Pedagogik

Svensk skola hör till världens absolut bästa. Om du råkar ha högutbildade föräldrar. Om du inte har det, är det en helt annan historia. Varför accepterar vi att det är så här? Linnea Lindquist är skolledaren som utmanar och kräver ställningstagande. För allt börjar med att någon vågar vara obekväm och säger som det är: På den här skolan accepterar vi inte mobbning, islamism, stök, hedersförtryck, normbrytande beteende eller gangsterkultur – och det gör man ingen annanstans i samhället heller.Av rädsla att framstå som auktoritära och intoleranta har vi låtit hundratusentals elever komma ur den svenska skolan utan vare sig betyg eller framtidshopp. Det är en skam. Om man verkligen älskar sina elever är man inte rädd för att trampa dem på tårna. Då gör man allt som krävs för att de ska lyckas. Och om inte skolan utbildar eleverna, ger dem möjligheter att integreras och bidra till samhället – vem ska då göra det?*Linnea Lindquist är skolledare, debattör och skribent. Hon är lärare i samhällskunskap och religion, och har under nästan två decennier verkat i skolor i Stockholms och Göteborgs utanförskapsområden.

Skollagens och diskrimineringslagens krav på arbetet för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkningar syftar till att ge barn en trygg, respektfull och positiv vardag i skola och förskola, med likvärdiga möjligheter att lära och utvecklas. Den här boken ger en översikt över lagkraven, diskrimineringsgrunderna och arbetet med normer och värderingar. Boken ger vägledning i hur arbetet mot sexuella trakasserier och kring sexualitet, samtycke och relationer (tidigare sex och samlevnad) kan utvecklas.Den tredje upplagan utgår från de uppdaterade lagkraven och ger stöd i hur arbetet kan göras vardagsnära och levande genom kartläggning tillsammans med barn och elever.

Skollagen och diskrimineringslagen ställer krav på struktur, dokumentation och planerat arbete med aktiva åtgärder. I boken finns en mängd tips, övningar och mallar som ger stöd i arbetet.

Boken är skriven för dig som har ansvar för att planera och leda arbetet med likabehandling, främst rektorer och förskolechefer. Den är också ett utmärkt stöd för övriga medarbetare inom förskola/skola och för vårdnadshavare som vill vara aktiva i arbetet med dessa frågor.

Sagt om bokenDet är en nyttig och nödvändig bok som möter rektorer, förskolechefer och all personal i deras verklighet och som ger ett mycket bra stöd i arbetet med normer och värderingar." Ulf Mårtensson, lektör, BTJ-häftet nr 17, 2018.

Om författarnaKajsa Svaleryd är beteendevetare, jämställdhetsstrateg och utbildad i diskrimineringsrätt med mångårig erfarenhet av arbete i förskola, skola och högskola. Moa Hjertson är personalvetare och konsult inom likabehandling. Hon har erfarenhet av att driva likabehandlingsarbete, såväl inom myndigheter och offentlig verksamhet som i privata organisationer.

Den här boken ger förskolans personal kunskap och inspiration att komma i gång med eller vidareutveckla utbildning och undervisning för hållbarhet.

Författarna visar hur personalen kan stödja barns nyfikenhet och fördjupa förståelse för hållbarhet, även i mötet med stora frågor och dilemman. Med ett lyhört och medskapande förhållningssätt kan personalen både bekräfta och utmana barnens tankar, vilket stärker deras handlingskompetens inför en föränderlig värld.

Barns lärande om hållbarhet består av tre delar. Första delen tar upp olika sätt att förstå och närma sig hållbar utveckling. Andra delen fokuserar på kommunikation och barns lärande och deras rätt till delaktighet och inflytande, samt på personalens kunskap och kommunikation för att förstå barnens perspektiv. Tredje delen behandlar hållbart ledarskap och rektorns betydelse, inklusive alla aspekter av en hållbar förskola.

Boken riktar sig i första hand till förskolans personal men förskollärarstudenter har också god behållning av att läsa den. Den bygger på insikter från ett forsknings- och utvecklingsprogram, Hållbar förskola, som letts av Ifous.

Om författarnaIngrid Engdahl, docent och Svenska OMEP, Ingrid Pramling Samuelsson, professor vid Göteborgs universitet, och Eva Ärlemalm-Hagsér, professor vid Mälardalens universitet, har lång och gedigen erfarenhet som forskare och författare kopplat till förskolans förutsättningar och undervisning, både nationellt och internationellt.

Särskilda undervisningsgrupper – kunskap och vidgade perspektiv

I dag är särskilda undervisningsgrupper en etablerad del av skolans organisation. Samtidigt väcker de komplexa frågor om styrning, pedagogik, elevstöd och inkludering. I den här boken ges en fördjupad och nyanserad genomlysning av särskilda undervisningsgrupper – från skolans vardag till övergripande strukturer och styrformer. Författarna visar på den stora variation som finns i hur grupperna organiseras och används, och problematiserar både möjligheter och risker i arbetet med elever i behov av särskilt stöd.

