Pedagogik

Maskinerna blir smartare samtidigt som människan tycks ha drabbats av hjärnröta. Uppgifter som tidigare krävde mänsklig tankekraft tas alltmer över av AI. Men vad händer med våra hjärnor när vi slutar att anstränga oss?

I en tid av konstgjord intelligens och mänsklig dumhet behöver vi medvetenhet, kunskaper och strategier. Mental uppgradering handlar om att bevara sin nyfikenhet, utveckla sitt tänkande och fortsätta lära under hela livet – att odla de förmågor som ger människan en fördel i vår alltmer automatiserade värld.

Om Undervisning på kognitionsvetenskaplig grund Undervisning på kognitionsvetenskaplig grund sammanfattar den samlade forskningen om hur människor lär. Utifrån ett gediget kunskapsunderlag visar boken hur lärare kan planera och genomföra undervisning som leder till varaktigt lärande.

Boken behandlar bland annat arbetsminnets begränsningar, långtidsminnets avgörande betydelse, vikten av minnesåterkallning och behovet av att ta hänsyn till kognitiv belastning. Forskningsresultaten omsätts genomgående i konkreta exempel och praktiskt användbara undervisningsstrategier, utan att framställningen gör avkall på vetenskaplig grundlighet.

Undervisning på kognitionsvetenskaplig grund ger ett forskningsbaserat ramverk för att förstå varför olika undervisningsstrategier fungerar, samt när och hur de är lämpliga att använda i praktiken.

Boken vänder sig till lärare, lärarstudenter, lärarutbildare, skolledare och andra som vill utveckla undervisning med stöd i forskningen om lärande.

Sagt om boken:”Jonas Linderoth, pedagogikprofessor vid Göteborgs universitet och Andreas Jemstedt, docent i pedagogik och doktor i psykologi, har sammanställt en grundlig överblick över relevanta forskningsresultat och teorier. [...] En gedigen begreppsordlista, en omfattande referenslista och ett register gör boken lättnavigerad.”Gudrun Seiler-Holmer, BTJ-häftet nr 21, 2026

Hur kan teoretiska antaganden bli verktyg för att förstå, planera och utvärdera undervisning? Kan teorier bidra till att elever får bättre möjligheter till lärande? Hur kan lärande utformas så att barn och elever får möjlighet att utvecklas till sin fulla potential? Tankar och antaganden om vad som krävs för att elever ska lära styr utformningen av undervisningen. De fungerar som ett slags glasögon och gör att vissa saker fokuseras mer än andra. I den här boken får läsaren en bred förståelse för olika teoretiska perspektiv, och verktyg för att förstå undervisning och lärande på olika sätt. Genom att bli medveten om vad som styr utformningen av undervisningssituationer kan lärare skapa bättre förutsättningar för att planera och genomföra en undervisning som möter elevernas behov. En bred teoretisk förståelse innebär fler möjligheter att förändra och utveckla den egna undervisningen. I Teorier för undervisning och lärande beskrivs variationsteoretiska, didaktiska, sociokulturella, pragmatiska, konstruktivistiska, kognitiva och transformativa teorier samt förbättringsvetenskap som ett perspektiv för professions- och skolutveckling. Här presenteras var och hur teorierna utvecklats, vilka antaganden de bygger på och på vilket sätt de påverkar hur undervisning och lärande formas i barngrupper eller skolklasser. I boken ges genomgående exempel på hur undervisning utformas och lärande förstås utifrån olika teoretiska antaganden, i relation till vilket innehåll som behandlas. I bokens andra upplaga har ett nytt kapitel tillkommit, "Lärande i ett beteendeperspektiv", som beskriver lärande utifrån behavioristiska teorier. Mona Holmqvist (red.) är professor i utbildningsvetenskap vid Lunds universitet. Bokens övriga författare är alla verksamma vid Malmö universitet, där de är lärarutbildare och bedriver forskning om undervisning och lärande i olika skolformer och ämnesområden.   

