Sagor

Idag är stora delar av den fornnordiska sagoskatten bortglömd. Men för vikingatidens berättare var figurer som Völund med fågelhamnen och Uffe med svärdet Skräp allmängods. Tillsammans med en rad andra hjältar traderades de muntligt under hundratals år innan de skrevs ned på medeltiden. Katarina Harrison Lindbergh har dammat av det gamla källmaterialet och klätt sagorna i en språkdräkt anpassad för 2000-talet. På så sätt kan de fortsätta leva och fascinera nya generationer.

Berättelserna utspelar sig i en tid som påminner om vikingarnas värld, innan kristendomen började omvandla samhället. Hövdingar, småkungar, trälar, ädla kvinnor och krigare involveras i intrigspel som kretsar kring kärlek, krig, girighet, svek, träldom och hämnd. Även om sagorna sällan slutar lyckligt ryms här poetisk eftertänksamhet varvad med humor och blinkningar till världslitteraturen.

Völsungasagan utspelar sig i en färgstark forntid med krigare, gudar och drakar. Historien kretsar kring Andvares skatt, som har fått en förbannelse kastad över sig. När den unge völsungen Sigurd får skatten i sina händer dras han in i guldets obarmhärtiga tragik. Sagan innehåller flera sidoskott. Sigurd Fafnesbanes öde förenas med sköldmön Sigrdrivas. Gjukungarna vid Rhen, med syskonen Gunnar och Gudrun i spetsen, traktar också efter skatten, liksom hunnerkungen Atle. Allt vävs samman till en historia om kärlek, svek och hämnd. Länge traderades Völsungasagan muntligt, men på 1200-talet nedtecknades den och har därefter inspirerat konstnärer, tonsättare och författare, såsom Richard Wagner och J.R.R. Tolkien. Katarina Harrison Lindbergh utgår från den muntliga traditionen och ger historien en ny, moderniserad språkdräkt, så att sagorna kan nå nya läsare.

Världslitteraturens äldsta verk i ny utgåva

En stor flod ska komma och svepa med sig allt levande. Utnapishtim är en from man från Shuruppak nära floden Eufrat. Guden Ea varnar honom för den kommande stormvågen och uppmanar honom att bygga en båt i form av ett hus, där han ska rädda alla i sin familj och världens djur. Berättelsen om den stora översvämningen är besläktad med den om Syndafloden i Bibelns första Mosebok och med myten om det sjunkna Atlantis hos Platon och har möjligen sin grund i samma naturkatastrof. Till skillnad från Noa blir Utnapishtim odödlig och kan långt senare berätta för kung Gilgamesh av Uruk i Mesopotamien om hur han under sex dagar och sex nätter färdades över ett hav som uppfylldes av människolik såsom fiskyngel. Först på den sjunde dagens morgon siktades land, och Utnapishtim kunde släppa ut båtens last i alla väderstreck. I översättning av Knut Tallqvist.

Gilgamesh-eposet traderades muntligt under lång tid och skrevs sannolikt ner första gången under perioden 2100-2000 f.Kr., med kilskrift på stentavlor. Eposet betraktas allmänt som världens äldsta litterära verk.

BEOWULF är det nordliga Europas äldsta bevarade episka diktverk. Den titellösa texten återfinns i en handskrift tillkommen – sannolikt i ett kloster – omkring år 1000. Dess språk är fornengelska, angelsaxiska. Handskriften är ställvis skadad efter en brand år 1731 i Cotton Library i London, där den till skillnad från flera andra av bibliotekets dyrbarheter mirakulöst undkom att bli lågornas rov. Dess många skadade textställen har under de senaste hundra åren till stora delar kunnat rekonstrueras. Beowulfhandskriften förvaras idag i British Library.

Gunnar D Hanssons översättning av BEOWULF är den första till svenska på sjuttio år.

»En lättläst, upplysande och rolig bok om något som borde finnas med i allmänbildningen« DAST Magazine

De nordiska sagorna har berättats i olika versioner i över tusen år. I denna bok framträder Tor, Freja, Oden, Loke och andra figurer ur den nordiska sagoskatten på ett både bekant och oväntat sätt. Katarina Harrison Lindbergh utgår från Eddan när hon återberättar myterna med lika delar humor och allvar.