Boken vidgar perspektiven på hur skolor kan organisera sin verksamhet och sitt elevstöd. Den vänder sig till alla i skolan som vill fördjupa sin förståelse av särskilda undervisningsgrupper och använda den kunskapen i skolutvecklingsarbete samt i välgrundade beslut om lärande och stödinsatser.

Författare:

Max Hjorton är legitimerad lärare för åldrarna F-6 och specialpedagog. Han har arbetat som lärare i förskola och skola, specialpedagog inom skola och övergripande specialpedagog i central elevhälsa. Fokusområden är samverkansfrågor, problematisk skolfrånvaro, processledning och professionsutveckling.

Innehåll:

1. De särskilda undervisningsmiljöernas återkomst i ett historiskt och framåtriktat perspektiv, av Gunnlaugur Magnússon   

2. Byggstenar och hinder med särskilda undervisningsgrupper – spaning från ett forskarperspektiv, av Emma Leifler   

3. Demokrati och särskilda undervisningsgrupper, av Niclas Fohlin     

4. Att tro på varje elev, skolkultur som möjliggörare, av Denice Sverla   

5. Särskilda undervisningsgrupper – i spänningsfältet mellan elevens behov och skolans organisatoriska villkor, av Sabina Durakovic    

6. Att känna att man fungerar – och lära sig hur: Metakognition och undervisning i särskilda undervisningsgrupper, av Petri Partanen    

7. Utred för att förstå – anpassa för att tillgodose behov, av Max Hjorton     

8. Lagom är inte bäst, av Maria Wiman   

9. Att arbeta i särskild undervisningsgrupp, av Cajsa Jahn och Malin Reuterswärd    

10. Att organisera för tillgänglighet, av Elinor Kennerö Tonner

Hur styrs egentligen skolan och förskolan? Var fattas besluten? Vad innebär det att tillhöra en profession? Den svenska skolan och förskolan är en komplex organisation som kan vara uppbyggd på olika sätt hos olika huvudmän. Diskussioner om skolan pågår ständigt och frågor om friskolornas villkor, maktfördelningen mellan staten och huvudmännen samt lärares handlingsutrymme är återkommande. Diskussionerna påverkas av det parlamentariska läget, som i sin tur påverkar förutsättningarna för lärares och skolledares yrkesutövning. Lärare, förskollärare eller fritidspedagog är mångfacetterade yrken i en mångsidig organisation. Kunskap om hur verksamheten styrs och leds är en förutsättning för att kunna ta ansvar som professionell yrkesutövare. I den här boken tecknas en översiktlig bild av ett antal områden som är viktiga för yrkesverksamma inom skolan att känna till, inte minst för att kunna påverka den egna arbetssituationen. Denna fjärde upplaga är uppdaterad på flera punkter, bland annat utifrån att nya förslag lagts fram på skolområdet i form av regeringsbeslut, statliga utredningar och myndighetsbeslut. Johanna Ringarp är docent i både historia och pedagogik. Hon är verksam vid Stockholms universitet och Uppsala universitet. Elisabet Nihlfors är senior professor i pedagogik med inriktning mot ledarskap vid Uppsala universitet och hedersdoktor vid Malmö universitet.

En bok om hur vi tillsammans skapar en meningsfull och begriplig lärmiljö där undervisningen möter behoven hos elever med svag teoretisk begåvning.

Den här boken är oumbärlig eftersom den ger konkreta, praktiska och forskningsförankrade verktyg för att förstå, undervisa och lyckas med den ofta förbisedda elevgruppen med svag teoretisk begåvning. Risken är nämligen stor att dessa elever inte får de kunskaper och den progression de behöver, att de möts av överkrav och inte utvecklar ett akademiskt självförtroende med tillit till den egna förmågan. Det påverkar deras självbild, psykiska hälsa och framtidsmöjligheter.

Boken beskriver hur elever som ibland kallas ”gråzonsbarn” riskerar att bli kognitivt överbelastade och varför deras svårigheter ofta misstolkas som NPF, dyslexi eller språkstörning. Boken ger en genomgång av teoretisk begåvning och centrala kognitiva funktioner, såsom arbetsminne, mentaliseringsförmåga, exekutiva funktioner, perception, automatisering och generalisering, och förklaringar hur dessa påverkar elevernas lärande i praktiken.

Genom konkreta exempel visar boken hur scaffolding, modellering och tillsammansarbete kan stärka elevernas akademiska självförtroende och minska känslan av att undervisningen inte är begriplig, hanterbar eller meningsfull.

Läsaren får förklaringar av centrala begrepp som biologiskt primärt och sekundärt kunnande samt hur undervisning behöver utformas inom den proximala utvecklingszonen för att skapa verkliga möjligheter till lärande.