Kompisar Goda vanor

I fem berättelser visar Kanin, Igelkott och de andra kompisarna vad kroppen och knoppen behöver för att må bra. Berättelserna tar utgångspunkt i händelser som barnen kan känna igen från sin vardag och uppmuntrar till rörelseglädje, näringsriktiga måltider och en hälsosam livsstil. Böckerna i boxen är ett verktyg för att utforska, ställa frågor, samtala om och stimulera intresset för hälsa och välbefinnande. Titlarna är Goda smaker, Lugna stunder, Snälla tankar, Roliga rörelser samt Rena händer och säljs samlade i en box.

Den utbildningsvetenskapliga kärnan, UVK, är gemensam för alla lärarstuderande i Sverige och ska innehålla de grundläggande kunskaper och färdigheter som blivande förskollärare och lärare behöver. Den fungerar därmed som en gemensam bas och utgör i förlängningen grunden för ett gemensamt professionsspråk.

Kursboken Hållbar bedömning – bildning, välbefinnande och utveckling i skolans bedömningsarbete riktar sig i första hand till lärarstuderande, men kan även med fördel läsas av verksamma inom de olika nivåerna i det svenska utbildningssystemet. Boken täcker in följande delar av den utbildningsvetenskapliga kärnan:

Dessutom fokuserar boken Hållbar bedömning på lång- och kortsiktiga konsekvenser av kunskapsbedömningar för såväl elevers som personals bildning och välbefinnande, samt för skolans utveckling.

Är du kursansvarig på högskola eller universitet? Beställ ett utvärderingsexemplar av Hållbar bedömning.

"Samtliga kapitel är väl grundade teoretiskt och i några avsnitt ges exempel från forskarnas egna studier. Genom att samla så många olika perspektiv på bedömning utgör boken ett mycket värdefullt bidrag till fältet. Helhetsbetyg: 5."Marie Leijon, BTJ-häftet nr 12, 2021

Alla barn och unga kommer till skolan med förhoppningar, ett öppet sinne och en lust att lära och utvecklas. Elever är unika och olika. För att kunna möta elever med större behov behövs en teoretisk grund och förståelse, men även verktyg, för hur du som lärare kan göra. Praktisk inkludering utgår från inkludering och kombinerar denna värdegrund med specialpedagogik och kunskap om vad olika elever behöver för att ges bättre förutsättningar för lärande.Läs merBokens innehåll relateras till den senaste forskningen och täcker in det nya examensmålet för lärarutbildning gällande mer kunskap om olika neuropsykiatriska diagnoser. Boken lägger också en grund för hur lärmiljön behöver förberedas och ger konkret vägledning kring hur undervisningen kan anpassas.Målgrupp för boken är lärarstudenter, men även yrkesverksamma lärare och andra som har ett intresse i inkluderingsfrågan.Om författarnaEmma Leifler är knuten till KIND (Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet). Hennes forskning berör inkludering för elever med NPF. Emma är också universitetsadjunkt vid Göteborgs universitet.

Vad innebär egentligen ledarskapsuppdraget för förskollärare: mitt i barngruppen, mitt i arbetslaget, mitt i vardagen? Utan chefsmandat men med stort ansvar enligt läroplanen, bär du som förskollärare ett uppdrag att leda både undervisning och kollegialt samarbete. Det är ett ledarskap som sker från mitten: i praktiken, i pedagogiken och i relationerna.

Uppdrag förskollärare – att leda, ansvara och säkerställa riktar sig till både förskollärarstudenter och verksamma förskollärare som vill fördjupa sin förståelse för det komplexa uppdraget att leda utan att formellt vara chef. Med hjälp av aktuell forskning, styrdokument, praktiknära exempel och handfasta övningar utforskas vad det innebär att vara pedagogisk ledare i förskolan. Här får du stöd i att utveckla en trygghet i rollen, hantera svårigheter och ta vara på de möjligheter som följer med ansvaret.

