik vid Mälardalens universitet.Jonas Nordmark, universitetslektor i pedagogik vid Linköpings universitet.Tom Storfors, universitetsadjunkt i pedagogik vid Mälardalens universitet.

Omarbetad och utökad version av Lektionsdesign – en handbok – för dig som arbetar i förskoleklass, lågstadiet och mellanstadiet.

Att förbereda – designa – en lektion som möter elevers olika behov i grupp är en utmaning. I stället för speciallösningar kan en differentierad undervisning hjälpa oss att hantera motstridiga krav genom att redan från början organisera klassrumsarbetet utifrån elevernas verklighet. Med tydlighet, klara förväntningar och olika sätt att ta sig an uppgifter skapas förutsättningar för att alla elever ska kunna lära.

Helena Wallberg förespråkar begreppet lektionsdesign i stället för lektionsplanering. Planering för tankarna till en färdig produkt, ett lektionsupplägg som eleverna ska ta emot. Design sätter processen i centrum och kan leda oss till insikten att upplägget av en lektion bör omfatta så mycket mer än bara innehåll och uppgifter kopplade till kursplanen.

Det här är en omarbetad och utökad version av Lektionsdesign – en handbok (2019) anpassad för dig som arbetar i förskoleklass till och med årskurs 6. Du som redan har läst och jobbat med lektionsdesign kommer att känna igen dig. Du kommer samtidigt att få såväl ny information som utvecklade förklaringar och fler exempel att inspireras av.

Boken Lektionsdesign F–6 ger konkreta tips, idéer och aktiviteter för en design som möjliggör en undervisning som möter olikheter samtidigt som den främjar delaktighet. Den ger också verktyg och reflektioner som kan användas i det kollegiala lärandet.

Nytt i Lektionsdesign F–6 jämfört med Lektionsdesign – en handbok: begreppslista, utförligare förklaring av innehållet i lektionsdesign, utvecklad beskrivning av och fler förslag på hur lektionens faser kan användas, exempel riktade till F–6 och olika ämnen, uppdaterade delar i forskning och fördjupning, fler aktiviteter för kollegial läsning, ny checklista för kollegialt samarbete som också kan användas som underlag för auskultation.

Helena Wallberg är gymnasielärare i engelska och franska, fil.mag. i specialpedagogik och författare till flera uppskattade böcker om lärande.

Omslag och grafisk form av Anna Hild.

Sagt om boken "Lektionsdesign F-6 är precis som föregångaren en högaktuell, initierad, idérik och tänkvärd bok med bra tips och förklaringar. Den rekommenderas för lärare och lärarstuderande. Helhetsbetyg: 4." /Henric Ahlgren, BTJ-häftet nr 9 2025

Lärares pedagogiska ledarskap är ett komplext hantverk. Ofta är det svårt att beskriva vad som egentligen sker i samspelet med eleverna, men med stöd av olika teorier kan det bli synligt. Denna bok vill inspirera lärarstudenter, lärare och lärarutbildare att reflektera över olika konflikter som dagligen uppstår i skolans värld för att kunna förhålla sig till dem.Pedagogiskt ledarskap utgörs till stor del av att hantera dagliga konflikter, och för att lyckas med detta behövs kunskap och färdighet. Kunskap hjälper lärare att analysera situationer och utveckla förståelse för hur man konstruktivt kan hantera svåra situationer och mindre störningar.I den här boken utgår författarna från olika konkreta situationer som lärare står inför och väver samman teorier och praktisk konflikthanteringskunskap. Varje situation beskrivs utifrån lärarens position som pedagogisk ledare och i relation till olika kunskapsområden, såsom hantering av klassrumssituationer, sociala relationer, mobbning, juridifiering, värdegrund och demokrati.Bokens andra upplaga är reviderad och uppdaterad utifrån ny forskning och aktuella styrdokument.Ilse Hakvoort är docent i pedagogik vid Göteborgs universitet.Agneta Lundström är lektor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet.

Ska vi leka? En enkel fråga – med stor kraft.

Lek är grunden i barns lärande, men också ett av förskolans mest komplexa uppdrag.  Genom lek utforskar barn världen, skapar relationer, utvecklar språk och provar sina gränser. Samtidigt är leken inte alltid självklar eller okomplicerad. Vissa lekar väcker frågor, konflikter eller oro. Vilken lek får ta plats? Vems lek räknas?  

