Katarina Harrison Lindbergh – författare

Idag är stora delar av den fornnordiska sagoskatten bortglömd. Men för vikingatidens berättare var figurer som Völund med fågelhamnen och Uffe med svärdet Skräp allmängods. Tillsammans med en rad andra hjältar traderades de muntligt under hundratals år innan de skrevs ned på medeltiden. Katarina Harrison Lindbergh har dammat av det gamla källmaterialet och klätt sagorna i en språkdräkt anpassad för 2000-talet. På så sätt kan de fortsätta leva och fascinera nya generationer.

Berättelserna utspelar sig i en tid som påminner om vikingarnas värld, innan kristendomen började omvandla samhället. Hövdingar, småkungar, trälar, ädla kvinnor och krigare involveras i intrigspel som kretsar kring kärlek, krig, girighet, svek, träldom och hämnd. Även om sagorna sällan slutar lyckligt ryms här poetisk eftertänksamhet varvad med humor och blinkningar till världslitteraturen.

Völsungasagan utspelar sig i en färgstark forntid med krigare, gudar och drakar. Historien kretsar kring Andvares skatt, som har fått en förbannelse kastad över sig. När den unge völsungen Sigurd får skatten i sina händer dras han in i guldets obarmhärtiga tragik. Sagan innehåller flera sidoskott. Sigurd Fafnesbanes öde förenas med sköldmön Sigrdrivas. Gjukungarna vid Rhen, med syskonen Gunnar och Gudrun i spetsen, traktar också efter skatten, liksom hunnerkungen Atle. Allt vävs samman till en historia om kärlek, svek och hämnd. Länge traderades Völsungasagan muntligt, men på 1200-talet nedtecknades den och har därefter inspirerat konstnärer, tonsättare och författare, såsom Richard Wagner och J.R.R. Tolkien. Katarina Harrison Lindbergh utgår från den muntliga traditionen och ger historien en ny, moderniserad språkdräkt, så att sagorna kan nå nya läsare.

Allt du behöver veta om nordisk mytologi! I det här mytologiska uppslagsverket får läsaren följa med på en resa genom ödesmättade berättelser och hjältesagor. Färden rymmer allt från mytologins flodnamn till skrönor om guden Tor. Vi kan läsa om hjälten Beowulf vid sidan om sjörövaren Bemune och de obehagliga bergborna, den danska kungadottern Signe och hennes tragiska kärlekshistoria med Hagbard. Här samsas skaldemjödet med Odens spjut Gungner och bärsärkar med Iduns äpplen.Få böcker är lika fulla av svindlande kärlek, grymma krig, nattsvart hat, fasansfulla övergrepp och oväntade vändningar som denna. Katarina Harrison Lindbergh ger med lekfull penna och stora kunskaper inblick i hur människor som levde långt före oss tänkte och trodde, hur de berättade sagor och beskrev världen.

»En lättläst, upplysande och rolig bok om något som borde finnas med i allmänbildningen« DAST Magazine

De nordiska sagorna har berättats i olika versioner i över tusen år. I denna bok framträder Tor, Freja, Oden, Loke och andra figurer ur den nordiska sagoskatten på ett både bekant och oväntat sätt. Katarina Harrison Lindbergh utgår från Eddan när hon återberättar myterna med lika delar humor och allvar.

Historierna utspelar sig i ett magiskt universum där jättar lever i världens utkant. Gudarna i Asgård krigar, intrigerar, älskar och festar. Under sina många äventyr möter de människor och dvärgar, vänner och fiender. Över allt höjer sig världsträdet Yggdrasil. Berättelserna är tragiska, underhållande, våldsamma och poetiska på samma gång. Detta är fornnordiska sagor berättade för 2000-talet.

År 1677 landstiger den danska och nederländska flottan på Öland.Över ön sveper en våg av våldsam plundring – ”eld och brand, rov och skövling”, som Karl XI:s biktfader Hakvin Spegel beskriver det. Det var bara en i raden av de fasaväckande händelser som präglade skånska kriget 1675-1679 – en av de mest brutala konflikter som någonsin utkämpats mellan Sverige och Danmark. Trots namnet utspelade sig kriget över en yta som sträckte sig från Nordtyskland i söder till Bohuslän i norr. En fem år lång kamp om makt och territorium, där den svenska stormaktens framtid stod på spel.

I denna fängslande skildring ger Katarina Harrison Lindbergh en levande helhetsbild av kriget. Hon tar oss med till dramatiska händelser som det blodiga slaget vid Lund och regalskeppet Kronans undergång utanför Öland. Samtidigt lyfter hon fram människorna bakom historien: de som stred, sörjde, överlevde och dog i stormaktstidens skugga.