Jenny Vidarsson lyfter vilka behov elevgruppen har och hur du kan skapa en undervisning som tillgodoser dem och främjar inlärning. Du får strategier för att, konkretisera och tydliggöra syfte, anpassa tempo och innehåll, bevaka framsteg för att möjliggöra progression, främja generalisering och informationsorganisering samt planera lektioner som möter elevgruppens behov.

Författaren visar också hur vi kan nyttja elevhälsans professioner för att utveckla skolans kärnuppdrag och genom ett samarbete utgöra en oslagbar expertis.

Jenny Vidarsson är legitimerad psykolog med fördjupade kunskaper i pedagogisk psykologi, neuropsykiatri samt organisation och ledarskap. Utöver lång erfarenhet som skolpsykolog och ledande funktion inom elevhälsa har Jenny arbetat många år inom allmänpsykiatrin och beroendevård med fokus på utredning och diagnostisering.

Formgivare: Catharina Ekström.

Specialdidaktik är undervisning som tar hänsyn till att elever är olika; att alla barn och unga har en egen unik uppsättning av förmågor och förutsättningar. Ett specialdidaktiskt förhållningssätt innebär att undervisningen förbereds för att möta olika behov. Det är en proaktiv didaktik. I den breda basen, det vill säga undervisningens pedagogik och didaktik, skapas en gemensam sammanhållen kunskapskontext av hög kvalitet och med variation. Specialdidaktik är för alla elever.

I boken presenteras aktuell forskning inom området pedagogisk psykologi. Forskningsläget kopplas sedan till didaktiska aspekter av undervisning och konkreta metoder för klassrummet.

Boken vänder sig till alla som är intresserade av hur man kan skapa rika tillfällen för lärande bland annat genom förhållningssätt, relationer och undervisningens detaljer.

Författaren Emma Leifler är lektor i specialpedagogik vid Göteborgs universitet. Hon undervisar på grundlärarprogram, ämneslärarprogram och specialpedagogiska program. Emmas forskningsintresse rör inkludering och hur elever på bästa sätt kan utvecklas och må bra i skolan.

Den utbildningsvetenskapliga kärnan, UVK, är gemensam för alla lärarstuderande i Sverige och ska innehålla de grundläggande kunskaper och färdigheter som blivande förskollärare och lärare behöver. Den fungerar därmed som en gemensam bas och utgör i förlängningen grunden för ett gemensamt professionsspråk.

Kursboken Hållbar bedömning – bildning, välbefinnande och utveckling i skolans bedömningsarbete riktar sig i första hand till lärarstuderande, men kan även med fördel läsas av verksamma inom de olika nivåerna i det svenska utbildningssystemet. Boken täcker in följande delar av den utbildningsvetenskapliga kärnan:

Dessutom fokuserar boken Hållbar bedömning på lång- och kortsiktiga konsekvenser av kunskapsbedömningar för såväl elevers som personals bildning och välbefinnande, samt för skolans utveckling.

Är du kursansvarig på högskola eller universitet? Beställ ett utvärderingsexemplar av Hållbar bedömning.

"Samtliga kapitel är väl grundade teoretiskt och i några avsnitt ges exempel från forskarnas egna studier. Genom att samla så många olika perspektiv på bedömning utgör boken ett mycket värdefullt bidrag till fältet. Helhetsbetyg: 5."Marie Leijon, BTJ-häftet nr 12, 2021

Minnen skapas när vi lär oss något. Det gäller både när vi tar till oss teoretisk kunskap och utvecklar praktiska färdigheter. Enkelt förklarat skapas ett minne genom en permanent förändring av nervcellers kopplingar i hjärnan.

Lärandet är alltså i grunden en biologisk process. Biologin ger både förutsättningar och sätter gränser för vad som är möjligt för en elev att prestera.

Genom att ta hänsyn till elevers biologiska förutsättningar kan pedagogiken få ytterligare verktyg att stödja lärande på ett effektivt sätt. Denna bok ger en introduktion till vad neurovetenskaplig forskning kan lära oss om minne, inlärning och undervisning. Du får en grundläggande förståelse för hjärnans funktioner. Boken förklarar även vad minnesprocesser är och hur olika minnessystem fungerar. Den beskriver också vad som krävs för att minnen ska kunna hämtas och helst stanna kvar i våra hjärnor som långtidsminnen. Du får dessutom konkreta råd om hur kunskap från neurovetenskapen kan användas i skolans vardag.

Boken riktar sig till blivande och verksamma lärare, speciallärare och rektorer. Förhoppningen är att denna kunskap kan stödja den pedagogiska praktiken för att ge alla elever möjlighet att lyckas i skolan. Kanske är det du som läser denna bok som är med och skapar framtidens pedagogik med hjälp av de grundläggande kunskaper om hjärna och minne som boken förmedlar.