Den här boken handlar om leken som drivkraft, som pedagogiskt verktyg och som ett fenomen som lockar, men samtidigt också utmanar och ibland skaver. Genom skilda perspektiv och erfarenheter synliggörs lekens betydelse, möjligheter och utmaningar – och bidrar med nya sätt att tänka, se och agera i den pedagogiska praktiken.  

Boken är indelad i tre delar: uppdraget, lekens användbarhet och lekens komplexitet. Den innehåller konkreta tips och reflektionsfrågor, som kan användas både i det egna arbetet och i kollegiala samtal.

Det här är en bok för dig som vill fördjupa din förståelse av lekens roll i förskolan – och som vill låta leken fortsätta vara en kraft som utvecklar, utmanar och engagerar.

Författare

Erika Wallin är förskollärare och arbetar idag som kommundoktorand. Halva sin tid har hon ett uppdrag som kvalitetsutvecklare för förskolorna i Nyköpings kommun och i den andra delen av sin tjänst har hon en doktorandtjänst vid Södertörns högskola. Hennes forskning rör utvecklingsarbete, professionskunskap och förskolepersonals kollektiva lärprocesser.

Innehåll

1. Lek för livet – en introduktion, av Ingrid Engdahl

2. Att få och kunna leka – den sociala förskolelekens förutsättningar, möjligheter och utmaningar, av Maria Gladh

3. Vårt ansvar – vår roll, av Åsa Lernberg och Louise Messer

4. Pinnlek – vad är det och hur kan det förstås i förskolan? Av Mia Heikkilä och Ann-Christin Furu

5. Miljöer för lek i förskolan, av Erika Wallin

6. Vad innebär det att arbeta med lekresponsiv undervisning i förskolan? Av Niklas Pramling

7. Yngsta barnens lek, av Lena Edlund

8. Barn som språkskapare: ett projekt med lekfull undervisning i fokus, av Anna Kemson

9. Lekfulla former för lärande, av Sara Bergström och Linda Bjällerstedt

10. Rörelselek, av Ulrika Fagerström

11. Lekandets egenvärden, av Margareta Öhman

12. Lek som utmanar, av Sara Frödén

13. Lek och existens på förskolan, av Eva Schwarz

I den här boken ges ett särskilt perspektiv på bedömning. Det visar hur bedömning kan användas i lärandets tjänst, så att eleverna i skolan ges möjlighet att lära sig så mycket och så bra som möjligt. Med hjälp av aktuell forskning visas hur bedömningen kan användas som ett redskap för en allsidig kunskapsutveckling och för att stödja elevernas ansvar för det egna lärandet.

Boken försöker bland annat svara på följande frågor: • Hur kommunicerar man mål och kriterier till eleverna? • Hur tar man reda på vad eleverna kan i förhållande till mål och kriterier? • Hur hjälper man eleverna att utvecklas mot målen? • Hur minskar man negativ påverkan från summativa bedömningar, som betyg och nationella prov?

Den sjätte upplagan av Lärande bedömning har anpassats till de senaste förändringarna i skolans styrdokument, som läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22) samt Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning. Dessutom har denna upplaga kompletterats med flera nya referenser till den senaste forskningen inom bedömning och betygsättning.

Anders Jönsson är professor i didaktik vid Högskolan Kristianstad. 

Hur lär sig barn egentligen att läsa, och hur kan lärare i grundskolans första år ge alla elever en stabil grund för livslång läsglädje? Tidig läsundervisning med ljudningsmetoden ger både den vetenskapliga bakgrunden och de konkreta verktygen för att lyckas med tidig läs- och skrivundervisning enligt strukturerad ljudningsmetod (phonics) som en del av en balanserad läsundervisning. Boken bygger på aktuell forskning och beprövad erfarenhet och förklarar varför undervisning enligt strukturerad ljudningsmetod är avgörande för att få alla elever att knäcka läskoden – oavsett elevens språkbakgrund eller förutsättningar.Författarna guidar läsaren från muntlig språklig förmåga som en central grund för läs- och skrivförmågan, via övriga läsförkunskaper inom språklig medvetenhet och bokstavskunskap, och vidare till explicit, systematisk undervisning för att säkerställa att alla barn knäcker läskoden – och vad som behövs när koden väl är knäckt! Vikten av gemensamma läsupplevelser genom förberedd dialogisk högläsning och läraren som läsande modell betonas också.För att länka samman teori och praktik innehåller boken mängder av exempel från klassrummet och praktiska övningar steg för steg med exempel på hur övningar kan göras mer utmanande eller anpassas för elever som behöver ytterligare stöd. Boken ger på så vis läsaren inspiration till hur en inkluderande och lustfylld lässtart kan skapas för alla barn.Tidig läsundervisning med ljudningsmetoden är tänkt för lärare som vill undervisa på vetenskaplig grund och göra en verklig skillnad i klassrummet.Linda Fälth är professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.Anna Eva Hallin är legitimerad logoped och biträdande lektor i logopedi vid Karolinska Institutet.