Boken fungerar både som kurslitteratur i förskollärarutbildningen och som fortbildningsmaterial för yrkesverksamma. Den är skriven av forskare och lärarutbildare med lång erfarenhet av att undervisa om pedagogiskt ledarskap i förskolan, och bygger på behov som visat sig både i utbildningssammanhang och i dialog med verksamma lärare. Här får du veta hur du kan navigera ditt uppdrag, påverka din yrkesutövning och ta plats som ledare, från mitten.

Sagt om boken:

"Uppdrag: förskollärare lyckas mycket väl med att fungera som kurslitteratur i förskollärarutbildningen och som fortbildningsmaterial för yrkesverksamma. Framför allt kan den stärka förskolläraren att kunna ta plats som ledare."Betyg: 5/5Ulf Malmqvist, BTJ-häftet nr 22, 2025

”Denna gedigna bok om förskollärarens ledarskap kommer att bli ledande! Inte bara för varje enskild förskollärare i sitt dagliga arbete. Den kan även leda förskolefältets utveckling i en riktning mot stärkt professionalitet och högre kvalitet – för barnens skull.”Hillevi Lenz TaguchiProfessor i pedagogik och barn och ungdomsvetenskap,Stockholms Universitet

”Genom verklighetsnära exempel bjuder boken in till reflektion, engagemang och samtal kring yrkesrollen och hur ledarskap utövas i vardagen. En värdefull resurs för såväl nyexaminerade som erfarna förskollärare – och för rektorer som vill stötta det pedagogiska ledarskapet i praktiken.”Marjo EricssonBiträdande rektor, Södertälje kommun

”Den här boken ger dig enkla tips och verktyg att inta din ledarroll på ett professionellt men hållbart och hälsosamt sätt, utan att skapa motstånd eller obalans i relationerna med andra. Det handlar om relationell omsorg – att skapa trygghet, tillit, förtroende som underlättar samarbetet i arbetslaget.”Nesma TaanFörskollärare, Södertälje Kommun

Den här boken tar ett helhetsgrepp på ämnet samtalsstöd utifrån en forskningsbaserad grund. Cato R.P. Bjørndal ger insikt, med betoning på konstruktivistiska lärandeperspektiv, på sitt unika och mycket uppskattade sätt.

Både utbildningsväsendet och arbetslivet använder stödsamtal som vägledning, rådgivning, mentorskap och coachning – som ett verktyg för att främja personlig och professionell utveckling.

Boken är uppdelad i två delar, där den första behandlar hur samtalsstödjaren på bästa sätt ska upprätta en arbetsallians med sin samtalsdeltagare. Den andra delen handlar om samtalsstödjarens drivkrafter, vilka verktyg som finns till hands för konstruktiva och utvecklande samtal.

Boken vänder sig till alla som i sin yrkesroll eller kommande yrkesroll vill ha en djupare insikt om hur man skapar konstruktiva samtalsstöd. Det kan handla om lärare, coacher, terapeuter eller rådgivare av olika slag.

Om författarenCato R.P. Bjørndal är verksam vid Norges arktiske universitet i Tromsø. Han är docent i vägledningspedagogik. Han har också skrivit Det värderande ögat. Översättare: Lisa Sjösten

Hur kan man tänka kring sitt arbete och sin yrkesroll, ensam och tillsammans med andra? Och på vilket sätt är denna reflektion viktig för oss och för arbetet? Det är utgångspunkten för den här boken.

Reflektionshandboken för pedagoger är en hjälp för lärandeorienterad reflektion. Den behöver inte läsas från pärm till pärm, utan den fungerar som en uppslagsbok med riktlinjer för hur reflektion kan bli ett stöd i din yrkesverksamhet.