Om författarenGöran Söderlund är ursprungligen gymnasielärare och har doktorerat i psykologi. Hans forskning handlar bland annat om hur brus kan förbättra kognitiv prestation hos barn med ADHD. Göran är professor i specialpedagogik vid Høgskulen på Vestlandet i Norge, och lektor vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet.

Kalender, mallar och pedagogiskt stöd – Året i förskolan är det pedagogiska arbetsverktyget som räcker hela året.

Året i förskolan är inte bara en kalender. Den är ett pedagogiskt arbetsverktyg som ger struktur, stöd och riktning genom hela förskoleåret – från introduktion och undervisning till reflektion, dokumentation och övergångar. Med sin grafiska utformning, struktur och innehåll är det här en årskalender som är oumbärlig i förskolans vardag och ett praktiskt stöd i det pedagogiska arbetet.

Året i förskolan tar sin utgångspunkt i uppdraget enligt Lpfö 18 (reviderad 2025). Här får arbetslaget ett gemensamt stöd som knyter an till vardagens planering med läroplanens mål och intentioner.

Varje månad har ett tydligt pedagogiskt fokus med genomtänkta texter, reflektionsfrågor och konkreta tips som hjälper arbetslaget att stanna upp, samtala och utveckla undervisningen mitt i vardagen. I veckouppslagen möts planering, dokumentation och läroplanscitat. Det gör kalendern till ett levande verktyg för systematiskt kvalitetsarbete.

Dessutom innehåller Året i förskolan ett noggrant urval av mallar som svarar mot förskolans behov, för bland annat didaktisk planering av undervisningen, trygghetsvandring, riskbedömning, krisloggbok samt observation, dokumentation och reflektion.

Året i förskolan är spiralbunden. Den har tagits fram av Gothia Kompetens i samarbete med Malin Ring, chefredaktör för Förskoletidningen.

Konflikter är en naturlig del av skolans och förskolans vardag – att möta och hantera konflikter kräver däremot specifik kunskap och träning. Om det sociala samspelet i en konflikt hanteras väl kan konflikten vara ett tillfälle att träna sig i att uttrycka sina egna tankar, diskutera olika uppfattningar och tolkningar, reflektera över sitt eget och andras deltagande samt att tänka igenom samspelets förlopp. Forskningen visar också att när lärare och förskollärare får kunskap om konflikthantering behöver de inte ägna lika mycket tid åt att hantera konflikter och till disciplinering. Det innebär i sin tur att tiden för lärande ökar. Hur ska då en lärare hantera de konflikter som uppstår i skolan och förskolan så att de kan bli goda lärandetillfällen? KONFLIKTHANTERING I PROFESSIONELLT LÄRARSKAP innehåller såväl teoretisk som erfarenhetsbaserad kunskap och kan ses som en orientering i kunskapsfältet. Författarna utgår ifrån förhållningssätt som stämmer väl överens med den dialektiska kunskapssyn och det värdesystem som finns inskrivet i skolans och förskolans uppdrag. Bokens femte upplaga är reviderad samt utökad med ett kapitel om hur konflikter mellan barn i förskolan skapar möjligheter och begränsningar för deras tillhörighet och relationsarbete. Samtliga medverkande författare arbetar med konflikthantering, teoretiskt och/eller praktiskt. Bokens redaktörer är Ilse Hakvoort, docent i pedagogik, verksam vid Göteborgs universitet, och Birgitta Friberg, konsult och författare. Övriga författare är Torgeir Alvestad, Anette Emilson, Tone Försund, Marianne Göthlin, Eva Johansson, Arja Kostiainen, Pat Patfoort, Anneline Sander och Towe Widstrand.