Historierna utspelar sig i ett magiskt universum där jättar lever i världens utkant. Gudarna i Asgård krigar, intrigerar, älskar och festar. Under sina många äventyr möter de människor och dvärgar, vänner och fiender. Över allt höjer sig världsträdet Yggdrasil. Berättelserna är tragiska, underhållande, våldsamma och poetiska på samma gång. Detta är fornnordiska sagor berättade för 2000-talet.

Ett av den anglosaxiga litteraturhistoriens odödliga mästerverk

Beowulf, geaternas hjälte, får höra att den danske kungen Hrothgars nya kungahall plågas av ett troll vid namn Grendel. Han bestämmer sig för att hjälpa kungen och ger sig iväg. I en våldsam sammandrabbning dödar han den väldige Grendel, och natten efter dödar han även Grendels mamma som kommit för att hämnas sin son. I hennes hem hittar Beowulf ett magiskt svärd som han tar med sig hem till Geatland - i nuvarande Sverige - där det snart är hans tur att ta över kungakronan. Under många år regerar han klokt och rättvist, tills en eldsprutande drake börjar härja i riket och den åldrade hjälten åter tvingas greppa sitt svärd. Sagan om Beowulf är ett av de viktigaste och mest översatta verken skrivna på fornengelska, och det innehar en central plats i den anglosaxiska litteraturhistorien. Det är också ett av dess mest omtvistade verk, framför allt på grund av sitt dunkla ursprung. Texten har överlevt till våra dagar i ett enda pergamentmanuskript daterat till någonstans mellan 975-1025, men vem den är författad av och var berättelsen kommer ifrån är fortfarande okänt. I svensk översättning av Björn Collinder.

Eddan: De nordiska guda- och hjältesångerna - även kallad Den poetiska Eddan eller Edda Saemundar - innehåller de äldsta kända texterna om nordisk mytologi, skrivna i Norge och på Island under 80-1000-talet. Uppdelad i gudadikter och hjältedikter berättar Eddan mäktiga historier om de fornnordiska gudarna och hjältarna. Här finns berättelserna om Oden, Tor och Freja, om Midgårdsormen och draken Nidhugg, och den kanske främsta dikten av dem alla: »Valans spådom«, som skildrar världens uppkomst och undergång. Dikterna, som genom århundraden av muntlig tradering förändrats och fått nya lager, nedtecknades på 1200-talet i pergamentskriften Codex Regius. Sedan dess har de i flera omgångar översatts till svenska, här av Björn Collinder.

Innan världens födelse fanns bara ljus, vatten och luft. Högt ovanför den eviga oceanen svävade ett enormt palats, med väggar av dimma och tak av regnbågar. Palatsets härskare var Ukko, överguden. Ukko, hade en dotter, Lounnotar, Skapelsens och Naturens dotter. Hon var olycklig i det ödsliga palatset. Men, en dag förändrades allt. Luonnotar föll ner från himlen, ner i havet. Hon bar nu på ett barn. När hon, efter att ha simmat i havet i sjuhundra år, såg en knipa flyga högt ovanför lyfte hon sitt knä ur havet. Knipan landade på knät och lade sex guldägg och ett vindägg. Dessa ägg splittrades och bildade sol och måne, land och himmel, stjärnor och stormar. Världen var skapad. Nu födde Luonnotar sitt barn. Barnet, som kämpade sig ut ur hennes sköte, var en gammal, vis, vitskäggig man. Han var Väinämöinen, urtidssiaren, skalden som var solens årsbarn, och det var hans uppgift att fullborda hans moders skapelse.

   Så börjar Kalevala. Från släktled till släktled har det finska folkeposet Kalevala levt i muntlig tradition. Ingen vet hur gammalt det är – de äldsta sångerna tycks gå tillbaka till de isländska sagornas tid - kanske ännu längre.