”Reflektion är ett verktyg för professionsutveckling. Som pedagog är det viktigt att reflektera över praxis för att synliggöra de egna teorierna, värderingarna och handlingarna. Den här boken klargör vad reflektion är och hur reflektionsprocessen konkret kan användas för utveckling av den egna verksamheten. Den vänder sig både till lärarstudenter och verksamma pedagoger.” - Christine Engström, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet

Boken har ett praktiskt fickformat.

Översättning: Hans DalénFackgranskning: Christine Engström, Göteborgs universitet

Kristin Bie har arbetat som lektor vid sjuksköterskeutbildningen, och då särskilt med reflektion vid vägledning av studenter. Hon arbetar i dag vid utvecklingscentret i Björgene där hon leder etikrådet för hälso- och omsorgsarbete och anordnar kurser för etikvägledare.

Specialdidaktik är undervisning som tar hänsyn till att elever är olika; att alla barn och unga har en egen unik uppsättning av förmågor och förutsättningar. Ett specialdidaktiskt förhållningssätt innebär att undervisningen förbereds för att möta olika behov. Det är en proaktiv didaktik. I den breda basen, det vill säga undervisningens pedagogik och didaktik, skapas en gemensam sammanhållen kunskapskontext av hög kvalitet och med variation. Specialdidaktik är för alla elever.

I boken presenteras aktuell forskning inom området pedagogisk psykologi. Forskningsläget kopplas sedan till didaktiska aspekter av undervisning och konkreta metoder för klassrummet.

Boken vänder sig till alla som är intresserade av hur man kan skapa rika tillfällen för lärande bland annat genom förhållningssätt, relationer och undervisningens detaljer.

Författaren Emma Leifler är lektor i specialpedagogik vid Göteborgs universitet. Hon undervisar på grundlärarprogram, ämneslärarprogram och specialpedagogiska program. Emmas forskningsintresse rör inkludering och hur elever på bästa sätt kan utvecklas och må bra i skolan.

Bibliotekstjänst 5/5: "Boken är briljant och borde vara obligatorisk läsning för blivande och yrkesverksamma pedagoger, rektorer och elevhälsopersonal på grund- och gymnasieskola. Mycket bra referens- och innehållsförteckning." 

Tänk om du kunde se in i den unga hjärnan och förstå varför elever beter sig som de gör! Det är precis det som den här boken bjuder på. 

Välkommen med på en fascinerande upptäcktsfärd i den unga hjärnan som ger dig många aha-upplevelser och hög igenkänning! Du får en fördjupad förståelse för elever och deras hjärna tillsammans med insikter om hur du kan samspela med den för att få ökad studiero och bättre resultat.

Detta är en bok för dig som är lärare/skolledare eller utbildar dig till det och för alla som möter elever i sin profession såsom yrkesverksamma inom socialtjänsten och bup med mera. Boken kan med fördel även läsas av föräldrar för att få en ökad förståelse av hur det är för barn och deras hjärna i skolans kontext.

I boken får du svar på vad som händer i den unga hjärnan och hur du kan hantera: konflikter i klassrummet, bråk i matkön eller om en elev vägrar gå ut från klassrummet trots uppmaning och många andra skolsituationer. Du får förklaring till vilka nätverk som hindrar respektive bidrar till inlärning och hur du aktiverar dessa. Du får även reda på vad som händer i och hur du behöver möta en överbelastad ung hjärna och hur du kan göra vid problematisk skolfrånvaro.

Vetenskapligt baserad, samtidigt pedagogisk och lättillgänglig med många konkreta exempel från skolans vardag.