I undervisningssituationen ställs läraren inför en rad olika utmaningar. Läraren ska lära eleverna ett tänkt innehåll, skapa relationer, trygghet och studiero samtidigt som undervisningen ska ge ett starkt resultat. Erfarna och framgångsrika lärare har med tiden utvecklat vissa ”tricks of the trade”, metodiska nycklar som gör att undervisningen lyckas. Vissa nyckelområden är viktigare än andra om undervisningen ska ge goda resultat, och vissa metoder och arbetsformer ger bättre resultat än andra. Att förstå hur undervisningens viktiga nycklar kan användas och hur de samverkar är viktigt för alla lärare som vill utveckla sin undervisning. I den här boken presenterar författarna, utifrån forskning och tydliga exempel, fem nyckelområden: 1.    Lektionens struktur och planering 2.    Uppföljning och utvärdering av lärandet 3.    Rutiner i klassrummet 4.    Språket i undervisningen 5.    Lärgemenskapen Boken är allmändidaktisk med nycklar som inte är bundna till något särskilt ämne utan är giltiga för de flesta eller alla ämnen. De är också relevanta för alla åldrar i skolsystemet. Såväl svenska som internationella forskare och skolutvecklare deltar som författare i boken. Varje kapitel innehåller reflektionsfrågor samt tips på vidare läsning.  Boken vänder sig till lärare under utbildning och till yrkesverksamma lärare som vill fördjupa sina didaktiska kunskaper. Ann S. Pihlgren är filosofie doktor i pedagogik och arbetar som forskningsledare, lärarutbildare, författare, ledar- och skolutvecklare vid Ignite Research Institute.  Silvia Berenguer, fil. kand., lärare i engelska och specialiserad på TBL, Thinking Based Learning.  John Björkman är fil.dr. i idéhistoria och lektor vid Södertörns högskola.  Eleanor Dougherty är amerikansk konsult, specialiserad på med läro- och kursplaneutformning och lärarutveckling.  Kristina Danielsson är utbildad ämneslärare och professor i svenska med didaktisk inriktning vid Stockholms universitet och professor i svenska vid Linnéuniversitetet.  Helene Elvstrand är biträdande professor i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet.  Liza Haglund är fil. doktor i pedagogik och lektor vid Södertörns högskola.  Karim Hamza är professor i naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet.  Anders Jönsson är professor i didaktik vid Högskolan Kristianstad.  Peter Liljedahl är fil. dr. och professor i matematikundervisning vid the Faculty of Education vid Simon Fraser University.  B-O Molander är docent i naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet.  Petri Partanen är fil.dr i kognitiv och pedagogisk psykologi, specialist i pedagogisk psykologi och legitimerad psykolog med över 25 års erfarenhet från förskola och skola.  Pia Raattamaa Visén är fil. dr. och lektor i språkdidaktik med inriktning mot svenska vid Stockholms universitet.  Terry Roberts, är fil. dr. och director vid the National Paideia Center, USA, en ideell organisation med syfte att möjliggöra intellektuell utveckling för alla barn.  Kristof Van Rossem är fil. mg. i filosofi och religion vid universitetet i Leuven, Belgien, där han arbetar som utbildare i filosofi och filosoferande med barn och elever, samt vid Odisee University College i Bryssel där han utbildar i affärsetik.  Marcus Samuelsson är biträdande professor i pedagogik vid Linköpings universitet, där han leder en forskargrupp som intresserat sig för didaktiskt ledarskap.  Alexander Sokol, är fil. dr., forskare och pedagogisk utvecklare.  Martina Wyszynska Johansson är doktor i pedagogik, verksam som lärarutbildare vid Högskolan Väst. 

Hur lär sig barn egentligen att läsa, och hur kan lärare i grundskolans första år ge alla elever en stabil grund för livslång läsglädje? Tidig läsundervisning med ljudningsmetoden ger både den vetenskapliga bakgrunden och de konkreta verktygen för att lyckas med tidig läs- och skrivundervisning enligt strukturerad ljudningsmetod (phonics) som en del av en balanserad läsundervisning. Boken bygger på aktuell forskning och beprövad erfarenhet och förklarar varför undervisning enligt strukturerad ljudningsmetod är avgörande för att få alla elever att knäcka läskoden – oavsett elevens språkbakgrund eller förutsättningar.Författarna guidar läsaren från muntlig språklig förmåga som en central grund för läs- och skrivförmågan, via övriga läsförkunskaper inom språklig medvetenhet och bokstavskunskap, och vidare till explicit, systematisk undervisning för att säkerställa att alla barn knäcker läskoden – och vad som behövs när koden väl är knäckt! Vikten av gemensamma läsupplevelser genom förberedd dialogisk högläsning och läraren som läsande modell betonas också.För att länka samman teori och praktik innehåller boken mängder av exempel från klassrummet och praktiska övningar steg för steg med exempel på hur övningar kan göras mer utmanande eller anpassas för elever som behöver ytterligare stöd. Boken ger på så vis läsaren inspiration till hur en inkluderande och lustfylld lässtart kan skapas för alla barn.Tidig läsundervisning med ljudningsmetoden är tänkt för lärare som vill undervisa på vetenskaplig grund och göra en verklig skillnad i klassrummet.Linda Fälth är professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.Anna Eva Hallin är legitimerad logoped och biträdande lektor i logopedi vid Karolinska Institutet.