   Fjärrkarelens människor läste inga böcker. Under långa mörka vinterkvällar sjöngs de gamla sångerna till ackompanjemang av den femsträngade kantelen. Först på 1800-talet nedtecknades Kalevala av läkaren och språkprofessorn Elias Lönnrot. Lönnrots Kalevala utkom för första gången 1835, det år som därför brukar räknas som den finskspråkiga litteraturens födelseår.

I svensk tolkning av Björn Collinder

En av de stora nordiska klassikerna

När den isländske stormannen Njals bäste vän Gunnar återvänder från en vikingafärd gifter han sig med Hallgerd, en vacker men elak kvinna som varit gift två gånger tidigare och orsakat båda sina mäns död. Hallgerd och Njals fru Bergtora blir snart ovänner och hetsar sina män att döda varandra. Trots Njals och Gunnars försök att försonas blir det inledningen på en bitter, långvarig blodsfejd som till sist även spiller över på kommande generationer. Njals saga utspelar sig åren 950-1015 och är den längsta och mest kända av islänningasagorna. Berättelsen är nedskriven under slutet av 1200-talet av en okänd författare, men har troligen muntliga förlagor som är betydligt äldre än så. En av de stora nordiska klassikerna, här i översättning och med ett förord av Ingegerd Fries.

Sagt om boken:

Att boken ges ut på svenska i översättning av läkaren Paul Enoksson (1923-2015) är en kulturgärning av rang och något att bita i för alla som är intresserade av den vackra staden Florens - eller av maktintriger, krigspropaganda, tortyrmetoder, avlatshandel och konsten att imponera på folket med en hjälp av giraff. Med mera.Svenska Dagbladet

En av vinterns mest fascinerande böcker.Dagens Nyheter

Europas första moderna dagbok, har den kallats; den äldsta vanliga medborgarens röst vi i dag har möjlighet att lyssna till. I sitt apotek på Canto de’ Tornaquinci i Florens nedtecknade Luca Landucci sin stads och sin familjs små och stora skeenden mellan 1450 och 1516.Moderniteten kan kanske diskuteras, men de tvära kasten mellan sådant vi kan relatera till och inte är i sig mycket tänkvärda. Och för den som vill sätta sig in i renässansens vardagsliv är den en oumbärlig källa. Landucci granskar maktens tinnar såväl som de smutsiga gränderna.Han noterar vad konstnärer som Donatello och Andrea del Castagno har för sig, han följer den beryktade Pazzi-konspirationen, han är ögonvittne till hur munken Savonarola bränns på bål. Han är med när socker från Madeira introduceras, han noterar hur mode och frisyrer växlar, han bevittnar avrättningar, han ser gossar spela palla på den frusna Arno, och han ser sitt hus brinna ned.Landuccis dagbok presenteras här för första gången på svenska, i översättning av Paul Enoksson och med ett förord av Carina Burman.

De isländska sagorna, här i sina originalversioner, är vid sidan av Eddan vår främsta källa till förståelsen av den fornnordiska kulturen.

Hervars och Hedreks saga är kanske den mest berömda av fornaldarsagorna, vilka kännetecknas av att de utspelar sig i en avlägsen forntid och har mytologiska inslag. Den röda tråden i handlingen är goternas magiska svärd Tyrving.

Ragnar Lodbroks saga äger rum på 800-talet. Lodbrok var son till den svenske kungen Sigurd Ring och blev en mäktig och mytomspunnen kung över Danmark. Från hans söner härstammade i sin tur en ny svensk kungaätt.

Jomsvikingarnas saga utspelar sig på 900-talet och är troligen den bästa skildringen av det råa men ärofyllda vikingalivet. Handlingen kretsar kring vikingafästet Jomsborg, en mäktig och oberoende fristat i norra Tyskland.

Gunnlaug Ormtungas saga tilldrar sig runt år 1000. Gunnlaug var en isländsk kämpe och skald, fruktad för sin giftiga tunga. Berättelsen är ett kärleksdrama om svek, hämnd och död.

Ynglingasagan beskriver den första svenska kungaättens historia. Den utgör egentligen inte ett fristående arbete, utan ingår som första delen i Snorre Sturlassons stora historiska verk om Norges kungar, mest känt under namnet Heimskringla, vilket låg färdigt omkring år 1230. För oss svenskar är det dock den första delen som är mest betydelsefull och intressant.