Sagt om boken:

”Boken borde vara obligatorisk läsning för alla som på något sätt arbetar med barn/ungdomar: lärare, rektorer, elevhälsa, socialtjänst, vården, andra yrkesgrupper inom skolan. Och inte minst politiker, skolforskare och allmänna skoldebattörer som påverkar skolans riktning.” Christian Persman – Utbildningsledare, rektorsutbildningen Karlstads universitet

”En ovärderlig resurs för lärare och annan personal i skolan, men också för dig som förälder! Boken innehåller en mängd praktiska tips och strategier för att hantera vanliga utmaningar i klassrummet och som underlättar kommunikationen mellan lärare och elev.” Maria Henriksson - Lärare, förälder och regionchef, Binogi Nordics

Lena Skogholm har som beteendevetare och pedagog de senaste 25 åren specialiserat sig på hur vi kan ha praktisk nytta av hjärnforskning i vardagen. Med mångårig erfarenhet av att möta barn och unga bland annat som lärare under 10 år, kombinerat med stora insikter om den unga hjärnan, har Lena den pedagogiska förmågan att omvandla avancerad hjärnforskning till en hjälpsam guide för samspelet med elever. Hon är författaren bakom flera bästsäljande böcker såsom Bemötandekoden – Konsten att förstå sig på människor, Livskoden enligt hjärnan och Koden till tonårshjärnan som tillsammans har sålts i över 150 000 exemplar och finns utgivna i flera länder. År 2021 tilldelades Lena Stora Talarpriset. Som föreläsare är hon väl anlitad och har med sina gedigna kunskaper och smittande energi inspirerat tiotusentals människor.

Läs mer på: www.lenaskogholm.se

Exemplen om hur du kan hantera olika skolsituationer är skrivna i samarbete med Mona Liljedahl som är leg. gymnasielärare i svenska och engelska och sedan många år verksam som specialpedagog i grundskolan. Mona är en uppskattad föreläsare och handledare inom ämnen som npf, språkstörning, särskilt begåvade barn och problematiskt skolfrånvaro.

Ps. Har du läst Koden till tonårshjärnan där både barn- och ungdomshjärnan beskrivs kommer du att känna igen delar av forskningen som beskrivs. I den här boken är det elever och skolan som är i fokus och det finns även flera helt nya kapitel.

Teknik i skolan har utvecklats för tekniklärare, lärarstudenter och lärarutbildare i syfte att förmedla ämneskunskaper i teknik, kunskaper som kan sättas i relation till de förväntningar som skolans styrdokument uttrycker i termer av ämnesinnehåll och progression. Författarna bjuder in till en kunskapande resa som syftar till att dels ge ämneskunskaper, dels ge läsaren insikt i vad som kan undervisas om i ämnet teknik för grundskolan. Boken passar därför som en bas för teknikundervisningen i grundskolan.

__Boken tar utgångspunkt i två av didaktikens nyckelfrågor: __

Varje kapitel belyser ett specifikt innehåll kopplat till teknikämnets kursplan och behandlar detta i relation till de ämneskunskaper lärare behöver för att kunna undervisa i teknik. Kapitlen inleds med en kunskapsdel för att sedan belysa hur man kan arbeta med teknikämnets både teoretiska och praktiska kunskapsinnehåll utifrån en progression.

Om författarnaAnn-Marie von Otter är universitetsadjunkt i ämnesdidaktik och arbetar inom lärarutbildningen. Hennes forskningsintressen är teknikdidaktik, Learning Study, teknisk dokumentation, digitaliseringen och hållbar utveckling.

Anne-Marie Cederqvist är universitetsadjunkt i ämnesdidaktik och arbetar inom lärarutbildningen. Hennes forskningsintresse riktar sig mot teknikdidaktik, digitala verktyg och programmering samt digital kompetens och hållbar utveckling.

Styrningen av skolan sker i ett spänningsfält mellan stat och kommunala och enskilda huvudmän, och mellan politiker och de som arbetar i skolan. Staten bestämmer de övergripande målen för skolan, men det är huvudmännen som ansvarar för genomförandet av skolpolitiken. De statliga politiska målen är ibland svåra att tolka och genomföra i den lokala skolmiljön där förskollärare, lärare och rektorer har professionella uppfattningar om vad som kännetecknar en god skola. Den politiska agendan förändras dessutom ständigt: myndighetsmål eller marknadsmål, integration eller mångkulturalism, utvecklingslära eller kreationism? Resultaten av styrningen ovanifrån blir därmed att lokala och varierande praktiker och rutiner utvecklas för att skolprofessionerna ska ha riktlinjer för sitt vardagliga arbete och för att de ska veta hur olika situationer bör hanteras.