Resiliens i förskolan ger både teoretisk kunskap och praktiska exempel på hur du som personal i förskolan målmedvetet kan utveckla barns flexibilitet och förmåga att anpassa sig till vardagens förändringar eller kriser. Det mellanmänskliga samspelet är en röd tråd i arbetssätten som beskrivs, liksom strävan att lyfta barns styrkor och skapa möjlighet till delaktighet och handlingskraft.

Boken ger ett brett perspektiv på resiliens och skiftar fokus från risker till resurser, från individ till grupp och omvärld. Den vänder sig till dig som vill lyssna in, bekräfta och utmana barnen i en trygg gemenskap för ökat välmående och lärande.

Sagt om boken:

”Boken riktar sig såväl till verksamma i förskolan som till lärarstuderande och är gediget baserad i internationell forskning, omfattande kunskap och konkreta exempel. Texten kommunicerar aktivt med läsaren och ställer ett stort antal frågor som utgör utmärkta underlag för kollegiala samtal eller diskussioner i grundutbildningen. En bok att läsa och använda!”Ingegerd Tallberg Broman, förskolepsykolog, professor em i pedagogik vid Malmö universitet

”Den här boken är ett välskrivet, intressant och konstruktivt bidrag till att åskådliggöra resiliensbegreppet i förskolan. [...] Att innehållet är nära knutet till formuleringar i styrdokument från svensk och finsk förskola är bra. Det bidrar till att stärka synen på barn som kapabla och kunniga och ger tyngd åt alla barns rätt till lärande, utveckling, lek, trygghet och välbefinnande i en resilient förskoleverksamhet av hög kvalitet.”Pia Williams, professor vid Göteborgs universitet

Varje dag ställs förskollärare och lärare inför juridiska frågor. Det kan handla om tillsynsansvar, rätten att omhänderta en elevs mobil under en lektion eller vad som gäller för elevers inflytande över sin skolgång. Juridik för lärare ger tydliga och överskådliga svar på sådana frågor.

Boken redogör för regler kopplade till förskollärarens och lärarens roll som tjänsteman, regler om handläggning samt offentlighet och sekretess. De centrala reglerna i skollagen, som handlar om skolplikt, barns och elevers utveckling mot målen, trygghet och studiero samt inflytande, presenteras ingående. Kränkande behandling och diskriminering har fått ett eget kapitel. Bokens avslutande del handlar om vårdnadshavares och föräldrars beslutanderätt och rätt till information.

Denna andra upplaga är framför allt föranledd av de nya reglerna om skolplikt, åtgärdsgaranti samt trygghet och studiero. Även i övrigt har boken reviderats och uppdaterats.

Juridik för lärare är särskilt framtagen för att användas på de juridiska kurser som ingår i förskollärar- och lärarprogrammen. Boken fungerar också utmärkt som handbok för redan verksamma förskollärare och lärare när de behöver få konkreta svar på juridiska frågor som uppstår i den dagliga verksamheten.

Författarna är samtliga verksamma vid juridiska institutionen vid Umeå universitet och har bred erfarenhet av undervisning i skoljuridik, både för rektorer och för lärare.

Ett effektivt ledarskap i klassrummet skapar goda förutsättningar för undervisning och lärande. I Handbok i klassrumsledarskap får såväl blivande som verksamma lärare ett konkret och omfattande stöd i att utveckla och stärka sitt klassrumsledarskap.

Hur kan läraren bygga goda relationer med eleverna så att de accepterar läraren som ledare? Hur kan läraren skapa förtroende redan i det första mötet med en ny elevgrupp? Hur kan läraren lugna pratsamma och livliga elever? Hur kan läraren agera om en elev beter sig utmanande inför gruppen? Dessa frågor och många fler besvaras i boken.

Varje kapitel i boken utgår från faktiska och igenkännbara situationer och innehåller såväl ordningsskapande metoder som adekvat forskning inom fältet. I slutet av varje kapitel finns förslag på övningar som lärarstudenter och lärare kan använda för att utveckla sitt ledarskap.