Skånska kriget 1675-1679 är en berättelse om maktambitioner och den mänskliga kostnaden för krigets brutalitet.

Förintelsen är en av historiens mest fasansfulla katastrofer. Hur kunde ett modernt samhälle begå ett folkmord av denna omfattning? Vad drev förövarna, och hur såg de överlevandes verklighet ut? I Förintelsen skildrar Dick Harrison och Katarina Harrison Lindbergh den långa kedjan av händelser som ledde fram till nazisternas dödsmaskin. Från antisemitismens djupa rötter och nazismens framväxt till skapandet av koncentrationslägren och den systematiska utrotningen av miljontals människor. Här möter vi både de centrala aktörerna – Hitler, Himmler, Eichmann – och de anonyma offren vars röster sällan hörs. Med pedagogisk tydlighet och stor kunskap ger författarna en bred och gripande bild av hur det ofattbara kunde ske. En stark påminnelse om vikten av att minnas, förstå och aldrig låta historien upprepas.

»Det bästa sättet att förmedla historia på är genom en god berättelse. Den goda berättelsen kännetecknas av en känsla för såväl övergripande sammanhang som detaljer som bidrar till att göra historien levande och konkret. Om berättelsen sedan kläs i en tilltalande språkdräkt har den goda möjligheter att bli fulländad. Katarina Harrison Lindberghs fascinerande bok Nordiska sjuårskriget är ett gott exempel på historiskt berättande när det är som bäst.« CLIO

Nordiska sjuårskriget, 1563-1570, är det längsta och mest förödande kriget mellan Sverige och Danmark. Det banade väg för de senare krigen mellan länderna och kom att drastiskt påverka inte bara den svenska och danska historien utan hela Östersjöområdets utveckling.

I konfliktens centrum stod kungarna, tillika kusinerna, Erik XIV och Fredrik II. Båda var renässansfurstar ut i fingerspetsarna, men där slutar likheterna. Den konstnärlige och bildade Erik hade svårt att knyta vänskapsband, medan den utåtriktade Fredrik var ett socialt geni. År 1563 välkomnade kusinerna kriget och räknade med att det skulle vara över på några månader. I stället visade det sig omöjligt att vinna.

Under de år som stridigheterna pågick ägde bland annat Ronneby blodbad rum, Daniel Rantzau plundrade hela södra Sverige och Hamars domkyrka brändes ned. Trots att kriget innehöll personliga vendettor, förrädare, friskyttar och furstar, hårda tider, mäktiga sjöslag och stora katastrofer är det numera bortglömt av de flesta. Efter sju års strider fanns två förlorare men ingen segrare. Ingen ville minnas det elände som drabbat länderna.

I april 1611 förklarar danske kung Kristian IV krig mot Sverige. Kalmar var ett av de första krigsmålen, och staden har därför gett namn åt kriget.

Men konflikten spred sig - i Bohuslän har den lokalt skildrats som Brännefejden på grund av de svenska knektarnas framfart. I krigets slutskede låg den danska flottan vid Vaxholm och hotade Stockholm. Det var ett kort men förödande krig som på många sätt var en fortsättning på nordiska sjuårskriget, som hade utkämpats 40 år tidigare.

I Kalmarkriget 16111613 får vi en heltäckande skildring av kriget. Katarina Harrison Lindbergh levandegör konflikten och ger såväl ett övergripande perspektiv som en beskrivning av händelserna på individnivå. Utifrån bevarade brev och skrönor får vi en spännande inblick i ett krigsskeende som kom att prägla den svenska försvarspolitiken och så ett frö till den blivande stormakten Sverige.

»När Erik sedan tar över tronen börjar det hetta till. Harrison Lindbergh redogör för fängslandet av lillebrodern Johan och konflikterna med syskonen på ett intressant sätt. När jag kommer fram till Sturemorden har jag svårt att lägga ifrån mig boken.« Svenska Dagbladet

»Erik fick en förlorares biografi. Den har författaren lyckats nyansera med den nya boken om Erik XIV.« LitteraturMagazinet

För många är Erik XIV känd som den galne kungen, gift med en ofrälse kvinna, skyldig till Sturemorden och förgiftad av ärtsoppa. Hans efterträdare beskrev honom som en blodtörstig tyrann, och bilden har varit svår att tvätta bort. Men vem var han egentligen?

Katarina Harrison Lindbergh ger här en annan bild av den mytomspunne kungen. Genom att filtrera bort den propaganda som svartmålade Erik efter hans död får hon fram ett porträtt av en förvånansvärt modern människa som ville gå sin egen väg och bygga vidare på arvet efter fadern, Gustav Vasa.