Skolutveckling kan förstås på olika sätt, men oavsett synsätt är målet att skapa en god och likvärdig skolgång för alla elever. Vägen dit går genom någon typ av styrning eller självstyrning, ofta kopplad till en systematisk process. För lärare och skolledare handlar det om att förändra och förbättra undervisning och övrig skolverksamhet så att förutsättningarna för barn och elever att lära och utvecklas i linje med styrdokumentens mål blir så bra som möjligt. I den här boken problematiseras olika aspekter av skolutveckling, såsom kunskapsuppdraget kontra det demokratiska uppdraget, lärares involvering i didaktiskt utvecklingsarbete och forskningsmetodens plats i läraryrket. Kapitlen fokuserar på olika nivåer, allt från lärarna i klassrummet till skolchefen i kommunen, som på olika sätt är involverade i skolutveckling. Beskrivningarna från olika skolformer visar att det finns likheter, men också strukturella skillnader när det gäller hur arbetet tar form beroende på i vilket sammanhang det utvecklas. Skolutveckling i teori och praktik är indelad i tre delar som har olika fokus. Den första belyser skolutveckling teoretiskt, den andra beskriver hur skolutveckling sker i olika skolformer och den tredje ger praktiska exempel på olika sätt att arbeta med skolutveckling och systematiskt kvalitetsarbete. Boken riktar sig till lärarstudenter och rektorer på lärar- och rektorsutbildning, men också till verksamma lärare och rektorer som vill fördjupa eller bredda sina kunskaper om skolutveckling och hitta inspiration i sitt eget skolutvecklingsarbete. Bokens andra upplaga är reviderad och uppdaterad för att spegla skolutvecklingens förändrade villkor. Dessutom har nya kapitel tillkommit. Bokens redaktörer är Åsa Hirsh, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, och Anette Olin Almqvist, professor i didaktik vid Mälardalens högskola. Övriga författare är forskare och praktiker från stora delar av landet.

Bibliotekstjänst 5/5: "Boken är briljant och borde vara obligatorisk läsning för blivande och yrkesverksamma pedagoger, rektorer och elevhälsopersonal på grund- och gymnasieskola. Mycket bra referens- och innehållsförteckning." 

Tänk om du kunde se in i den unga hjärnan och förstå varför elever beter sig som de gör! Det är precis det som den här boken bjuder på. 

Välkommen med på en fascinerande upptäcktsfärd i den unga hjärnan som ger dig många aha-upplevelser och hög igenkänning! Du får en fördjupad förståelse för elever och deras hjärna tillsammans med insikter om hur du kan samspela med den för att få ökad studiero och bättre resultat.

Detta är en bok för dig som är lärare/skolledare eller utbildar dig till det och för alla som möter elever i sin profession såsom yrkesverksamma inom socialtjänsten och bup med mera. Boken kan med fördel även läsas av föräldrar för att få en ökad förståelse av hur det är för barn och deras hjärna i skolans kontext.

I boken får du svar på vad som händer i den unga hjärnan och hur du kan hantera: konflikter i klassrummet, bråk i matkön eller om en elev vägrar gå ut från klassrummet trots uppmaning och många andra skolsituationer. Du får förklaring till vilka nätverk som hindrar respektive bidrar till inlärning och hur du aktiverar dessa. Du får även reda på vad som händer i och hur du behöver möta en överbelastad ung hjärna och hur du kan göra vid problematisk skolfrånvaro.

Vetenskapligt baserad, samtidigt pedagogisk och lättillgänglig med många konkreta exempel från skolans vardag.

Sagt om boken:

”Boken borde vara obligatorisk läsning för alla som på något sätt arbetar med barn/ungdomar: lärare, rektorer, elevhälsa, socialtjänst, vården, andra yrkesgrupper inom skolan. Och inte minst politiker, skolforskare och allmänna skoldebattörer som påverkar skolans riktning.” Christian Persman – Utbildningsledare, rektorsutbildningen Karlstads universitet

”En ovärderlig resurs för lärare och annan personal i skolan, men också för dig som förälder! Boken innehåller en mängd praktiska tips och strategier för att hantera vanliga utmaningar i klassrummet och som underlättar kommunikationen mellan lärare och elev.” Maria Henriksson - Lärare, förälder och regionchef, Binogi Nordics

Lena Skogholm har som beteendevetare och pedagog de senaste 25 åren specialiserat sig på hur vi kan ha praktisk nytta av hjärnforskning i vardagen. Med mångårig erfarenhet av att möta barn och unga bland annat som lärare under 10 år, kombinerat med stora insikter om den unga hjärnan, har Lena den pedagogiska förmågan att omvandla avancerad hjärnforskning till en hjälpsam guide för samspelet med elever. Hon är författaren bakom flera bästsäljande böcker såsom Bemötandekoden – Konsten att förstå sig på människor, Livskoden enligt hjärnan och Koden till tonårshjärnan som tillsammans har sålts i över 150 000 exemplar och finns utgivna i flera länder. År 2021 tilldelades Lena Stora Talarpriset. Som föreläsare är hon väl anlitad och har med sina gedigna kunskaper och smittande energi inspirerat tiotusentals människor.

Läs mer på: www.lenaskogholm.se

Exemplen om hur du kan hantera olika skolsituationer är skrivna i samarbete med Mona Liljedahl som är leg. gymnasielärare i svenska och engelska och sedan många år verksam som specialpedagog i grundskolan. Mona är en uppskattad föreläsare och handledare inom ämnen som npf, språkstörning, särskilt begåvade barn och problematiskt skolfrånvaro.