Om författarnaJonas Nilsson är lärare sedan år 2000. Han föreläser om ledarskapet i klassrummet och är en tongivande röst inom den svenska skoldebatten. Martin Karlberg är universitetslektor vid Uppsala universitet. Han forskar och undervisar om ledarskap i klassrummet, pedagogisk psykologi och specialpedagogik.

Styrningen av skolan sker i ett spänningsfält mellan stat och kommunala och enskilda huvudmän, och mellan politiker och de som arbetar i skolan. Staten bestämmer de övergripande målen för skolan, men det är huvudmännen som ansvarar för genomförandet av skolpolitiken. De statliga politiska målen är ibland svåra att tolka och genomföra i den lokala skolmiljön där förskollärare, lärare och rektorer har professionella uppfattningar om vad som kännetecknar en god skola. Den politiska agendan förändras dessutom ständigt: myndighetsmål eller marknadsmål, integration eller mångkulturalism, utvecklingslära eller kreationism? Resultaten av styrningen ovanifrån blir därmed att lokala och varierande praktiker och rutiner utvecklas för att skolprofessionerna ska ha riktlinjer för sitt vardagliga arbete och för att de ska veta hur olika situationer bör hanteras.

Skolan som politisk organisation belyser dessa frågor i den samtida skolpolitiken tillsammans med historiska tillbakablickar och framåtblickande diskussioner. Boken ger exempel på värdekonflikter som kan uppstå i skolan och visar på strategier som används för att hantera dessa konflikter. Sammantaget är boken en bra introduktion till området för studenter på lärar- och rektorsutbildningarna, förskollärare, lärare och rektorer, politiker i stat och kommun och andra med intresse för skolfrågor.

I den fjärde upplagan har analysen av skolpolitiken uppdaterats och boken är kraftigt omarbetad. Denna upplaga innehåller bland annat ett nyskrivet kapitel om marknadsstyrning i skolan. Författarna är Paula Blomqvist, Anders Fredriksson, Maria Jarl, Hanna Kjellgren, Daniel Nordholm, Sofia Persson, Jon Pierre, Ann Quennerstedt, Fredrik Sjögren och Wieland Wermke.

Maria Jarl är universitetslektor i utbildningsvetenskap vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet.

Jon Pierre är professor emeritus vid statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs Universitet. 

Paula Blomqvist är professor i statsvetenskap och verksam vid statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. 

Anders Fredriksson är legitimerad gymnasielärare och filosofie doktor i samhällsvetenskap med utbildningsvetenskaplig inriktning, Göteborgs universitet. 

Hanna Stafhammar Kjellgren är filosofie doktor i statsvetenskap och verksam på Högskolan Väst som kvalificerad utredare. 

Daniel Nordholm är docent i pedagogik vid Uppsala universitet med inriktning mot pedagogiskt ledarskap. 

Sofia Persson är docent i sociologi och lektor vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet. 

Ann Quennerstedt är professor i pedagogik vid Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet. 

Fredrik Sjögren är filosofie doktor och lektor i statsvetenskap vid Högskolan Väst, där han undervisar på internationella programmet för politik och ekonomi. 

Wieland Wermke är professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet. 

Den här boken beskriver hur barns rörelsemönster ser ut och vilka faktorer och arbetssätt som påverkar nivån av fysisk aktivitet hos förskolebarn. De fakta som presenteras bygger på en gedigen sammanställning av kunskapsläget och författarens omfattande forskning.

Med konkreta exempel och rekommendationer, utvärderingsformulär och diskussionsfrågor ges förskolepersonal handfasta verktyg att skapa förändring i såväl sitt vardagliga arbete som i sin utomhus- och inomhusmiljö, för att gynna fysisk aktivitet och hälsa hos alla förskolebarn.

Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Målen riktar sig till förskolan. Det finns inga uppnåendemål för barnen.

Förskolans värdegrund och uppdrag och den andra delen är Mål och riktlinjer. För att förstå utbildningens uppdrag är det angeläget att läsa läroplanens två delar som en helhet.

Förändringarna i läroplanen innebär att förskolans lärverktyg främst ska vara analoga och att vikten av högläsning och lek och rörelse i förskolan betonas ytterligare.

Beställ ditt eget exemplar och ta del av den läroplan som gäller från1 augusti 2025.

Du som har beställt och fått leverans av Läroplanen som började gälla den 1 juli 2025. Här får du en länk till rättelsebladet där du kan ta del av ändringarna som gäller från den 1 augusti 2025. Rättelseblad

Med Oliver Cavigliolis fantastiska illustrationer som visuell guide beskriver Hur du får dina elever att lära sig hur lärare kan använda kognitiv psykologi i klassrummet.