Skolan som politisk organisation belyser dessa frågor i den samtida skolpolitiken tillsammans med historiska tillbakablickar och framåtblickande diskussioner. Boken ger exempel på värdekonflikter som kan uppstå i skolan och visar på strategier som används för att hantera dessa konflikter. Sammantaget är boken en bra introduktion till området för studenter på lärar- och rektorsutbildningarna, förskollärare, lärare och rektorer, politiker i stat och kommun och andra med intresse för skolfrågor.

I den fjärde upplagan har analysen av skolpolitiken uppdaterats och boken är kraftigt omarbetad. Denna upplaga innehåller bland annat ett nyskrivet kapitel om marknadsstyrning i skolan. Författarna är Paula Blomqvist, Anders Fredriksson, Maria Jarl, Hanna Kjellgren, Daniel Nordholm, Sofia Persson, Jon Pierre, Ann Quennerstedt, Fredrik Sjögren och Wieland Wermke.

Maria Jarl är universitetslektor i utbildningsvetenskap vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet.

Jon Pierre är professor emeritus vid statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs Universitet. 

Paula Blomqvist är professor i statsvetenskap och verksam vid statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. 

Anders Fredriksson är legitimerad gymnasielärare och filosofie doktor i samhällsvetenskap med utbildningsvetenskaplig inriktning, Göteborgs universitet. 

Hanna Stafhammar Kjellgren är filosofie doktor i statsvetenskap och verksam på Högskolan Väst som kvalificerad utredare. 

Daniel Nordholm är docent i pedagogik vid Uppsala universitet med inriktning mot pedagogiskt ledarskap. 

Sofia Persson är docent i sociologi och lektor vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet. 

Ann Quennerstedt är professor i pedagogik vid Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet. 

Fredrik Sjögren är filosofie doktor och lektor i statsvetenskap vid Högskolan Väst, där han undervisar på internationella programmet för politik och ekonomi. 

Wieland Wermke är professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet. 

Läroplansteori och didaktik är två delar av det vetenskapliga ämnet pedagogik. Läroplansteorins grundläggande fråga är ”Vad räknas som kunskap?” Det är en fråga som ständigt är utsatt för omprövning och debatt. En fråga som ofta väcker känslor och som aldrig kommer att få ett slutgiltigt svar. Lika omdebatterad är didaktikens grundläggande fråga om hur kunskaper, värden och erfarenheter ska organiseras i konkreta undervisnings- och lärandesituationer.  I den här boken belyser författaren dessa två breda frågeställningar ur ett flertal olika aspekter. Som en röd tråd löper insikten att det vi håller för sant i frågor om utbildning och lärande förändras historiskt över tid och varierar geografiskt, beroende på varje lands egna historiska, sociala och kulturella traditioner.  I bokens tredje upplaga har bland annat ett nytt kapitel om skolans likvärdighet och olika typer av läroplaner tillkommit. Här finns även en guide för lärares didaktiska analyser som bygger på analyser av den aktuella läroplanen. Texten om olika kunskapsinriktningar har utökats och berörs nu i flera kapitel.  Boken avslutas med ett avsnitt som visar på hur varje läroplan mer eller mindre medvetet grundas på antaganden om ett visst medborgarideal. Kapitlet är en påminnelse om den viktiga roll som skolan har i samhället för att upprätthålla och utveckla demokratin.   Ninni Wahlström är professor i pedagogik, verksam på Institutionen för didaktik och lärares praktik vid Linnéuniversitetet. Hennes forskning handlar om utbildningspolicy och läroplaner i relation till konsekvenser för undervisning i klassrum och barngrupper, utifrån läroplansteoretiska, didaktiska och utbildningsfilosofiska perspektiv.   