Det finns här en historisk kärna i de stora dragen, om än med inslag av sagor, myter och sägner. De norska kungarnas härstamning från Uppsalaätten genom Olav trätäljas utvandring till Värmland och hans efterkommandes till Norge kan på goda skäl betraktas som historisk sanning. Ju längre tillbaka man går desto osäkrare blir det, och Snorres fantastiska uppgifter om Odens invandring från Skythien och upprättande av sitt kungadöme i Sverige är svårare att ta till sig, men skulle möjligen kunna dölja förbleknade minnen av en historisk verklighet.

Ynglingasagan är ett kompilationsarbete, utomordentligt skickligt utfört. Som källor har Snorre haft andra skriftliga historiska verk men även den muntliga traditionen och skaldepoesin (som även citeras rikligt). Han har utvärderat, granskat och sammanställt dessa till en helhet som är beundransvärd både betraktad som litteratur och vetenskap.

Boken har förklarande noter som ger de upplysningar som krävs för att man skall kunna förstå innehållet och få behållning av läsningen även utan bakgrundskunskaper.

Läs bland annat om:- Asarnas krig med vanerna och deras fredsuppgörelse- Förklaringen till asaläran och dess olika personligheter och gudar (enligt Snorre)- Odens utvandring till Sverige, Sigtuna och grundande av sitt rike Svithiod- Varför svearna började dyrka Oden och hans präster som gudar- Varför Sverige och Uppsala var centrum för asakulten- Hur Frö byggde sitt tempel i Uppsala och kallades Inge, vilket gav upphov till ättenamnet Ynglingar- Ynglingarnas färgstarka personligheter, liv och död- Dramatiska och dråpliga episoder i Sveriges och Nordens tidiga historia- Varför det heter "konung" och "drottning"- Vackra, slagkraftiga och listiga kvinnor- Ständiga strider med ärkefienden Danmark- Inbördeskrig- Välkända personer som Ottar Vendelkråka, Rolv krake, Ingjald illråde och Olav trätälja (som grundlade Värmland)

»I Katarina Harrison Lindbergs version har Völsungasagan blivit en mycket läsvärd bok. Språket har bearbetats till modern svenska. Bland dagens kriminalromaner höjer den sig både som spännande berättelse och människoskildring. Sagofigurerna får liv med kärlek och svartsjuka, egoism och girighet, grymhet men också omtanke.« Jönköpings-Posten

Völsungasagan utspelar sig i en färgstark forntid med krigare, gudar och drakar. Historien kretsar kring Andvares skatt, som har fått en förbannelse kastad över sig. När den unge völsungen Sigurd får skatten i sina händer dras han in i guldets obarmhärtiga tragik.

Sagan innehåller flera sidoskott. Sigurd Fafnesbanes öde förenas med sköldmön Sigrdrivas. Gjukungarna vid Rhen, med syskonen Gunnar och Gudrun i spetsen, traktar också efter skatten, liksom hunnerkungen Atle. Allt vävs samman till en historia om kärlek, svek och hämnd.

Länge traderades Völsungasagan muntligt, men på 1200-talet nedtecknades den och har därefter inspirerat konstnärer, tonsättare och författare, såsom Richard Wagner och J.R.R. Tolkien. Katarina Harrison Lindbergh utgår från den muntliga traditionen och ger historien en ny, moderniserad språkdräkt, så att sagorna kan nå nya läsare.

Denna fantastiska engelska riddarsaga från sent 1300-tal tar sin början vid juletid i kung Arthurs hov. Med folk och fränder, Guinevere, Ingraine, Ywain och andra välkända namn, samlade kring de uppdukade borden vill den unge konungen höra en berättelse om något stort eller våldsamt äventyr innan han sätter sig till bords.

In genom slottssalens port spränger då en enorm och grön man på sin tillika gröna springare. Den jättelike mästern utmanar hovet på en julelek han lovar att utan att vika undan ta ett hugg från den man som vågar, i utbyte mot att samme man om ett år i stället tar ett av honom, utan att vika.