Boken gör upp med seglivade missuppfattningar om inlärning och visar varför det är problematiskt att lita på sin intuition i undervisning. Den visar hur vårt minne, vår uppmärksamhet och vår perception fungerar generellt och i klassrumsmiljö. Författarna tar upp sex forskningsbaserade strategier för effektiv inlärning, bland annat interfoliering och elaborering. Boken innehåller många exempel och forskningsstudier som förklarar och inspirerar och en mängd konkreta verktyg.

Boken riktar sig både till verksamma lärare och till lärarstudenter på alla nivåer. Den kan också med fördel läsas av universitets- och högskolelärare och studenter.

Yana Weinstein är verksam vid University of Massachusetts, USA. Megan Sumeracki är verksam vid Rhode Island College, USA. Oliver Caviglioli har skolbakgrund, men är nu utbildningsdesigner. Jonas Olofsson, docent och universitetslektor i psykologi vid Stockholms universitet, har fackgranskat och skrivit förord till den svenska utgåvan.

Sagt om boken:

"Intressanta är de forskningsbaserade strategier som presenteras i avsnitt som berör planering av studier, förståelseutveckling och kunskapsförstärkning. Fördelad inlärning och interfoliering är strategier som ger insikt i hur elever medvetet kan forma sina studier på ett effektivt sätt. Bokens styrka är att den kan bidra till att skapa evidensbaserad undervisning."Katharina Jacobsson, BTJ-häftet nr 1, 2020.

Konflikter är en naturlig del av skolans och förskolans vardag – att möta och hantera konflikter kräver däremot specifik kunskap och träning. Om det sociala samspelet i en konflikt hanteras väl kan konflikten vara ett tillfälle att träna sig i att uttrycka sina egna tankar, diskutera olika uppfattningar och tolkningar, reflektera över sitt eget och andras deltagande samt att tänka igenom samspelets förlopp.Forskningen visar också att när lärare och förskollärare får kunskap om konflikthantering behöver de inte ägna lika mycket tid åt att hantera konflikter och till disciplinering. Det innebär i sin tur att tiden för lärande ökar. Hur ska då en lärare hantera de konflikter som uppstår i skolan och förskolan så att de kan bli goda lärandetillfällen?KONFLIKTHANTERING I PROFESSIONELLT LÄRARSKAP innehåller såväl teoretisk som erfarenhetsbaserad kunskap och kan ses som en orientering i kunskapsfältet. Författarna utgår ifrån förhållningssätt som stämmer väl överens med den dialektiska kunskapssyn och det värdesystem som finns inskrivet i skolans och förskolans uppdrag. Bokens femte upplaga är reviderad samt utökad med ett kapitel om hur konflikter mellan barn i förskolan skapar möjligheter och begränsningar för deras tillhörighet och relationsarbete.Samtliga medverkande författare arbetar med konflikthantering, teoretiskt och/eller praktiskt. Bokens redaktörer är Ilse Hakvoort, docent i pedagogik, verksam vid Göteborgs universitet, och Birgitta Friberg, konsult och författare. Övriga författare är Torgeir Alvestad, Anette Emilson, Tone Försund, Marianne Göthlin, Eva Johansson, Arja Kostiainen, Pat Patfoort, Anneline Sander och Towe Widstrand.

Den här boken tar ett helhetsgrepp på ämnet samtalsstöd utifrån en forskningsbaserad grund. Cato R.P. Bjørndal ger insikt, med betoning på konstruktivistiska lärandeperspektiv, på sitt unika och mycket uppskattade sätt.

Både utbildningsväsendet och arbetslivet använder stödsamtal som vägledning, rådgivning, mentorskap och coachning – som ett verktyg för att främja personlig och professionell utveckling.

Boken är uppdelad i två delar, där den första behandlar hur samtalsstödjaren på bästa sätt ska upprätta en arbetsallians med sin samtalsdeltagare. Den andra delen handlar om samtalsstödjarens drivkrafter, vilka verktyg som finns till hands för konstruktiva och utvecklande samtal.

Boken vänder sig till alla som i sin yrkesroll eller kommande yrkesroll vill ha en djupare insikt om hur man skapar konstruktiva samtalsstöd. Det kan handla om lärare, coacher, terapeuter eller rådgivare av olika slag.

Om författarenCato R.P. Bjørndal är verksam vid Norges arktiske universitet i Tromsø. Han är docent i vägledningspedagogik. Han har också skrivit Det värderande ögat. Översättare: Lisa Sjösten