Pedagogik är en av de klassiska vetenskapliga disciplinerna och har som universitetsämne en hundraårig tradition. I takt med att samhället förändras har även det innehåll som sysselsätter pedagogiken ändrats. Var befinner sig det vetenskapliga ämnet pedagogik i dag? Hur ser den historiska bakgrunden till ämnets framväxt ut? Vilka är de fundament som håller samman pedagogikämnet? Vilka framtida utmaningar finns att hantera?  

I den här boken medverkar några av Sveriges främsta forskare i pedagogik. Genom deras olika nedslag i pedagogisk forskning erbjuds en pluralistisk förståelse för det pedagogiska landskapet och ämnets framväxt och utveckling.  

Några av de teman som tas upp i boken rör pedagogikens roll i lärarutbildningen, forskning om skolans kunskapsfrågor, internationella jämförelser av länders utbildningssystem, förändrade gränslinjer mot andra vetenskapsområden så som exempelvis utbildningsvetenskap, samt inomdisciplinära förändringar och utmaningar. Andra teman som lyfts i boken är vilken betydelse synen på vad det innebär att vara människa har för pedagogiska relationer och på vilka sätt pedagogiken som akademiskt ämne kan närma sig den vardagliga praktiken i olika pedagogiska situationer och sammanhang.  

I bokens andra upplaga har två kapitel tillkommit, ett om pedagogisk retorik och det andra i pedagogisk filosofi, där båda på olika sätt hanterar pedagogikens normativa samhällsuppdrag och funktion.  

Redaktör för boken är Mattias Nilsson Sjöberg han innehar en doktorsexamen i pedagogik och är verksam vid Högskolan Kristianstad.Jonas Aspelin är professor i pedagogik vid Högskolan Kristianstad. Johan Dahlbeck är docent i pedagogik vid Malmö universitet. Tomas Englund är seniorprofessor i pedagogik vid Örebro universitet. Tina Kindeberg är lektor och docent i pedagogik och i ämnet retorik vid Lunds universitet och professor II vid universitetet i Syd Ost Norge. Sverker Lindblad är seniorprofessor i pedagogik vid Göteborgs universitet. Claes Nilholm har arbetat som professor i pedagogik vid flera svenska högskolor och universitet, senast i Uppsala. Daniel Pettersson är professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle. Karin Rönnerman är professor em. i pedagogik och verksam vid Göteborgs universitet. Daniel Sundberg är professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet. Lennart Svensson är professor emeritus i pedagogik vid Lunds universitet. Roger Säljö har en bakgrund som professor i pedagogisk psykologi och verksam vid Göteborgs universitet. Ingegerd Tallberg Broman är seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet. Ninni Wahlström är professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet. Moira von Wright är professor i pedagogik och verksam som gästprofessor vid Högskolan i Halmstad.  

Om Till folkbildningens försvarFolkbildning har varit en av de starkaste sammanhållande krafterna i det svenska samhället. Den förenade bildningens frigörande kraft med ansvar, ordning och gemensamma värden samlade människor över politiska, sociala och kulturella gränser. Genom sina pedagogiska metoder har folkbildningen stärkt tillit, samarbetsförmåga och ett gemensamt kunskapskapital hos unga och gamla, oavsett bakgrund.

Idag, när folkbildningens roll ifrågasätts och försvagas, ser vi konsekvenserna i form av minskad läsning, ökade motsättningar och osäkerhet kring demokrati, kunskap och samhällsvärden.

I Till folkbildningens försvar belyser Sverker Sörlin folkbildningens rika historia, kritiska betydelse för framtiden samt hur vi kan säkerställa dess fortsatta existens.