Ps. Har du läst Koden till tonårshjärnan där både barn- och ungdomshjärnan beskrivs kommer du att känna igen delar av forskningen som beskrivs. I den här boken är det elever och skolan som är i fokus och det finns även flera helt nya kapitel.

Barn och naturvetenskap behandlar de naturvetenskapliga ämnenas didaktik för förskolans och skolans tidiga år. Författarna tar fasta på de naturvetenskapliga forskarnas sätt att arbeta och jämför det med ett utforskande och undersökande arbetssätt med barnen.

Teorier om lärande kopplas till praktiska exempel från förskolans och skolans arbete med naturvetenskap. Den tredje reviderade upplagan är utökad med ett kapitel med exempel på hur barn i förskola och grundskola utforskar biologisk mångfald i den egna lärmiljön.

Vad har naturvetenskap med lärande och barn att göra? En hel del faktiskt. Inom naturvetenskaplig forskning finns en lång tradition av utforskande, undersökande och experimenterande för att lösa forskningsproblem. Barn utforskar, undersöker och experimenterar också för att komma underfund med hur världen fungerar. Det finns stora skillnader, men även betydelsefulla likheter mellan hur en vetenskapsman arbetar och hur ett barn utforskar naturvetenskap i sin närmiljö. Författarna betonar vikten av tilltron till barns egen förmåga och tar avstamp i barnens eget utforskande.

Andra betydelsefulla områden som behandlas är produktiva frågor, olika sätt att påbörja projekt, materialets betydelse som den tredje pedagogen samt viktiga begrepp som pedagogisk dokumentation, mångfald, olikhet och utvärdering.Läsaren bjuds att ta del av inspirerande exempel på hur man kan arbeta praktiskt och teoretiskt tillsammans med barn i olika naturvetenskapliga projekt.

Sagt om bokenKursen och boken vänder sig till lärare som undervisar i förskolan och i grundskolans tidigare år. --- Olika teorier om lärande varvas med elevexempel som är tagna både från förskolan, skolan och från studenter vid lärarutbildningen. Elevexemplen illustreras med foton av eleverna i aktion och av elevernas dokumentationer. Det är en gedigen bok som ger mycket bakgrundsfakta och som hela tiden förankrar det praktiska arbetet i teorier." BTJ-häfte 14120021 Lektör Marianne Petrén

Om författarnaFörfattarna Ingela Elfström, Bodil Nilsson, Lillemor Sterner Och Christina Wehner-Godée är eller har varit verksamma vid lärarutbildningen vid Stockholms universitet.

Sexualitet genomsyrar barns liv på flera sätt. Det kan handla om aspekter av identitet och relationer, känslor och kropp. Det kan också handla om sexualitet kopplat till gränser, våld och utsatthet.  Den här boken handlar om sexualitet som kunskapsinnehåll och som social dimension i grundskolan för elever från 6 till 12 år samt i fritidshemmet. I relation till sexualitet behandlas också identitet, relationer, samtycke och normer. Viktiga frågor för boken är: På vilka sätt är sexualitet relevant för barn i dessa åldrar? Vilka frågor är centrala idag och hur kan de behandlas i skola och fritidshem? Och hur kan kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer relateras till skolans övriga uppdrag?   Bokens kapitel lyfter teman som förutsättningar och förhållningssätt för undervisning, barns frågor om kropp och sexualitet, sexualitet och språk, bilder i barns vardag, barns sociala mediekulturer, religion och sexualitet samt undervisning om samtycke. Här ges konkreta verktyg för att skapa en inkluderande undervisning som kan ge alla elever användbar kunskap och spegla olika uppfattningar och möjliga livsval. Redaktörer är Jenny Bengtsson, fil.dr i pedagogiskt arbete och lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet och Eva Bolander, fil.dr och lektor i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet. Bokens övriga författare är verksamma som sexualupplysare, lärarutbildare och forskare.  Karin Milles är professor i svenska vid Södertörns högskola.  Jonas Lemon arbetar som projektledare och sexualupplysare på Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU.  Hans Olsson är utbildad mellanstadielärare och arbetar som sakkunnig i sexualundervisning på Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU.  Louise Peterson är lektor vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet.  Eva Reimers är professor i pedagogiskt arbete och senior forskare vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet Anna Sparrman är professor vid Institutionen för Tema – Tema Barn, Linköpings universitet och professor II i barnkultur vid Institutt for kunstfag og kulturstudier, Högskolan Innlandet, Norge. Ylva Ågren är lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet.

Auli Arvola Orlander är docent i naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet. 

Sara Planting-Bergloo är disputerad i naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet.

Specialpedagogik i Sverige kännetecknas av betoning på inkludering, och av en relationell syn på barns avvikelser - det vill säga att svårigheter uppkommer i relation mellan miljön och de individuella förutsättningar barnet har med sig i mötet med miljön.