Erik hade stora planer för Sverige. Han var en kulturellt intresserad renässansfurste med ambitioner att modernisera och stärka det svenska riket. Prakt och makt var hans signum. Samtiden häpnade över kröningsfesten och de pampiga triumftågen under nordiska sjuårskriget mot Danmark. Men de storslagna drömmarna kapsejsade, och Erik XIV:s liv blev en dramatisk historia om framtidsvisioner och undergång, kärlek och hat, trofasthet och svek.

»I Katarina Harrison Lindbergs version har Völsungasagan blivit en mycket läsvärd bok. Språket har bearbetats till modern svenska. Bland dagens kriminalromaner höjer den sig både som spännande berättelse och människoskildring. Sagofigurerna får liv med kärlek och svartsjuka, egoism och girighet, grymhet men också omtanke.« Jönköpings-Posten

Völsungasagan utspelar sig i en färgstark forntid med krigare, gudar och drakar. Historien kretsar kring Andvares skatt, som har fått en förbannelse kastad över sig. När den unge völsungen Sigurd får skatten i sina händer dras han in i guldets obarmhärtiga tragik.

Sagan innehåller flera sidoskott. Sigurd Fafnesbanes öde förenas med sköldmön Sigrdrivas. Gjukungarna vid Rhen, med syskonen Gunnar och Gudrun i spetsen, traktar också efter skatten, liksom hunnerkungen Atle. Allt vävs samman till en historia om kärlek, svek och hämnd.

Länge traderades Völsungasagan muntligt, men på 1200-talet nedtecknades den och har därefter inspirerat konstnärer, tonsättare och författare, såsom Richard Wagner och J.R.R. Tolkien. Katarina Harrison Lindbergh utgår från den muntliga traditionen och ger historien en ny, moderniserad språkdräkt, så att sagorna kan nå nya läsare.

I Dracula: Myt och verklighet tar Katarina Harrison Lindbergh med läsaren på en vindlande resa, med avstamp i 1400-talsfursten Vlad III:s öde och de skrönor som berättades om honom efter hans död. När skrönorna så småningom blandades med europeisk folktro och folktron blev föremål för skönlitterär gestaltning började vår tids myter om den blodsugande vampyren att ta form. Det är en fascinerande, blodig och rafflande skildring om myt och verklighet kring greve Dracula.

Boken ingår i serien Världens dramatiska historia.

Allt du behöver veta om nordisk mytologi!

Få böcker är lika fulla av dramatik, svek, kärlek, krig och oväntade vändningar som denna. I uppslagsboken Nordisk mytologi får vi kortfattat ta del av allt från hjälten Beowulfs kamp mot monster till den danska kungadottern Signes tragiska kärlekshistoria. Katarina Harrison Lindbergh ger en spännande, kunnig och översiktlig inblick i den nordiska sagovärlden och mytologin.

Nordisk mytologi från A till Ö fyller ett tomrum i den svenska bokfloran. De flesta böcker som berör ämnet syftar till att ge läsaren långa skildringar av sagor och myter, eller till att fördjupa sig inom enstaka detaljer rörande religionen. Katarina Harrison Lindberghs bok är en vetenskapligt uppdaterad, grundlig, lättläst genomgång av den nordiska mytologins och sagans persongalleri och begreppsvärld.

I boken skildras allt från flodnamn i eddadikter till skrönor om guden Tor. Här ryms hjälten Beowulf vid sidan om sjörövaren Bemune och de obehagliga bergborna. Här ges utrymme åt den danska kungadottern Signe och hennes tragiska kärlekshistoria med Hagbard. Här samsas skaldemjödet med Odens spjut Gungner och bärsärkar med Iduns äpplen.

Dick Harrison och Katarina Harrison Lindbergh är författare till läromedlet Bilden av historien, som levandegör de historiska texterna på ett helt nytt sätt genom hundratals bilder. Det är ett författarteam som garanterar både relevansen av urvalet av historiska skeenden och fakta utifrån ämnesplanens direktiv och användbarheten vid undervisningen.

Koppling till ämnesplanens centrala innehållBilden av historien återspeglar det centrala innehållet i ämnesplanen. För historia 1b innebär detta bl.a. att: I det inledande metodkapitlet finns grundläggande beskrivningar av begreppen historiesyn, historiebruk, historiemedvetande, epoker och källkritik, vilket ger eleverna verktygen för att själva kunna formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv.

Läromedlet belyser de tongivande förändringsprocesserna i vår historia som i vissa fall går tillbaka till den äldre historien och fortsätter under 1800- och 1900-talen och ibland även in i våra dagar. Hit hör t.ex. demokratiserings- och statsbildningsprocessen.