Sagt om boken:”Vi riskerar att förlora den tradition som så länge har gjort oss motståndskraftiga mot auktoritära krafter, men framför allt går vi miste om den kunskapens djupa glädje som Sörlin skriver så kärleksfullt om. Det är ju för den vi lever.”Ulrika Kärnborg, Expressen Kultur, oktober 2026

”Alarmism – som kan vara värd att lyssna på” Fredrik Sixtensson, SvD 

”I Till folkbildningens försvar får läsaren en grundlig genomgång av den svenska folkbildningens idé, dess utveckling och betydelse för demokratin och för människors utveckling. Sörlin lyckas med sitt syfte att tydliggöra folkbildningen som han anser har blivit alltför diffus och ofullständigt känd för många beslutsfattare. […] Avslutningsvis kopplar han samman folkbildningens framtidsfrågor med ett intressant resonemang utifrån att demokratin är satt under press på den globala nivån, tendenser som han tycker sig se också i Sverige. […] Boken kan med fördel användas i olika typer av utbildningssammanhang.” Helhetsbetyg: 5/5Christer Olsson, BTJ-häftet nr 20, 2026

I De förtrycktas pedagogik utarbetar Paulo Freire en pedagogisk metodologi för frigörelse. Hur kan vi utveckla en pedagogik där människor lär sig tillsammans som subjekt, utan den tradtionella idén om en lärare som gör insättningar av kunskap i eleverna, löper som en röd tråd: att tillsammans problematisera i stället för att dominera. Genom att arbeta med medvetandegörande kan vi skapa frigörelse för de förtryckta istället för den avhumanisering som traditionell undervisning innebär. Vi kan kämpa för ett utökat varande för alla.

De förtrycktas pedagogik publicerades för första gången 1968 och har fått ett enormt inflytande inom den kritiska pedagogiken. Det här är den första översättningen direkt från det portugisiska originalet till svenska. Denna svenska översättning, med förord av Sven-Eric Liedman och Patricia Lorenzoni, gör Freires pedagogik tillgänglig för en ny generation lärare, studenter, folkbildare och andra som är intresserade av frigörande pedagogik.

I Hållbar utveckling - Didaktik för ämnesövergripande undervisning beskriver författarna hur lärare kan arbeta ämnesintegrerat med frågor om hållbar utveckling. Bokens syfte är att bidra med grundläggande ämneskunskaper och tankeväckande övningar - allt detta med hållbar utveckling som ett övergripande tema. Författarna beskriver och diskuterar vad som kännetecknar hållbar utveckling, och hur lärare kan arbeta med utvecklingsfrågor i sin undervisning med utgångspunkt i olika teman. Varje tema inleds med en presentation av grundläggande kunskaper och följs sedan av elevövningar och lärarledda övningar. Det avslutas med förslag till fler didaktiska möjligheter med olika ämnesinnehåll, arbetssätt och arbetsformer.

I bokens andra upplaga har alla kapitel genomgått en omfattande revidering, och ett nytt kapitel om global rättvisa och hållbar utveckling har tillkommit. Övningar, referenser, bilder och tabeller har uppdaterats, och alla övningar har nu en åldersrekommendation. Den reviderade upplagan har även uppdaterats med anledning av införandet av Lgr22.

Boken vänder sig till blivande och yrkesverksamma lärare. Boken är användbar i grundskollärarprogrammens ämnes- och ämnesdidaktiska kurser i naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnen. Den kan även användas som fördjupning och fortbildning för alla yrkesverksamma lärare och lärarutbildare som är intresserade av utbildning för hållbar utveckling. Bokens författare är legitimerade lärare och har många års undervisningserfarenhet från grundskola, gymnasium och lärarutbildning.

Om författarnaPer Sund är docent i naturvetenskapernas och teknikens didaktik och tidigare anställd vid Stockholms universitet. Hans forskningsområde är lärares olika didaktiska förhållningssätt när de undervisar om hållbar utveckling, och vilka konsekvenser dessa har för elevers lärande.

Louise Sund är docent i pedagogik vid Mälardalens universitet och Örebro universitet. Hon forskar om skolans avgörande roll för att eleverna ska kunna utveckla kunskaper och kritiskt tänkande kring globala rättvisefrågor.