Boken har ett kritiskt granskande perspektiv och innehåller såväl forskning om specialpedagogiska frågor i förskolans och skolans värld som fallbeskrivningar utifrån författarens egna erfarenheter som verksam pedagog. I anslutning till fallbeskrivningarna behandlas ofta frågor om etiska dimensioner och dilemman.

Andra upplagan innefattar helt nya kapitel som behandlar komplexiteten i att skapa inkludering, samt specialpedagogens roll och uppdrag i ett professionsteoretiskt perspektiv.

Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola – möte med det som inte anses lagom vänder sig i första hand till studenter på lärarutbildningar. Boken vänder sig också till verksamma lärare, pedagoger, skolledare och professionella som arbetar med barn och unga.

Om författarnaKristian Lutz är lektor i specialpedagogik och verksam på institutionen Lärande och samhälle vid Malmö universitet. Hans forskningsintressen tar sin utgångspunkt i frågor som berör normalisering, medikalisering, styrning, makt och diskurser i förskolans och skolans verksamhet.

Sagt om boken"Ett mycket intressant avsnitt är det som tar upp medikalisering och neuropsykiatriska diagnoser vilka författaren menar påverkar skolornas prioriteringar. Exempelvis belyses och analyseras kriterier för uppmärksamhetsdelen i ADHD-diagnosen, vilket av författaren betraktas som en skoldiagnos som ökar när barnet lämnar förskolan och kommer upp i skolåldern. Det finns intressanta fallbeskrivningar i hela boken och avslutningsvis utmanande diskussionsfrågor som fungerar utmärkt som stöd vid pedagogiska diskussioner kring hur specialpedagogiska insatser kan organiseras och prioriteras i förhållande till nationella mål." BTJ häfte 13124051. Lektör Katharina Jacobsson.

Praktisk bok för skolan om att få elever att lyckas i grundläggande färdigheter.

Alltför många elever i lågstadiet når inte tillräckliga läs-, skriv- och räknekunskaper för att ta till sig undervisningen. För att förebygga att elever misslyckas behöver de upptäckas i tid och få tidiga insatser. Till din och skolans hjälp finns den här boken.

Response to intervention, RTI, är en forskningsbaserad modell som erbjuder en tydlig stödstruktur. Elevers utveckling i årskurs F-3 följs noggrant och insatser sätts in tidigt, i helklass, i mindre grupp och enskilt. Med RTI kan skolan öka elevernas chanser till en framgångsrik skolgång och minska behovet av särskilt stöd i högre årskurser. Modellen har i tidigare internationell forskning visat sig vara särskilt effektiv när det handlar om grundläggande färdigheter.

Författaren ger konkreta råd och verktyg för hur klasslärare och speciallärare tillsammans kan planera och genomföra insatser på olika nivåer inom RTI. Fokus ligger på att fånga upp elever som är i riskzonen för att utveckla läs- och skrivsvårigheter.

Boken tar bland annat upp läsa-skriva-räkna-garantin, evidensbaserad läsundervisning, progressionsmonitorering och kollaborativa möten. Den vänder sig i första hand till lärare i årskurs F-6 och speciallärare, men berör även rektorsrollen och andra professioners funktion i arbetet med RTI. 

Camilla Nilvius är lektor i pedagogik på Institutionen för pedagogik och lärande vid Linnéuniversitet. Hon har över 25 års erfarenhet som klasslärare och speciallärare i årskurs F-3 och disputerade 2022 med en avhandling om RTI i svensk skolkontext.

Boken, som är sjätte upplagan, ska användas som ett redskap för chefer, arbetsledare, pedagoger, fackliga förtroendemän och skyddsombud inom skolan och hjälpa dem att lösa svåra arbetsmiljöproblem på arbetsplatsen.

Skolans arbetsmiljö. Praktiska typfall är uppbyggd på konkreta exempel som är hämtade från Arbetsmiljöverkets beslut i inspektionsärenden, senare rättsfall efter överklagande till förvaltningsdomstolar och uppmärksammade brottmålsdomar. Typfallen, som kan läsas var för sig utifrån de problem läsaren står inför, behandlar och föreslår lösning bl.a. på:

• Yttrandefrihet och meddelarfrihet för lärare

• Straffansvar för arbetsmiljöbrott

• Konflikt skolledning–lärare

• Hot och våld – skyddsombudsstopp

• Riskbedömning vid personalminskning

• Misshandel av lärare och nödvärnsrätt

• Lagkollision AML–skollagen

• Samarbetsproblem

• Skyldighet att anmäla olycksfall och tillbud

• Buller

Boken presenterar också hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska gå till och innebörden av föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) samt de olika aktörerna i arbetsmiljöarbetet och hur samverkan inom skolan fungerar. Den avslutas med checklistor för fördelning av arbetsmiljöuppgifter och enkäter om arbetsmiljön.

Författarna har båda lång erfarenhet som förhandlare och rådgivare i arbetsrättsliga frågor.