Claes Nilholm – författare

Olika grundläggande frågor om specialpedagogik står i centrum för den här boken: Hur ska vi förstå olikhet och avvikelse? Vad betyder det att diagnostisera barn i svårigheter? Behövs specialpedagogik eller ska vi kräva av den ”vanliga” pedagogiken att hantera barns olikheter inom ramen för sina ordinarie verksamheter? Hur vi svarar på denna typ av frågor beror på vilket perspektiv på specialpedagogik vi anlägger. I boken urskiljs och presenteras tre olika forskningsperspektiv på specialpedagogisk verksamhet: ett kompensatoriskt perspektiv, ett kritiskt perspektiv och ett så kallat dilemmaperspektiv.Denna fjärde upplaga av boken är ytterligare ett steg mot att göra boken mer lättillgänglig. Nya stycken har infogats, genomgående har omarbetningar genomförts och ett stort antal referenser tillkommit. Bokens grundläggande indelning i perspektiv har dock bibehållits eftersom denna indelning bygger på en vetenskaplig analys av området.Boken vänder sig till alla som arbetar i skolan eller som går en utbildning som förbereder för att arbeta i skolan. I första hand vänder sig boken till studenter inom lärar-, specialpedagog- och speciallärarutbildningen men den är också relevant för rektorer och lärare verksamma i skolan. Alla som verkar i skolan bör dock vara bekanta med bokens innehåll såsom till exempel skolpsykologer och logopeder.

Hur skapar vi en skola där alla elever har en bra situation samtidigt som särlösningar undviks i så hög grad som möjligt? Det är den övergripande fråga som författaren försöker besvara i denna nya och omarbetade upplaga av boken.I boken tas ett helhetsgrepp på ”inkludering” genom att ett antal grundläggande frågor besvaras:• Vad betyder ordet inkludering?• Ska svensk skola vara inkluderande enligt styrdokumenten?• Är svensk skola inkluderande?• Vad kan vi lära oss av forskningen om vi vill skapa mer inkluderande skolor och klassrum?• Hur kan de rektorer och lärare som vill utveckla en mer inkluderande skola systematisera sitt arbete?• Vilka hinder och dilemman kan identifieras när avsikten är att skapa en inkluderande skola?När dessa frågor knyts till det vardagliga arbetet i skolan möter läsaren ett till stora delar nytt sätt att tänka kring svensk skola.En inkluderande skola – möjligheter, hinder och dilemman vänder sig till lärar- och rektorsutbildningen men är också relevant för till exempel blivande socionomer, psykologer och logopeder. Den är också högst relevant för de verksamma lärare och rektorer som vill skapa mer inkluderande klassrum och skolor samt för den allmänhet som intresserar sig för skolfrågor.

Utbildningsvetenskap är ett samlingsbegrepp som innefattar olika vetenskapliga traditioner, med olika typer av kunskapssyn. En skola på vetenskaplig grund kan därför betyda helt olika saker, beroende på om vi utgår från positivism, en tolkande eller en kritisk forskningstradition.Att tänka vetenskapligt om skolan syftar till att utveckla läsarens forskningslitteracitet. Den ägnar särskild uppmärksamhet åt evidensrörelsen som utifrån positivistiska antaganden fått ett allt större inflytande på skolan under senare år. Författaren menar att evidensrörelsen har vitaliserat diskussionen om skolan, men pekar också på problem inom denna rörelse. Problem som har att göra med att: a) sammanställa forskning, b) överföra forskningsresultat till skolan och c) göra resultaten relevanta för skolan. Författaren föreslår pragmatismen som en möjlig väg för att övervinna positivismens och också andra forskningstraditioners svagheter, utan att förkasta deras möjligheter.Boken riktar sig till en akademisk publik, särskilt studenter på olika lärarutbildningar. Även verksamma lärare och skolledare har nytta av boken i det viktiga arbetet att stärka skolans vetenskapliga grund.

Som studerande på lärarutbildningen möts man av en stor mängd teorier. Att orientera sig bland dessa kan vara svårt, och att använda sig av teori i sitt examensarbete kan vara ännu svårare.Denna bok fokuserar på hur teorier kan användas inom ramen för ett självständigt arbete eller examensarbete på lärarutbildningen. Teorin är betydelsefull i ett examensarbete och boken hjälper lärarstudenten att se de möjligheter och utmaningar som finns i användningen av teori. I boken diskuteras också hur examens­arbeten ska kunna bidra till ett stärkande av lärarprofessionen. Till denna andra upplaga har boken omarbetats för att göra resonemangen mer lättillgängliga och mer direkt fokuserade på skrivandet av examensarbetet. Ett stort utrymme ägnas åt hur examensarbeten vanligtvis ser ut och hur de kan utvecklas vidare.Även om boken fokuserar på examensarbeten på lärarutbildningen har dess resonemang relevans även för uppsatsarbeten som skrivs på andra nivåer samt för examens- och uppsatsarbeten som skrivs inom ramen för andra utbildningar.

Under senare år har behovet av att göra forskningsöversikter på ett systematiskt sätt uppmärksammats, inte minst för att mängden forskning ständigt ökar. SMART (Systematic Mapping and Analysis of Research Topographies) är ett sätt att systematiskt genomföra forskningsöversikter. I avhandlingar, artiklar, forskningsrapporter och uppsatser anges sällan hur man gått tillväga när översikten genomförts. Den här boken ger en utförlig beskrivning av hur SMART kan användas för att ge överblick över ett forskningsområde när man till exempel behöver placera in sitt arbete i tidigare forskning eller om man är intresserad av att beskriva och analysera ett forskningsområde som ett ändamål i sig.Boken vänder sig främst till forskare, forskarstuderande och studerande på master- och magisternivå.

Boken behandlar förskolans och skolans arbete med barn och elever som redan är eller riskerar att hamna i svårigheter. Forskning beskriver förskolans och skolans möjlighet att påverka dessa barns och elevers utveckling på ett positivt sätt samtidigt som det finns en mycket stark tradition av att individualisera svårigheter i skola och förskola. Författaren argumenterar därför för att det är viktigt att utmana traditionen och börja se barns och elevers upplevda svårigheter som en pedagogisk utmaning. Frågor som diskuteras i boken är:Vilket är målet med den pedagogiska verksamheten för barn och elever i svårigheter?Vad beror svårigheterna på?Hur ska lärare arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet?Vad innebär det att arbeta ”evidensbaserat”? Hur kan lärares makt tolkas?Kan förskola och skola undvika att identifiera barn och elever som avvikare?På grund av bokens breda ansats rekommenderas den till både blivande och verksamma lärare i förskola och skola samt barn- och elevhälsovårdspersonal. Boken vänder sig också till blivande och verksamma psykologer och socionomer. Även beslutsfattare på olika nivåer i samhället kan ha behållning av boken.