Folket tvekar, då ju hela saken syns huvudlös och galen. Till slut blir det dock Gawain, Arthurs systerson som stiger fram och antar utmaningen. Han utdelar hugget mot den gröne riddaren, som huvudlös störtar ut ur salen.

Därefter vidtar ett klassiskt riddaräventyr när Gawain beger sig ut i sökandet efter den gröne riddarens kapell. På sin färd ansätts den fromme Gawain, fast besluten att hålla sitt ord och utstå slaget, inte bara av monster och onda ting utan av oväntade möten, sköna mör och inte minst av sin inre kamp med begrepp som heder, trohet och dygd.

Frågan är, skall Gawain finna den gröne riddaren i tid, och skall han lyckas stå fast och ta emot det hugg han svurit sig vid?

De medeltida walesiska berättelserna om sagokonungen Arthur läses sällan och lämnar förhållandevis lite spår i moderna romaner och filmatiseringar, detta trots att de representerar några av de äldsta traditionerna om honom. Den här boken innehåller översättningar till svenska av tre sagor och två längre poem, tillsammans med inledning och innehållskommentarer. Dörren öppnas till en annan värld än de flesta känner till, fjärran från runda bord, hövisk kärlek och helig graal. Istället får vi möta en värld befolkad av jättar, skepnadsskiftare och talande djur, och bekanta oss med figurer som Culhwch och jättens dotter Olwen, häxorna i Caer Loyw och kejsarinnan av Konstantinopel, det väldiga vildsvinet Twrch Trwyth och mästerbarden Taliesin.

Jonas Thungren Lindbärg är medeltidsforskare och filolog med ett särskilt intresse för platser och skeenden som ofta glöms bort. Han disputerade 2021 vid Stockholms universitet med avhandlingen Between Old and New Rome: Armenian and Bulgarian Contacts with the Papacy around 1204.

Berättelsen om Gilgameshs märkliga liv skrevs ner på lertavlor för nästan 4 000 år sedan. Som hjältesaga rymmer den allt: äventyrliga förvecklingar, erotik och tvekamp. Samtidigt är eposet ett existentiellt drama. I sin ungdom söker Gilgamesh berömmelse genom stordåd, men efter bäste vännens död ger han sig ut på en lång vandring för att söka meningen med livet. När han slutligen finner visdomens källa väcks en rad tidlösa frågor: Hur uppnår man visdom? Vad är berömmelse värd?Gilgamesheposet är världens äldsta skönlitterära verk och en oumbärlig källa för kunskap om det forntida Mesopotamien. Lennart Warring och Taina Kantolas översättning bygger på den senaste rekonstruktionen av eposets grundtext. Boken innehåller även en fyllig presentation av eposets ursprung, utveckling och litterära influenser.

Den medeltida Titurel är en riddarsaga från medelhögtyskan författad av riddaren Wolfram von Eschebach någon gång efter år 1217. Den vackra och känslosamma berättelsen om Titurel är en bakgrundshistoria till von Eschebachs betydligt mer omfattande mastodontverk Parzival och utforskar sagan om den heliga graal och de människor som omger den. Särskilt då den sårade graalkonungen Titurel och den tragiska kärleken mellan prinsessan Sigune och den unge riddaren Schionatulander. Sigune är i berättelsen Titurels barnbarn och kusin till Parzival.

På samma sätt som i Eschenbachs Parzival kretsar berättelsen om Titurel kring dragkampen mellan sekulära och andliga åtaganden.  Texten ansågs länge vara fragmentarisk, men idag lutar forskningen mer åt att berättelsen till största delen är komplett och att verket aldrig varit eller avsetts att bli något likvärdigt det mer omfattande Parzival.

Med Titurel fortsätter Bokförlaget Augusti sin utgivning av medeltidens riddarlyrik och -prosa. Tidigare har utgivits Gawain och den gröne riddaren (2024) och den första fullständiga svenska översättningen av Rolandsången (2009).

Översättare är Fredrica Särdquist översättare från tyska med särskild insikt i medeltidstyskan och dess litteratur. Det är första gången som Titurel översatts till svenska.