Här presenteras inte bara storpolitiska händelseförlopp utan vi visar också på människors roll genom historien. Enskilda aktörer liksom grupper lyfts fram i de händelser som format vår samtid. Detta görs dels i den löpande texten, dels genom fördjupande porträtt.

Med hjälp av frågeställningar och analyser i anslutning till varje kapitel får eleverna möjlighet att själva konkretisera innehållet och sätta det i ett större sammanhang. Genom de historiska källorna får eleverna insikt om hur historiska källor kan användas på olika sätt samtidigt som de får möjlighet att öva på tolkning av historiska texter och källkritisk granskning.

Bilder levandegör historienEtt effektivt sätt att fånga elevers uppmärksamhet och väcka deras intresse av ett ämnesområde är att levandegöra det via bilder. Det är en av orsakerna till att Bilden av historien innehåller en mycket stor mängd illustrationer. En annan orsak är att bilderna förstärker texterna och skapar en större förståelse för stämningen under en viss epok. Ytterligare en orsak till den generösa bildsättningen är att vidga kunskaperna utöver bastextens information.Inledningsvis dominerar målningar och andra konstverk för att i takt med kamerans inträde gå över alltmer till fotografier.

Texterna förmedlar både fakta och tidsandanDet är lätt att ryckas med av texterna som inte bara förmedlar fakta kring olika händelser och de röda trådarna dem emellan, utan också målar upp stämningen och tidsandan inom en epok. Här finns både vardagliga och hisnande livsöden samt antika dramer, science fiction, hjältar, feminister, slavar, terrorister, hippier, bilar, rymdhundar och sport. Det finns också gott om tips på litteratur, film och musik.

Kvinnor lyfts framHistoria handlar om människor, därför finns det inom varje epok ett antal personporträtt av framför allt kvinnor. Syftet är att lyfta fram kvinnors betydelse genom historien och synliggöra deras påverkan på utvecklingen både vad gäller större händelser och mer vardagliga situationer.

»När Erik sedan tar över tronen börjar det hetta till. Harrison Lindbergh redogör för fängslandet av lillebrodern Johan och konflikterna med syskonen på ett intressant sätt. När jag kommer fram till Sturemorden har jag svårt att lägga ifrån mig boken.« Svenska Dagbladet

»Erik fick en förlorares biografi. Den har författaren lyckats nyansera med den nya boken om Erik XIV.« LitteraturMagazinet

För många är Erik XIV känd som den galne kungen, gift med en ofrälse kvinna, skyldig till Sturemorden och förgiftad av ärtsoppa. Hans efterträdare beskrev honom som en blodtörstig tyrann, och bilden har varit svår att tvätta bort. Men vem var han egentligen?

Katarina Harrison Lindbergh ger här en annan bild av den mytomspunne kungen. Genom att filtrera bort den propaganda som svartmålade Erik efter hans död får hon fram ett porträtt av en förvånansvärt modern människa som ville gå sin egen väg och bygga vidare på arvet efter fadern, Gustav Vasa.

Erik hade stora planer för Sverige. Han var en kulturellt intresserad renässansfurste med ambitioner att modernisera och stärka det svenska riket. Prakt och makt var hans signum. Samtiden häpnade över kröningsfesten och de pampiga triumftågen under nordiska sjuårskriget mot Danmark. Men de storslagna drömmarna kapsejsade, och Erik XIV:s liv blev en dramatisk historia om framtidsvisioner och undergång, kärlek och hat, trofasthet och svek.

Vampyrernas historia är en färgstark och djuplodande översikt av vampyrer och vampyrföreställningar genom tiderna. Läsaren tas med på en resa från de blodtörstiga avgrundsdemonerna i Mesopotamien till de lika sensuella som livsfarliga vampyrerna i tv-serien True Blood. För första gången någonsin får dessutom de skandinaviska vampyrtraditionerna utrymme i en populärvetenskaplig bok. Bockstensmannen i Varberg och Takstainarn på Gotland samsas med den danske regissören Carl Theodor Dreyers vampyrfilm från 1931 och John Ajvide Lindqvists barnvampyr i Låt den rätte komma in. Här berättas även om verkliga personer, sådana som i efterhand har kallats vampyrer och sådana som själva anser att de är vampyrer. Här möter vi nutida vampyrsekter med bloddrickare och deras donatorer. Vampyrernas historia vänder sig till alla som vill veta vad en vampyr egentligen är, eller har varit, ur historisk och kulturell synvinkel. Syns vampyrer i speglar? Tål de vitlök? Är det sant att de hatar varulvar? Vem var Dracula? Och finns det riktiga vampyrer?